Skulle Yasar Kemal fått asyl i dag?

5c57cd94-ae38-41e5-b167-b590d0106b11

Yasar Kemal, ”Turkiets Homeros”, levde som flykting i Sverige 1980. Han föddes i provinsen Osmaniye i sydöstra Turkiet, inte långt från gränsen till Syrien.

Osmaniye_in_Turkey.svg

Den turkiske författaren Yasar Kemal avled för knappt ett år sedan i februari, 92 år gammal. Han hör till de författare som ofta omnämndes i Nobelprissammanhang, utan att få priset.

Vid dödsfallet skrev Bitter Hammargren: ”Yasar Kemal var den kurdiske bypojken som blev en av republikens sista levande länkar till Turkiets naturrikedom. Hans eget liv blev också som den magiska realism han bekände sig till.”

I min läsecirkel har vi tagit oss an Gräset som aldrig dör, tredje delen i serien om människor i byn Yalak, efter Bomullsvägen och Jord av järn, himmel av koppar. Romanen skildrar hur byborna beger sig ner till den årliga bomullsplockningen på Çukorovaslätten, skörden avgör hur den kommande året ska bli ekonomiskt.

Boken fanns i min bokhylla, läste den när den kom ut. När jag tar fram den finner jag i den ett gulnat klipp med en helsides förstadagsrecension skriven av Olof Lagercrantz, som hyllar Kemal och utnämner honom till Turkiets Homeros.

Liksom Homeros utgår Kemal från folkliga myter ur ett folks kollektiva minne, i någon mening är han lika mycket en upptecknare som en författare, skriver Lagercrantz. Han fäster sig särskilt vid att Kemal berättar om en analfabetisk by, där bara två kan läsa (Kemals föräldrar var kurdiska analfabeter). Lagercrantz läser romanen som en berättelse om det förskriftliga berättandet, om ”gemenskapen i samtal”.

När vi i läsecirkeln talar om boken funderar vi över var den fiktiva byn Yalak kan tänkas ligga och undrar om det är i någon av krigszonerna mellan Turkiet och Syrien. Kanske finns Kemals bybor bland de flyktingar den svenska regeringen inte vill släppa över Öresundsbron?

Kemal föddes i byn Gökçedami provinsen Osmaniye i sydöstra Turkiet, inte långt från gränsen till Syrien.

Efter militärkuppen i Turkiet 1980 kom författaren som politisk flykting till Sverige. Långt efteråt mindes han sin gamla adress i Stockholm, Årstavägen 29, berättar Bitte Hammargren. Hade Kemal fått uppehållstillstånd om han sökt sig till Sverige i dag??