Val i Kroatien – och hög arbetslöshet. Bilden ovan från Dubrovnik, här under Ivan Josipovic, sittande president och favorit i valet.

Första omgången av presidentvalet i Kroatien genomförs på söndagen. Favorit är den sittande presidenten, socialdemokraten Ivo Josipovic, med vänster-center profil. Hans främsta rival är konservativa Kolinda Grabar-Kitarovic, ledare för HDZ-partiet, skapat av Kroatiens förste president Franjo Tudjman. Om ingen av kandidaterna får över 50 procent, avgörs valet i en andra omgång den 11 januari.

Kroatien formades ur askan av de jugoslaviska sönderfallskrigen, där den kroatiska nationalismen var en likvärdig rival med den serbiska. Tjugo år har gått, det mesta har förändrats. 1 juli 2013 blev Kroatien liksom tidigare Slovenien medlem av EU.

Men ekonomiskt har landet knappast hämtat sig efter krigen och lider av recession sedan sex år. Arbetslösheten ligger kring 20 procent, bland unga är varannan arbetslös. Ekonomin hör till EU:s svagaste och turismen har inte utvecklats som man hoppats, trots den unika och vackra dalmatiska kusten med klenoden Dubrovnik.

Omvärlden har förlorat intresset för de länder som föddes ur krigen på Balkan. I Bosnien lever än i dag många i krigets ruiner. Men fattigdom och icke-krig är inte lika nyhetsmässigt som krigshandlingar. Ändå finns det i Sverige många med kroatisk och jugoslavisk bakgrund, både arbetskraftsinvandrarna och flyktingarna från krigen.

Om EU verkligen vill leva upp till ambitionen som fredsprojekt borde regionens alla länder få en chans till medlemskap och ekonomiskt stöd. Serbien står närmast på tur, men allt går oändligt långsamt – vilket alldeles i onödan skapar nya ekonomiska klyftor mellan Balkans stater och folk.