Regeringen och flera andra partier vill att medborgarskapsprov, språk- och samhällskunskaper, ska införas som en förutsättning för svenskt medborgarskap Men förslagen har mötts med allvarlig kritik från flera instanser, rapporterar Peter Wallberg och Tea Oscarsson/TT i bland annat Svenska Dagbladet.
Skolverket skulle ha ansvaret för att utforma proven. Men verket säger att man saknar kompetens för att ”indirekt sätta normen vad som krävs för svenskt medborgarskap” står det i remissyttrandet.
– Vi kan inte se att det här är ett uppdrag som ska ligga på Skolverket, det är väldigt svårt att relatera till det vi förväntas ta ansvar för, säger generaldirektör Peter Fredriksson.
Tanken är att Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med universitet och högskolor ska arrangera provens genomförande. UHR påpekar att medborgarskapsprov är något helt annat än högskoleprov. Bland annat eftersom mycket står på spel för den som ska göra provet.
– Vi är en utbildningsmyndighet och det här handlar om andra frågor kopplat till medborgarskap och den kompetensen finns inte på myndigheten, säger vikarierande generaldirektör Maria Linna Angestav.
Flera universitet avstyrker också att de ska arrangera proven.
Frågor om flyktingars integration har blivit politiskt laddade inför nästa års val. SD:s flyktingfientliga politik har i det närmsta blivit norm för de andra högernationalistiska partierna. M och Sd och även liberalerna har hakat på.
Många andra partier har sökt snabba och ”enkla” quick-fix-lösningar på komplicerade problem. De kritiska reaktioner som kommit nu är positiva. Verkligheten är komplex. Dåliga lagförslag kan bidra till att många människor far rejält illa och kan också skapa dåliga system med låg rättssäkerhet – och i längden ett icke-inkluderande samhälle.
Lärarnas roll riskerar att bli oklar ,ed ett indirekt ansvar för medborgarskap eller inte. Den som har godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI) i kurs D eller godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap samt samhällsorienterade ämnen i årskurs 9 ska kunna slippa medborgarskapsprovet.
Lärarnas Riksförbund ser en potentiell risk för att den betygssättande läraren ska hamna i en pressad situation när ett medborgarskap står på spel.
Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, jämför med situationen för ensamkommande, vars möjlighet att få stanna hänger på att de klarar gymnasiestudierna.
– Vår erfarenhet efter att gymnasielagen infördes var att vissa lärare kände att den enskilda unga nyanlända eleven plötsligt hamnade i deras händer beroende på deras bedömning, säger Sonde.
Proven skulle inte bara handla om medborgarskap utan också bygga en grund för bättre integration av de flyktingar som kommit till Sverige.
Delegationen för migrationsstudier (Delmi), anser att medborgarskapsprov ”riskerar medföra negativa konsekvenser för invandrare från länder med större kulturell och språklig distans till Sverige”. Delmi pekar på att färre kan komma att ansöka om medborgarskap.
Det finns fler invändningar. Malmö universitet tycker att provet framstår som överdrivet omfattande. Stockholms universitet ställer sig frågande till vilka språkfärdigheter språkprovet testar. Umeå universitet tycker inte att prov i samhällskunskap fyller ett tydligt syfte och varnar för att språkkravet gör det svårare för människor som tillhör vissa sociala kategorier och som härstammar från vissa länder att bli medborgare.
Fotnot: Utredningens förslag presenteras i SOU 2021:2 och kan sammanfattas så här:
• Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap införs för alla som fyllt 16 men inte 67 år.
• Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt.
• Ett sätt är godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov.
• Ett annat sätt är godkänt betyg på till exempel komvux eller avklarad kurs i SFI på viss nivå.
• Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
• Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.