Uppdrag granskning i SVT genomlyste GP:s svindlande affärer. Nu behövs en grundlig genomlysning av mediekrisen.
Uppdrag granskning behandlade på onsdagskvällen Göteborgs-Postens tragiska utveckling ”Från en stabil tidningskoncern, till rykten om konkurs” på bara några år, om ”krisen för ett av Sveriges viktigaste medieimperier”.
Med kompetent grävande journalistik blev programmet en grundlig genomgång av den kris som skakar Sveriges näst största tidning, Göteborgs-Posten, och moderbolaget Stampen, som på kort tid köpte på sig en mängd dagstidningsföretag, bl a de tidigare centerpartiägda tidningarna.
I programpresentationen hette det att ”Tidningsjätten Stampen gasade när många bromsade, men när räkningen skulle betalas blev krisen ett faktum.” Programmet kan ses på SVTPlay här. Läs här chatten med de två journalister som gjorde reportaget, Anna Jaktén och Björn Tunbäck (bilden ovan).
På Uppdrag Gransknings hemsida berättar de båda journalisterna om arbetet med att granska GP:s ekonomiska utveckling. Redaktionen utlovar också ett andra mediereportage som förmodligen sänds senare under vårsäsongen, med ett bredare perspektiv.
Jag hoppas att redaktionen förverkligar den sistnämnda ambitionen. Utvecklingen nu går med rasande fart och drabbar alla svenska dagstidningar, med bedrövliga konsekvenser.
Med folkskolans introduktion och senare industrialiseringen följde ökande läskunnighet, politiska partier och demokratibyggande krafter, som ofta hängde samman med just starka dagstidningar.
Tidningarnas ekonomiska grund var en allt mer läskunnig och samhällsintresserad allmänhet och kommersiella förutsättningar med företag som var villiga att annonsera. Länge var det så att 2/3 av inkomsterna härrörde sig från annonser och 1/3 från prenumerationer.
Affärsmodellen har varit ett slags demokratimotor i 150 år. Men på bara några år, efter 2010-12 håller den på att rasa samman, för många lika oförutsägbart och omvälvande som Berlinmurens fall.
Det som sker beror på komplicerade sammanhang och särskilt på tekniska förändringar som hänger samman med internets genombrott och förfining. Samtidigt har de försämrade ekonomiska förutsättningarna lett till publicisternas uttåg. Ekonomer och nättroende har tagit över.
Yngre människor läser på nätet och vill inte betala för journalistik. Samtidigt övergår allt fler annonsörer till digital information, vilket i sin tur hänger samman med företagsuppköp, köpcentra med kedjebutiker, fler stora och färre mindre aktörer.
Om dagstidningarna marginaliseras blir priset högt, särskilt i ett demokratiskt sammanhang. Det är svårt att i dag se hur man ska skapa ekonomiska förutsättningar för starka nyhetsredaktioner i lokalsamhället.