Lorens Brolin, legendarisk skånsk spelman, föddes den 10 december 1818 på Österlen. Han själv och släkten Brolins musicerande har satt sin prägel både på den skånska kulturen och den skånska resandekulturen.
200-årsdagen uppmärksammades på söndagen på Dunkers i Helsingborg med programmet ”Arvet från Lorens Brolin”. Tre spelmän spelade och berättade, Reine Steen, Sven Midgren och Alva Bosdottir, tillsammans med sångerskan Lajla Kronqvist.
Mötet bjöd på mycket brolinsk musik, mest på fiol men också på gitarr och ”enradig magdeburgare med smörjekoppar”, ett enkelt, men också litet och behändigt dragspel, som Sven Midgren behärskade suveränt.
Reine Steen berättade om hur han på 1970-talet i Malmö lyckades träffa den då gamle spelmannen Gösta Ekblad, som växt upp i Abbekås och haft en av Lorens Brolins söner som granne och redan tidigt lärde sig spela själv.
På 1880-talet tecknade Nils Andersson ner skånska folkvisor, däribland 23 av Lorens Brolin. Nu kunde Reine från glömskans tystnad rädda ytterligare lika många, som också spelades in och blev till radioprogram.
Sönerna Karl och Frans Brolin deltog i den första riksspelmansstämman på Skansen 1910. Bröderna och de andra som deltog i stämman utsågs till riksspelmän, en hedersutmärkelse som är levande också i vår tid. Sedan 30-talet har 740 spelmän fått titeln riksspelman, skriver Wikipedia.
Jon Pettersson, ordförande i arrangerande Frantz Wagner Sällskapet, inledde med att berätta om Lorens Brolins romska bakgrund i en resandesläkt och om resandefolkets historia.
– Våra rötter har diskuterats mycket. Med hjälp av DNA-tester, jag har själv utfört en sådan, och språkliga studier kan man nu slå fast att resandefolket är en romsk folkgrupp, som invandrat långväga österifrån.
Under folkvandringen mot väster utökades romanispråket med ord och termer från språken på vägen. Man har i romani funnit 200 grekiska ord, 700 indiska, 100 persiska och 20-talet armeniska.
Till Sverige kom romerna för kanske 500 år sedan. Så sent som 1662 utfärdades ett kungligt dekret på att alla romer måste lämna landet inom tre månader.
Begreppet ”resandefolket” föddes genom att många färdades genom hela Sverige som gårdfarihandlare för att till den självförsörjande allmogen sälja sådant bönderna inte kunde tillverka själv som tvål, mässingsföremål, glas och kryddor.
– Resandefolket var välkomna på de flesta gårdar. Med sig hade de inte bara varor utan också nyheter. De lyste upp vardagen med sina berättelser, sin musik och sina sånger.
Många romer och resande var också soldater med tilldelade soldattorp.
– En anfader i släkten Brolin var trumslagare och korpral.
Mötet avrundades av Jan Ottesson, ordförande i Lorens Brolin-gillet, kunde berätta att Brolin var hans farfarsfarfar och att han själv också växte upp i Abbekås, där hans farbror var fiskhandlare.
Fotnot: Födelsedagen uppmärksammas i kväll 10/12 kl 18.00, också i Röda rummet på Malmö stadsbibliotek med samma program som i Helsingborg.