Flyktingmottagandet kostar Sverige till en början men ger oerhört mycket tillbaka på lite längre sikt, säger ekonomen Stefan de Vylder.

Ekonomin i Sverige och i EU är mer stabil än på länge, skriver Karin Annebäck i Dagens ETC. Hon citerar flera ekonomer  som menar att den ekonomiska utvecklingen kan bli ännu bättre genom alla de flyktingar som nu kommer till Sverige.

Tre av fyra av de som väntas söka asyl i EU kommer att vara i arbetsför ålder – det innebär en väldig möjlighet, säger Stefan de Vylder.

– Ska man se det rent ekonomiskt kan vi få oerhört mycket tillbaka på lite längre sikt. Utmaningen är inte ekonomisk utan snarare organisatorisk. I princip alla analyser visar att invandringen innebär en nettovinst, särskilt unga personer kan bidra. Hur mycket avgörs av i hur hög grad vi lyckas få människor i arbete, säger han.

Sverige har en stabil ekonomi med ett budgetunderskott som är bland de lägsta i Europa. BNP ökade 2014 med 2,3 % och beräknas öka med 3,0 procent i år, jämfört med 2% för hela EU. Den svenska statens överskott under de första nio månaderna i år är 43 miljarder.

Anna Breman, seniorekonom på Swedbank, menar att Sverige borde lånefinansiera flyktingmottagandet och även låna till insatser som långsiktigt stärker individernas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Om regeringen inte lånar måste andra utgifter sänkas. För att kunna låna måste regeringen besluta att slopa det utgiftstak som gör att Sverige inte kan öka sina utgifter genom lån.

– Jag skulle tro att 95 procent av alla nationalekonomer tycker att det bör tas bort genast. Förhoppningsvis lyssnar politikerna på det, säger Stefan de Vylder.

Åtgärder som tillfälliga uppehållstillstånd försvårar integreringen, skapar personliga tragedier och motverkar de ovan nämnda ekonomiska möjligheterna för Sverige som mottagarland för människor på flykt undan ohyggliga krig.