Vårdbolaget Skåne Cares affärer med Saudiarabien väcker många och obehagliga frågor.

Region Skånes vårdexportbolag Skåne Care ska sälja specialutbildning till 35 saudiska läkare, rapporterade HD/Sydsvenskan i helgen.

När jag läser artiklarna kan jag bara se ett syfte med affären, att saudierna betalar bra, att affären ger vinst som återförs till vården. Frågetecknen är däremot många och frågeställningarna obehagliga.

Den skattefinansierade vården på de stora sjukhusen har ständiga bekymmer med resurser. Brist på läkare och sjuksköterskor tvingar till stängda avdelningar, till och med stängda akutavdelningar. Överbeläggningar med sängar i korridorerna har blivit vardag.

Är det med de förutsättningarna rimligt att prioritera vinstgivande vårdaffärer när resurserna till vård och utbildning redan är hårt ansatta och otillräckliga? Är våra lasarett och vården där varor som kan säljas till den som betalar bäst. Var finns etiken och principerna?

Varför ska Region Skåne samarbeta med en vedervärdig diktatur som Saudiarabien, där kränkningar av mänskliga rättigheter är vardag? Är det bara pengar som räknas?

Vad vet vi om de vårdstrukturer där de 35 läkarna kommer att verka, ger de demokratisk vård till också de många underprivilegierade gästarbetarna i landet? Hur har urvalet av läkare gjorts, är det de mest kompetenta eller de med bäst släktrelationer? Frågan är relevant i ett land som Saudiarabien. Hur är det med andelen kvinnor av de läkare som utbildas?

Hur har beslutet fattats? Den borgerliga oppositionen är med all rätt upprörd över att inte ha informerats. Saudiavtalet har aldrig behandlats i regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket är häpnadsväckande och odemokratiskt. I stället har avtalet hanterats på tjänstemannanivå, med Skåne Cares vd Mikael Rosén som ansvarig.