Är det rimligt att kommunen satsar 40 årliga miljoner på Arenans underskott  samtidigt som Dunkers kulturhus anslag är kraftigt bantade och Folkets hus inte får något driftsanslag alls?

HD:s grävande redaktion presenterade förra veckoslutet en genomlysande serie artiklar om nya Helsingborgs Arena. Bygget stod klart för två år sedan och kostade 390 miljoner kronor, hämtade ur Dunkersfonderna. Det årliga budgeterade underskottet är 40 miljoner.

Anläggningen är bara uthyrd till 59 procent. Ändå ska man bygga ytterligare en ny idrottshall i Ödåkra för 35 miljoner, med plats för 300 personer.

Det finns inga kalkyler för Arenan som visar driftskostnaderna, enligt kommunens ekonomidirektör Ulf Krabisch. Det finns inte heller årsredovisningar för Arenan eftersom den ligger i ett kommunalt bolag tillsammans med bland annat Sofiero (men inte Fredriksdal) och stadsteatern.

– Det är inget egenvärde att följa arenans ekonomi, säger Krabisch och fortsätter ”Arenan finns där och har sina kostnader”.

Tala om lösa boliner.

Runt Arenan finns rader av andra frågetecken. Är det rimligt att kommunen satsar miljonerna på Arenans drift samtidigt som Dunkers kulturhus driftsanslag är kraftigt bantade jämfört med kulturhusets första tid. Då var kulturhuset en aktör i nationellt sammanhang. I dag är Dunkers en skugga av den tiden, ett monument över havererade intentioner.

Folkets hus på Söder riskerar att säljas därför att kommunen är ointresserad av att säkra de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten i huset. Sker så förlorar Söder sitt främsta kulturhus och Helsingborg en byggnad som spelat en viktig roll i stadens historia. Dessutom blir mängder av föreningar hemlösa.

I en artikel i serien intervjuas John Armbrecht, forskare och föreståndare vid centrum för turism på Handelshögskolan i Göteborg. Han menar att arenornas värde för turismen överskattas och är förvånad över att kommunerna inte söker dialog med forskningen för att skaffa sig mer kunskap innan man satsar hundratals miljoner kronor.