Mitt i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget aviserar regeringen medicinska åldersmätningar som en samlad läkarkår avvisat som helt oseriösa.
Också flyktingfrågan reduceras i allt fler mediesammanhang till ett politiskt spel, vem vinner och vem förlorar på att lagen om stängning av Öresundsbron dras tillbaka, moderaterna eller socialdemokraterna. Och så vidare.
De verkliga förlorarna är flyktingarna, Tidningen ETC:s tisdagsnummer har den tydliga rubriken: Mer resurser för att jaga papperslösa.
I en debattartikel i samma tidning skriver Maj Karlsson och Karin Rågsjö, båda från vänsterpartiet, om ett annat absurt förslag, om medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn, genom röntgen av handleder och visdomständer:
”Mitt i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget, när människor vandrar på blödande fötter genom Europa på flykt från krig och övergrepp, när gummibåtarna sjunker i Egeiska havet och många barn skadas och dör efter svåra umbäranden, då är detta frågor som synbarligen upptar den svenska regeringen. I det nya hårda flyktingpaketet som kom lagom till första advent ingår, förutom ID-kontroller på bussar och tåg, just de kritiserade medicinska åldersmätningar som en samlad läkarkår avvisat som helt oseriösa.”
Åldersbestämningarna är avgörande. Den som är över 18 betraktas som vuxen. Den som är under 18 har barnets särskilda rättigheter.
Men Migrationsverket slutade använda medicinska åldersbedömningar redan 2008 därför att de bedömdes som otillförlitliga.
Och Svenska Läkarsällskapet fördömer förslaget kategoriskt och menar …
”… att åldersbedömning med de röntgenmetoder som är tillgängliga i dag är förenade med alltför stor medicinsk osäkerhet vilket gör verksamheten med medicinsk åldersbedömning icke etiskt försvarbar. Svenska Läkaresällskapet anser att det inte är medicinskt eller etiskt acceptabelt att genomföra åldersbedömningar med oprecisa metoder.”
Sverige är utsatt för stor press genom de många flyktingar som söker sig hit. Regeringens ogenomtänkta och panikartade utspel i olika frågor är djupt obehagliga, därför att de slår mot de mest utsatta.
Vad som behövs är klokhet och eftertanke – och beslut som alltid genomsyras av en grundläggande humanism.