Expressen och Aftonbladet tidigarelägger nu sin pressläggning till 18-tiden för papperstidningen och redigerarna övergår till kontorstider, när distributionen slås ihop med morgontidningarnas, skriver tidningen Journalisten 3/2021. Samtidigt blir det för första gången möjligt att prenumerera på tidningarnas printupplagor.

– Det är en epok för svensk nyhetsmedia som går i graven, säger Jan Spångberg, journalistklubbens ordförande på Expressen.

De båda tidigare kvällstidningarna kommer framöver att trycka tidningarna tidigare än morgontidningarna. Syftet är att kunna använda morgontidningarnas distributionsnät – och samma tryckpressar förstås, Bonniers och Schibsteds.

Expressens redaktionschef Magnus Alserlind betonar tidningens sänkta kostnader genom smartare transporter och distribution tillsammans med morgontidningarna. De kommer att finnas i butik tidigt på morgonen.

På Aftonbladet gäller nyordningen från och med i dag onsdag i stora delar av landet. Mellansverige är först ut. Expressen gick över till de nya trycktiderna redan i förra veckan.

Redigerarna kommer företrädesvis att arbeta kontorstider, med viss schemaläggning på helger. 

– När redigerarna är färdiga och har skickat tidningarna är man i stort sett klar, vi kommer få jobba med mer framförhållning och inte så mycket breaking news såklart, säger Magnus Fristedt, en av två printchefer på Aftonbladet.

Både Aftonbladet och Expressen har länge levt med sjunkande printupplagor. Allt fler läsare har gått över till digital läsning på läsplattor och mobiler. Men de digitala utgåvorna ger lägre annonsintäkter för tidningarna. Därav denna satsning på dagen-innan- tryckta tidningar, som genom omläggningen missar det mesta av sin sportbevakning, allt vad sena nyheter heter och också rapporter från melodifestivaler och annat.

Förhoppningsvis kan man hitta smarta sätt att förnya sin journalistik. Kvällstidningarna med sitt annorlunda tilltal och sitt ofta vassa nyhetsarbete behövs. Det blir en omställningens och nyordningens tid för tidningarna och deras redaktioner, där det gäller för dem att hitta ett nytt existensberättigande i sin journalistik.