Helsingborg är bland de sämsta kommunerna i Sverige på lärartäthet och resurser till skolan, enligt Lärarförbundets årliga rankning, rapporterad av Helsingborgs Dagblad.

Från förra året har staden halkat ner 30 platser bland de 290 svenska kommunerna.

Allra sämst ställt är det när det gäller kommunens tilldelning av resurser till skolan, där Helsingborg ligger på 254:e plats. Det får till följd en låg lärartäthet, där staden ligger på 240:e plats.

– Det har skett nerdragningar och det ger utslag, det är tydligt, säger Maria Ward (S), 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Om vi tittar på budgeten för år 2019-20 så hade det behövts 100 miljoner till för att behålla personaltätheten, säger Maria Winberg Nordström (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Hon hade gärna velat satsa mer på skolan, men Liberalerna har svårt att få gehör för sina ambitioner, menar hon.

Tony Mufic, utbildningsdirektör i Helsingborg, pekar på att Helsingborg ligger bra till när det gäller andel godkända elever (84 plats) och andel fullföljt gymnasieutbildningen (83 plats) och drar slutsatsen att utbildningen trots Helsingborgs svaga placering när det gäller resurser och lärartäthet .är ”kostnadseffektiv”:

– Man kan säga att vi levererar en väldigt kostnadseffektiv utbildning. Hade det funnits ett kriterium som varit hur mycket bra utbildning man får sett till kostnaderna så hade Helsingborg rankats mycket högre.

Resonemanget är underligt. Logiken blir att ju färre lärare och ju färre behöriga lärare desto högre ”kostnadseffektivitet”.

Men om det saknas 100 miljoner ”för att behålla personaltätheten” är det inte kostnadseffektivt utan ett problem som kommer att leda till sämre studieresultat. Skolorna kan inte jämföras med industriell verksamhet. När man betraktar elever som råvaror och vill att skolans kostnader ska minimeras är något fel.

Frågan som blir hängande i luften är allvarlig. Varför satsar inte Helsingborg på skolorna?