Jan Björklund vill ha ordningsbetyg i skolan. Signal- och utspelspolitik har varit hans starka sida i politiken. Björklund har nu fått Alliansen med sig på förslaget, som därmed har majoritet i riksdagen.

Medierna har hakat på och gjort det till en dominerande politisk fråga.

Häromdagen träffade jag en lärare som arbetar med en sjätteklass i ett utanförskapsområde i en av våra tre största städer. Hon har haft barnen i tre år. Alla utom en i klassen har utländsk bakgrund. Hon är djupt fäst vid dem, har följt deras utveckling, sett hur de växt och mognat och trivs själv med sitt jobb.

– Visst har det varit problem. Men vi har löst dem. Många har på lektionerna fått berätta vad de varit med om, om kusliga krigshändelser, några har sett människor dö, om den svåra flykten, om väntan på beskedet om att få stanna i Sverige.

Skolan är ett slags centrum i området, dess roll kan inte underskattas.

– Tyvärr har våldet i området ökat. Vi skulle behöva fler som arbetade med barn och föräldrar i samhället.

Men något sådant vill inte politikerna i det alliansstyrda området.

– Vi har fått sparkrav på tio miljoner. Det kommer att leda till avskedanden i en skola som redan är hårt pressad. Vi har talat om att demonstrera eller rentav strejka. Men då säger rektorn att om vi gör det, då kommer inga fler barn att vilja studera här. Det så kallade fria skolvalet får sådana konsekvenser.

Jag undrar vad Björklunds krav på ordningsbetyg skulle medföra. Hon slår ut med armarna.

– Inte ett enda dugg.