I USA diskuteras nu hur Trumps utnämningar av två konservativa domare i högsta domstolen/Supreme Court påverkar samhället under decennier. Allra mest handlar det om ”Row v Wade”, ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA.
Året var 1973 och domstolen slog fast i sin dom i fallet att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning.
Nästan femtio år senare ser det ut som om klockan kommer att vridas tillbaka i tiden genom att ”en konstitutionell rätt kriminaliseras”, när domstolen förbjuder abort nationellt i USA. Så är rubriken på en artikel i senaste numret av New York Review of Books (3 december 2020), skriven av Madeleine Schwartz, en av tidskriftens regelbundna medarbetare.
Hon menar att för de flesta amerikanska kvinnor är rätten till reproduktiv hälsa och abort redan så inskränkt att ett totalt abortförbud inte skulle göra någon större skillnad.
Många kvinnor lever i distrikt utan tillgång till fungerande abortklinik. Eller så har de inte råd att uppsöka en sådan eller för den delen söka vård över huvud taget.
Delstaternas lagstiftning har i större delen av USA gjort abort till ett omöjligt val för de allra flesta amerikanska kvinnor. Enbart under första halvåret 2019 infördes över 400 delstatslagar med syfte att inskränka möjligheten till abort eller förbjuda den helt. Under valet beslöt väljarna i Louisiana att delstatens konstitution skulle ändras och slå fast att abort var förbjudet.
Restriktionerna har lett till att många kliniker som kunnat erbjuda abort nu har stängts. Schwartz nämner att sedan 2013 har åtminstone 275 sådana klinker tvingats slå igen, enligt New York Times. Aborter kan heller inte utföras på de flesta sjukhus och kan sällan bekostas av sjukvårdsförsäkringar, Medicaid.
Det handlar också om pengar. En abortklinik är ett förlustföretag. De krafter som arbetar mot aborter har ofta tillgång till kapital för antiabortkampanjer.
I ett uppmärksammat fall i universitetsstaden Austin i Texas 2016 gav Supreme Court sitt stöd till en klinik i staden. Samma klinik tvingades ändå stängas två år senare sedan en antiabortorganisation tagit över lokalerna.
Till det kommer att kvinnors val när det gäller reproduktiv hälsa saknar stöd och drivs av, med Madeleine Schwartz ord, en ”aptit att straffa”, ”med fängelsestraff i ställt för medicinsk vård, åtal i stället för diagnos”.
Det här handlar inte bara om abort utan om så mycket mer, om flickors och kvinnors värdighet och medborgerliga rättigheter, skriver Schwartz vidare.
