”Det viktigaste skälet för Sverige att säga nej till kärnvapenförbudet, är dock våra medborgares säkerhet.
Ett ja skulle förstöra det internationella samarbete som vi behöver ha med USA och Nato för att säkerställa försvaret av Sverige. Det skulle gå rakt i strid med den försvarsdoktrin som bygger på mycket nära samarbete med USA.”
Så skriver två kärnvapenhökar inom kristdemokraterna, Mikael Oscarsson och Lars Adaktusson, i en debattartikel i Aftonbladet. De fortsätter:
”Ett svenskt undertecknande av kärnvapenförbudet skulle för det första försvåra samarbetet inom Partnerskap för Fred eftersom många av organisationens medlemsländer är beroende av skyddet från Natos kärnvapenparaply.”
Skulle Sveriges skydd under Natos kärnvapenparaply ge svenskarna säkerhet? Hur tänker KD-herrarna?
Vilket konfliktscenario bygger deras världsbild på? Förmodligen tror de att Ryssland skulle anfalla Sverige? Varför då? För den svenska oljan? För järnmalmen? För – ja för vaddå?
Vilket är worst case, det västa som kan hända? I min värld är det är ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland, som dessvärre inte är otänkbart. Om ett sådant krig bryter ut, vad är bäst för svenskarna att delta i kriget eller stå utanför, i den svenska traditionen av alliansfrihet och åsyftad neutralitet?
I det första fallet blir Sverige en part i ett hopplöst krig och svenskt territorium en krigsskådeplats. Vem ”segrar” i ett sådant krig – utöver vapenindustrin?
I det andra fallet, om Sverige står utanför kan vi ta emot flyktingar, medla, vara en röst för fred, så som Sverige varit under 200 år.
De som argumenterar så här fördömer Oscarsson och Adaktusson i en nedlåtande ton:
”Det är lätt att förstå att Vänsterpartiet, pacifister och de mest nitiska Nato-motståndare inom Socialdemokraterna kan landa i att förespråka ett kärnvapenförbud, men det är i grunden en verklighetsfrånvänd hållning.”
Tankar på fred och nedrustning är verklighetsfrämmande i deras ögon. Vilken värld lever herrarna i, vilken värld vill de bygga för framtiden? Vad tänker de om atomvintern som kan drabba oss också efter ett avlägset kärnvapenkrig?
Det finns bara ett rimligt förhållningssätt, att Sverige ansluter sig till de andra länder som skrivit under FN:s förbud om kärnvapen, där ju Sverige var en pådrivande kraft i arbetet att ta fram avtalet.
Hej,
tack för en bra blogg.
Kristdemokraterna var väl då tills alldeles nyligen verklighetsfrånvända i denna fråga? Detta är ny politik från det lilla kappbändarpartiet. Ty dessa kristdemokrater har alltid följt tidsandan med stor inlevelse. Mats Odell var framstående kristdemokrat och vice ordf i Folkksmpanjen mot kärnkraft. Sedemera blev både han och partiet varma kärnkraftsanhängare. 2006 gick Kd till val på sänkt bensinskatt, efter valet blev partiet en varm anhängare av den nuvarande skattemodellen för drivmedel.
Mer tid för barnen var länge en hjärtefråga för partiet. Sedan kom alliansregeringen och arbetslinjen blev mycket viktigare.
Att håna dom som inte hänger med i Kd’s svängningar är ett av partiets favoritgrenar numera, vulgärargument en specialitet.
Ett av kd’s framgångsrecept är att locka dom som vill ha ett tydligt parti för tidsandan.
Frågan är i vilka frågor Kd är verklighetsfrånvända idag men inte imorgon? En drös frågor om du frågar mig…