månadsarkiv: juli 2021

Böcker, Bokhyllan, Islam

Närmar sig sommaren – efter den arabiska våren?

Women shout slogans during demonstrations on the seventh anniversary of the toppling of president Zine el-Abidine Ben Ali, in Tunis, Tunisia, on Jan. 14, 2018. (Youssef Boudlal/Reuters/Washington Post).

Ett årtionde har gått sedan de dramatiska händelser som kallades den arabiska våren inleddes. Vid var många som den gången hyste hopp om en fredlig omdaning och frigörelse av arabvärlden. I perioder föreföll allt möjligt. Sedan slog pendeln åt andra hållet. Uppror krossades. Auktoritära ledare tog över. Inget blev som aktivisterna på torgen runtom i arabvärlden hade tänkt sig.

Eller hur var det? Vad är innebörden av den arabiska våren så här ett decennium senare?

I en tjugosidig essä reflekterar Jan Hjärpe, mångårig professor i islamologi vid Lunds universitet, under lätt provocerande titeln ”Den arabiska våren. Närmar sig sommaren?” över innebörden av den arabiska våren. Var det en vändpunkt i historien? Hans huvudtes är att det som skedde har haft betydelse också långt utanför arabvärlden.

Hjärpes text finns att läsa i ”Bortom den arabiska våren”, en vänbok till Hesham Bahari (redaktör Kerstin Eksell, Bo Holmberg och Elie Wardini, bokförlaget Dart al-Muna), med undertiteln ”Studier i arabisk och persisk litteratur och kultur”.

Bokförlaget Alhambras förläggare Hesham Bahari med vänboken till honom, ”Bortom den arabiska våren”, och Astrid Ericson Bahari.

Vänboken tillägnas, som synes, den svensk-libanesiske författaren, översättaren och förläggaren Hesham Bahari, som i många år drivit och fortfarande driver förlaget Alhambra med säte i Furulund inte långt från Lund. Förlaget har särskilt presenterat arabiskspråkiga författare och arabisk historia och kultur för svenska läsare.

Det borde vara en prioriterad profil i dagens Sverige, där så mycket kommit att handla om flyktingar och krig i arabvärlden – med en ofta djup okunnighet i många frågor. Men Alhambra har trots ofta högkvalitativ utgivning haft återkommande ekonomiska problem .

Jan Hjärpe slår i sin essä fast att den arabiska våren var en ungdomsrevolt som hängde samman med en global ungdomskultur, liksom med de den gången ”nya medierna”, internet, mobiltelefonin, sociala medier, TV-kanalen al-Jazira …

I Tunisien attackerade hackare regeringens domäner i protest mot blockeringen av Wikileaks.

Nästan samtidigt dömdes i Iran 2009 flera bloggare till fängelse, några till döden. I Syrien året innan fick 12 demokratiaktivister fängelsestraff.

Svenska debattörer skrev vid samma tid att ”den muslimska världen ännu inte fått sin Voltaire. De hade fel, understryker Hjärpe, ”det fanns och finns tusentals ”voltairer” i och utanför arabvärldens fängelser.

En annan faktor var att protesterna ofta utgick från konkreta materiella problem, som arbetslöshet, matpriser, utbredd analfabetism särskilt bland kvinnor och brist på rent vatten.

I demonstrationerna under slutet av 2010 och de första månaderna av 2011 i Tunisien, Egypten och andra arabländer var språkbruket sekulärt. Många av texterna var på engelska, avsedda att via ”nya media” läsas också utanför arabvärlden.

Kvinnor spelade en framträdande roll med tydliga uttryck för en feministisk politik och rop på jämställdhet. Humor var återkommande. Strategin var ickevåldskamp. inspirerad av såväl Mahatma Gandhi och de studenter i Belgrad som använde metoden i kampen mot Milosevic.

I Libyen tog våldet över, särskilt efter mordet på Muammar al-Qadhdhafi – och har fortsatt. I Syrien inleddes revolten med ickevåldsmetoder. Men när deserterade soldater vände vapnen mot säkerhetsstyrkorna kunde regimen svara med extremt våld – som i våra dagar lett till hundratusentals döda och halva befolkningen på flykt.

Den arabiska våren slogs ju ner på de flesta håll, konstaterar Jan Hjärpe. Han jämför med franska revolutionen som följdes av ”La Terreurs” skräckvälde med ändlöst dödande och av diktatur, Napoleons kejsardöme. Men skriver han Upplysningens idéer som revolutionen hyllat förblev ett levande tankegod med avgörande inflytande.

Hjärpe skriver vidare att detsamma – trots kortare perspektiv – kan sägas om Arabvåren:

”Idéerna finns kvar och människor som driver dem och som för det riskerar frihet och liv.” …

”Vi kan också konstatera att en del faktiska reformer har ägt rum. nya konstitutioner har kommit till, val har hållits, makthavare har bytts ut, ändringar i lagstiftning har skett. Och icke-våldstaktikens effektivitet är inte glömd.”

Fotnot: Bland övriga bidrag i ””Bortom den arabiska våren” kan nämnas:

Bo Holmberg: Förlaget Alhambra och sufismen / Ingvar Rydberg: Hesham Baharis stora projekt / Inga Brandell: Dialog Hos Fatima Mernissi och på Svenska institutet i Alexandria / Bo Gustavsson: Adonis och frihetens estetik / Kerstin Eksell: Städer och borgare i ny palestinsk litteratur.

Jag själv medverkar med: Om utvandrarens exil och öknens skönhet.

Fotnot 2: Boken kan beställas från förlaget Dar Al-Muna i Djursholm: order@daralmuna.se

Demokrati, Joe Biden, Martin Luther King, USA

Hot mot rösträtten får Texas lagstiftare att fly. Kings rösträttslag rivs upp

Rep. Chris Turner, chairman of the Texas House Democratic Caucus, speaks during a news conference outside the U.S. Capitol on Tuesday. (Jabin Botsford/The Washington Post)

Texas har kommit i fokus för en bisarr kamp om den allmänna och för alla lika rösträtten i USA. Häromdagen flydde den amerikanska delstatens lagstiftande valda demokrater från både delstatens senat och representanthus. De tog sig till Washington i två privathyrda 30-personers flygplan. I tisdags (13/7) hade över 46 Texas-demokrater tagit sig till huvudstaden.

Genom att hålla sig undan i där hoppas de kunna förhindra att nya delstatslagar klubbas. För att de ska vinna laga kraft krävs att två tredjedelar av ledamöterna är på plats.

Texas republikanske guvernör har hotat de flyende demokraterna med att de kommer att arresteras.

New York Times låter en röst säga att att de republikanska lagstiftarna kommer att få vad de vill, trots protesterna. ”Det kommer bara att ta lite längre tid”.

För snart 56 år sedan undertecknades den rösträttslag som republikaner i den ena amerikanska delstaten efter den andra nu hotar att riva upp, med Trumps lögnaktiga påståenden om valfusk vid förra pårets presidentval som svepskäl.

Den 6 augusti 1965 undertecknades Voting Rights Act av USA:s dåvarande president Lyndon Johnson i närvaro av bl a Martin Luther King. Rösträttslagen har nämnts som Kings och Medborgarrättsrörelsens största framgång.

Nu rivs den i bitar i den ena republikanskt styrda delstaten efter den andra. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har i ett domslut tidigare i år godkänt liknande lagförändringar i likaså republikanskt styrda Arizona.

Kampen om rösträtt fördes 1965 särskilt i delstaten Alabama och den lilla staden Selma, där den brutale polischefen Jim Clark arresterade tvåhundrasextio deltagare i en manifestation för rösträtt, däribland King.

Domaren Hare hade då utfärdat nya lagar. Grupper med mer än tre personer förklarades olagliga ”för att förhindra agitatorer utifrån”. Hare anklagade aktivisterna för att vara kommunistiska infiltratörer. Han menade att svarta var underlägsna människor som inte kan fungera i en demokrati, lika lite som det går att ”spänna en zebra framför en plog”.

Den vita makteliten i Selma var lierad med de båda vitmaktorganisationerna i Selma, White Citizens’ Council och Ku Klux Klan.

Liknande saker inträffar 2021 som 1965, om än med anpassade argument. Nu heter det att nya vallagar i 14 republikanskt styrda delstater ska ”förhindra valfusk”, när de i själva verket är utformade för att försvåra för afroamerikaner och andra minoriteter (som ofta röstar demokratiskt) att rösta. Argumenteringen bygger på Trumps lögner.

Trumps smutsiga sorti från Vita Huset var insvept i den avgående presidentens grova lögner om utbrett valfusk, påståendet att han själv var den rättmätige presidenten. Samma lögner har nu fått rader av delstater att instifta nya vallagar.

Det har hetat att det skulle göra valen skyddade för fusk. I själva verket handlar det om totalt odemokratiska attacker på grundprinciperna i Voting Rights Act, det som var Martin Luther Kings kanske största framgång.

De nya lagarna i Texas innebär bland annat försämrade möjligheter att poströsta och förbjuder dygnetruntöppna vallokaler och drive-in-röstning, vilket användes av miljoner väljare under presidentvalet i november.

Enligt konstitutionen hålls val alltid på tisdagar. Det innebär att lågavlönade grupper ofta måste ta ledigt från jobbet för att först registrera sig, sedan skaffa ett id-kort och så på själva valdagen. Det kan innebär rejäla ekonomiska uppoffringar.

Bland afroamerikaner finns en tradition ”souls-to-poll”, där man först gått i kyrkan och sedan gemensamt till vallokalen. I många delstater vill man förhindra detta genom att inte hålla vallokaler öppna på söndagar. Jag har själv sätt hur ”valsedlar” utformats som häften, med mängder av beslut som ska kryssas för i vallokalen, vilket skapat flertimslånga köer på många ställen – och skapat risker för fel och underkända röster.

När många republikanskt styrda delstater nu går in för att försvåra röstandet bland stora grupper väljare är det förstås mot alla demokratiska grundprinciper.

Joe Biden har i dagarna hållit ett känslosamt och laddat tal mot det pågående undermineringsarbetet av Voting Rights Act i många delar av USA. Men, menar kritiker, han har inte gått tillräckligt långt för att försöka göra om vallagar till en nationell fråga, lika överallt.

Malmö, Stockholm

Slut med buskörning och fulparkering med nya regler för elsparkcyklar?

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i huvudstaden.
Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Flera städer tar nu krafttag mot elsparkcyklarna. skriver Dagens Samhälle. I Malmö finns nu 2.500 av dessa, de flesta i stadens centrala delar. De kommer nu att beläggas med en kommunal avgift på fem kronor per dag, motsvarande 1 825 kronor per år och elsparkcykel från bolagen.  

– Det principiella skälet är att alla som bedriver verksamhet på offentlig mark ska betala en markupplåtelsetaxa, säger Olof Rabe, projektansvarig på Malmö Kommun. Rabe fortsätter:

– Elsparkcyklar är ett jättebra alternativ som vi absolut vill främja, men det är stora problem med parkeringen och att man framför fordonet på körbanor som inte är lämpade för det.

Kommunen uppmanar bolagen att ställa ut cyklarna på ett 60-tal platser som anses lämpliga, förutom i anslutning till cykelställ. Just nu pågår ett test med 20 stycken fysiska parkeringszoner. Tanken är att det ska ge en beteendeförändring så att användarna väljer att parkera där.  

I Stockholm finns  i dag 16 000 elsparkcyklar fördelade på sju bolag.

– Efter vad jag har hört är det fler elsparkcyklar i Stockholm än i Paris och fler per capita än i de flesta städer i Västeuropa. I Stockholm är elsparkcyklarna flest i augusti och september så vi kan anta att det blir en ökning även i år, säger Johan Sundman, projektledare på Trafikkontoret.  

Felparkeringar på trottoarer, buskörning och alldeles för höga hastigheter på gångstråk är problem kopplade till fordonen i – men också på många andra håll i landet. I förra veckan begränsades hastigheten till 6 km/timmen  i ytterligare ett par centrala delar av Stockholm. 

Elsparkcyklarna har säkert kommit för att stanna – och utgör säkert i många sammanhang ett bekvämt och ofta lättillgängligt nytt sätt att ta sig fram i städerna. Men alla parter skulle ha mycket att vinna på också dessa fortskaffningsmedels framfart reglerades av tydliga trafikregler.

Dagstidningar, Demokrati, Kristdemokraterna, Moderaterna, Public Service, SR, Sverigedemokraterna, SVT

Demokratin och Bonniers växande tidningsiperium

Bonnier stärker sin makt över svenska medier genom köpet av Skånska Dagbladet och kontrollerar efter affären med Gota Media 57 svenska lokaltidningar och ytterligare en mängd gratistidningar. Samt förstås Dagens Nyheter och Expressen.Bilden: Dagens ETC.

Bonniers förstärker sin makt över det svenska medielandskapet. Nyligen kom Bonnier News överens med Gota Media om att samarbeta i ett korsvist ägande. Bonniers tar 30 procent av Gota och Gota 20 procent av Bonnier News Local. ”Jätten sväljer den mindre konkurrenten”, skriver Gunnar Wesslén i en kommentar i Dagens Etc.

För bara ett decennium sedan såg det svenska medielandskapet helt annorlunda ut, med en mångfald lokalt ägda tidningar. Under en tid därefter har det funnits ett dussintal ägare. I dag återstår i princip bara tre, med ett fåtal undantag.

I torsdags avslöjades att Bonniers köpt ytterligare två skånska tidningar, Skånska Dagbladet och Norra Skåne. Det innebär att Bonniers efter affären med Gota Media kontrollerar 57 svenska lokaltidningar och ytterligare en mängd gratistidningar. Samt förstås Dagens Nyheter och Expressen.

Dagens Etc intervjuar Jan Scherman, före detta vd för tidigare Bonnierägda TV4, numera ägt av Telia.

Scherman tror att Bonniers ambition varit att utnyttja stordriftsfördelarna. Det innebär också att den lokala journalistiken minimeras.

– Det är ytterst oroväckande ur alla tänkbara perspektiv, men framförallt likriktning av både nyhetsförmedling och opinionsbildning. Bonnier äger snart allt i dagspress. En gång monopolist alltid monopolist. De tre koncernerna som nu äger de svenska tidningar kan förväntas att till stor del inom varje koncern ha en stor del gemensamt redaktionellt innehåll. Till det kommer stora annonspaket och samordnad distribution.

Mer än tio procent av Gota Medias intäkter kommer från samhällsstöd, skriver Etc. Koncernens hela årsvinst på över 100 miljoner har betalts av skattebetalarna. För Bonnier News Local är förhållandet detsamma. Miljonvinsterna kommer från skattebetalarna.

Ur ett demokratiskt perspektiv är den nya situationen bedrövlig. Väl fungerande medier är grunden för en levande demokrati. Digitaliseringen medför lägre intäkter för de flesta mediehus – och därmed färre journalister. Allt fler delar av Sverige hamnar i medieskugga. Och i större delen av Sverige råder näst intill tidningsmonopol.

Public Service – SVT och SR – är fortfarande en garant för kvalitetsjournalistik, men hotas av de högernationalistiska partierna, sverigedemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna.

Afghanistan, Joe Biden, Krig och fred, Krigsförbrytelser

”En slagen armé”: USA flyr Afghanistan när talibanerna tar över

En afghansk regeringssoldat håller vakt vid flygbasen Bagram i Kabul efter att de amerikanska soldaterna dragit sig tillbaka.Foto: Wakil Kohsar/AFP/DN.

Den 30 april 1975 rullade nordvietnamesiska stridsvagnar in i Sydvietnams huvudstad Saigon, i dag Ho Chi Minh-staden. Ett utdraget brutalt kolonialkrig med miljoner döda tog slut – under för USA förödmjukande former, med panikartade när scener när de sista amerikanerna evakuerades från staden.

Kommer USA:s ”längsta krig” i Afghanistan att sluta på liknande vis? Dessa sommardagar flyr amerikanska soldater Afghanistan samtidigt som talibanerna är på väg att ta över, skriver Erik Ohlsson i Dagens Nyheter:

”De amerikanska soldaterna smög iväg som tjuvar om natten. På fredagen för drygt en vecka sedan, klockan 3 på morgonen, släckte de lyset på den gigantiska flygbasen Bagram och åkte ut genom grindarna.

Den afghanska arméns befälhavare visste inget i förväg om den snabba reträtten, har de berättat för utländska journalister. De möttes av en övergiven militäranläggning med tomma fordon parkerade på måfå – en del med startnyckeln i – och livsmedelsförråd som kan föda flera städer: tiotusentals vattenflaskor, portioner med inplastad färdigmat, burkar med jordnötssmör.”

USA:s klenmodiga uttåg från Bagrambasen ger bilden av en slagen armé som inte fort nog kan ge sig iväg, konstaterar Erik Ohlsson. ”Inte riktigt den bild som president Joe Biden tidigare velat visa av den amerikanska reträtten från Afghanistan.”

För tio år sedan fanns 130 000 soldater från 50 länder i Afghanistan, också svenska, i den Natoledda styrkan Isaf.

Också Sverige bär ett tungt ansvar för kriget som kostat tiotals miljarder – och mest vållat stort lidande och död.

Den amerikanska ambassaden i Kabul är ett av världens största ambassadkomplex. Sedan 2001 har USA spenderat 2,2 biljoner dollar på militära och civila projekt i ett skoningslöst krig som nya alltså tycks leda till att talibanerna återtar makten i landet.

Talibanernas ledare hävdade nyligen att de redan kontrollerar 85 procent av landet.

Krigsförbrytarpresidenten George W Bush angrep Afghanistan för att hämnas efter elfte september. Bush borde enligt internationell lag snarast sändas till krigsförbrytartribunalen i Haag för att ställas till svars för ett krig som lett till miljoner människor död.

George W Bush ombord på ett amerikanskt örlogsfartyg förklarar Irakkriget framgångsrikt avslutat. Mission Accomplished. Så var knappast fallet.
Böcker, Författare, Helsingborg, Lyrik

En poet utforskar sin uppväxts Helsingborg

Anna Blennow. Foto: Britt-Mari Olsson/HD.

”Genius Loci rundade Mariatorget, / klättrade upp och ned för Terrasstrapporna, / och satt och rökte på skulpturlejonen i Vikingsbergsparken …”

 I Anna Blennows långdikt Helsingborgsång (Hoc Press 2021) finns en ung kvinna/skolflicka och en stad/Helsingborg. Ibland tar Platsens Ande/Genius Loci över. 

Bokens Helsingborg är en stad med många raviner och bäckar, lätt igenkännbar för den som lever eller har levt i staden och ändå speciell. Bokens jag upptäcker inte bara en stad och dess möjligheter utan också sig själv. In i detta säregna stadslandskap träder en poet som återskapar sin barndom och uppväxt i pregnanta minnesbilder.

”Stad, bli till / och gestalta alla drömmar / som jag lastat på en kärra / och ställt i ett hörn av Stortorget. / Varje gata en fråga / och varje backe en förhoppning.”

Från Nicolaiskolans Frivillig bild-lektion förflyttar sig diktens jag ner för backen till Röda Kvarn på Karlsgatan och caféet på andra våningen och sedan vidare till bibliotekets vuxenavdelning där det är Hermann Hesse som gäller och så caféet där …

”… kaffet kostade nästan ingenting / och levererades genom en lucka i träväggen. / Var det här någonstans som dörren / in till den andra världen var gömd?”

Bild från omslaget till Anna Blennows ”Helsingborgsång”. Foto: författaren

”Helsingborgsång” består av tio avsnitt. Vart och ett inleds av ett citat, flera från Stadsbyggnadsförvaltningens skrift ”Helsingborgs raviner och dalar – ett urval” (2009). 

I Lussebäcken ligger ”Farmors hus” med en grön Volvo stående just utanför grinden och en trehjuling innanför, och …

”Inhägnade världsdelar av grönsaksland och bärbuskar / oceaner och atlanter av gräs / där man kan segla på en filt / i skydd av fruktträdets mast / och rosenbuskens segel.”

Det här är på många vis en av de mest originella helsingborgsskildringar jag läst. Det personliga perspektivet gör att jag själv ofta kan känna igen mig i och hitta in i Anna Blennows minnesbilder på ett sätt som gör läsningen av boken till en upptäcktsresa också i min egen stad och baklänges i mitt eget liv.

Fotnot: Anna Blennow växte upp i Helsingborg på 90-talet. Hon är nu docent i latin vid Göteborgs universitet och kritiker på HD/Sydsvenskans kulturredaktion. Helsingborgsång är hennes debut som poet.

Antisemitism, Förintelsen, Främlingsfientlighet, Moderaterna, Sverigedemokraterna

Ulf Kristersson låter som en sverigedemokrat

Ulf Kristersson. Foto: Stina Stjernkvist/TT

På fredagen återinstallerades Stefan Löfven som svensk statsminister och behöll med något undantag sina tidigare ministrar. Allt återgår till det ”normala”, hoppas nog många. Men det politiska läget före misstroendeförklaringen var knappast ”normalt”. Och sedan liberalerna bytt sida och beslutat sig för att ställa sig bakom en M-ledd regering med stöd av SD gäller inte längre januariavtalet.

Sverige går därmed in i ett mycket osäkert politiskt år fram till det kommande ordinarie valet hösten 2022. Redan dessförinnan lär mycket ställas på sin spets, under de kommande förhandlingarna om höstbudgeten.

Moderatledaren Ulf Kristersson höll den gångna Almedalsveckans sista tal. Det talet ger en förning på vad vi har att vänta. Kristersson lät rakt av som en sverigedemokrat.

För tre år sedan lovade han Förintelseöverlevaren Hédi Frid att aldrig samarbeta med främlingsfientliga SD. Sommaren 2021 låter Kristersson som en öppet främlingsfientlig sverigedemokrat.

Gissningsvis har Kristersson tre syften. Att vinna tillbaka de väljare som gått från M till SD och att inför SD markera åsikts-samstämmighet. Det tredje syftet är uppenbart, att själv vinna politisk makt. Det var uppenbart redan under efterspelet till valet 2018 då Kristersson inte alls tog in de politiska realiteterna och förlängde tiden tills en ny regering kunde tillträda.

Få politiker har som moderatledaren gett prov på personlig makthunger, parad med nedlåtenhet mot den sittande statsministern Stefan Löfven, ofta i ordalag som dryper av vad jag skulle kalla förakt för vanliga arbetare.

Sveriges radio sammanfattade Kristerssons tal i några punkter:

• Kristersson anser att vi har för mycket invandring till Sverige – men delar inte Sverigedemokraternas syn att vi ska ha ett totalstopp.

• En mycket hög andel av den kriminalitet som är allra grövst just nu är kopplat till riktigt, riktigt misslyckad integration i Sverige.

Rubriken på SR:s inlägg var rakt på sak: Kristersson: ”Invandring har blivit en belastning för Sverige”.

Invandringen är en belastning, menar M-ledaren. Men 30 procent av läkarna på dagens svenska sjukhus har utländsk bakgrund. Är de är en belastning. Andelen undersköterskor är ännu större. Hur skulle svensk vård över huvud kunna fungera utan dessa grupper.

I Aftonbladet skriver Lina Stenberg på ledarplats: ”Att klassa en femtedel av landets befolkning som en belastning är inget en seriös partiledare gör utan konsekvenser.”

I flera år har en annan svensk Auschwitzöverlevare, Emerich Roth, påmint om likheterna mellan dagens Sverige och 30-talets Tyskland, där judar klassades som syndabockar och rasism och antisemitism normaliserades.

Allt det här är en djupt obehaglig för att inte säga otäck utveckling, som förutom de bisarra generella främlingsfientliga angreppen på de många i Sverige som har utländska bakgrund också kan komma att få starkt negativ verkan på bilden av Sverige internationellt.

Corona, Covid-19, Indien, Religion

Pandemin och BJP hotar indiska Taj Mahal i Agra

Indien är sakta på väg ut ur coronapandemins andra våg, som drabbade landet med förödande kraft under den gångna traumatiska våren. Många har kusliga minnen från hopplös jakt på lediga sjukhusbäddar, på medicin och livsnödvändigt syre. Än fler minns likbålen som brann dag och natt och förvandlade himlen över Indiens byar och städer till grå aska.

Antalet smittade har minskat sedan dess. Myndigheterna har försiktigt börjat återöppna landet för turister, skriver New York Times i ett reportage, som fokuserar på den nordindiska staden Agra.

I Agra ligger Indiens kanske mest kända turistsevärdhet, Taj Mahal, men också rader av andra indisk-islamska skatter, monument från den historiska epok när Agra var huvudstad i mogulrikets imperium.

I dag uppskattas hälften av stadens befolkning vara beroende av turismen

Taj Mahal återöppnade i mitten av juni, men med strikt begränsning av antalet besökare. I solnedgången brukade mängder av människor från hela världen samlas vid Taj Mahal. I år kommer oftast bara en handfull besökare, de flesta lokala, som strövar runt det stora tempelområdet efter att ha betalt 25 kronor i inträde.

Det är varken normalt eller säkert.

Krisen är långt ifrån över. Bara 4 procent av Indiens 1,4 miljarder invånare är fullt vaccinerade. Hälsovårdsmyndigheterna varnar för att en tredje våg av smittan.

I våras dog enbart i Agra tusentals människor varje dag av covid-19, när Indien var ett av de länder i världen som drabbades värst av pandemin.

Pandemin är inte den enda utmaningen för Taj Mahal. Indien styrs i dag av det hindunationalistiska partiet BJP, Bharatiya Janata Party, som under senare år försökt omvärdera Taj. Byggnaden uppfördes av mogulhärskaren Shah Jahan, som en grav för hans älskade drottning Mumtaz Mahal och som en symbol för den muslimska erövringen av stora delar av norra Indien.

Yogi Adityanath, hög tjänsteman i delstaten Uttar Pradesh, där Agra ligger, har avfört monumentet från delstatens lista på viktiga turistmål och påstått att det inte ”reflekterar den indiska kulturen”.

Under senare år har inkomster från Taj Mahal av Uttar Pradeshs delstatsregering delvis använts för att ”försköna” hinduiska monument. Ett sådant är ett hindutempel på annan plats i Uttar Pradesh tillägnat guden Ram. Det byggdes på ruinerna av en muslimsk moské, förstörd 1992 av en hinduisk mobb.

Indiens sekulära och toleranta ideologi har i mycket präglat landet alltsedan Mahatma Gandhis dagar och den nationella självständigheten 1947. Med Modi som hindunationalistisk premiärminister har mycket förändrats, inte minst genom trakasserier och förföljelser av landets stora muslimska minoritet, som utgör 12 procent av landets befolkning eller mer än 150 miljoner.

Ekologi, EU, Helsingborg, Miljö, Öresundskraft

Helsingborg EU:s miljöhuvudstad??

Helsingborg kan vinna titeln som miljöhuvudstad i EU 2023. Bild: Björn Lilja/Helsingborgs Dagblad.

Fyra städer finns kvar då det gäller valet till Europas miljöhuvudstad 2023, skriver Helsingborgs Dagblad. En av dem är Helsingborg. De tre andra är Krakow, Tallinn och Sofia.

EU började utnämna årliga miljöhuvudstäder 2010. Den första blev Stockholm och efter det har bland andra Hamburg, Lissabon, Nantes, Essen, Oslo och Ljubljana innehaft titeln. Den vinnande staden utses av EU-kommissionen.

Förra hösten lämnade Helsingborg in en ansökan om att bli miljöhuvudstad. Städernas ansökningar är omfattande. Helsingborgs underlag omfattar 12 avsnitt och drygt 250 sidor text. Där beskrivs miljöstatus för luft, vatten och mark och allt hållbarhets- och klimatarbete.

I våras togs staden ut som en av 16 officiella kandidater och nu har Helsingborg blivit en av fyra finalister. Den segrande staden får 600 000 euro att använda till miljöinsatser. Och äran!

Det är ju smickrande för staden och roligt förstås.

– Det är jätteroligt, det känns verkligen som att vårt miljöarbete har gett resultat, säger till HD Henrik Frindberg, Helsingborgs stads miljödirektör. Han nämner några av stadens satsningar på miljöområdet:

– Fjärrvärmen är en sån grej där vi ligger långt framme i Sverige. Sen går vi mot fossilfriheten rätt så starkt nu. Till exempel är all kollektivtrafik i Helsingborg fossilfri nu.

Miljödirektören nämner också mindre projekt, som till exempel insatser för att stoppa matsvinn i skolan.

Men skulle det räcka, fjärrvärme, fossilfria bussar och mindre matsvinn?

Kommer EU att ta hänsyn till den borgerliga kommunledningens ihärdiga kamp för att sälja Öresundskraft, som väl är en av de viktigaste aktörerna på miljösidan? Eller den av folkliga protester stoppade storsatsningen på ett underjordiskt jättegarage i landborgen, något som för alltid skulle dragit in biltrafiken i centrum och skapat trafik och luftföroreningsproblem i Helsingborgs gamla centrum kring Kärnan som också är stadens skoldistrikt. När det inte gick står en ny underjordisk bilsatsning på agendan, ett garage med bibliotek i stadsparken.

Och inte har Stortorget blivit bilfritt, vilket borde skett för länge sedan.

Naturen i Helsingborg, kontakten med havet är unik och en stor källa också till miljöglädje. Men här skulle ju på Gröningens rekreationsområde byggts ännu ett lyxhotell ändå tills för något år sedan.

Tyvärr, Helsingborg är knappast en värdig kandidat till att bli ”Europas miljöhuvudstad”.

Miljö

Tidskriften Balder om Rachel Carson och havet

Rachel Carson (till höger) utför marinbiologisk forskning i Atlanten 1952 tillsammans med Bob Hines. Bild: Wikipedia.


Ett magnifikt åskväder dundrar över Västersjön på Hallandsåsens sydsida medan jag läser det nya numret av kulturtidskriften Balder, #2/2021. Regnet forsar i kaskader. De torra markerna suger åt sig av det livgivande vattnet.

Rolf Wohlin hyllar i en essä   Rachel Carson, amerikansk marinbiolog, oceanograf och genetiker. Hon är mest känd för sin ”Tyst vår” (1962), ”naturvårdens bergspredikan”. Innan den boken kom skrev hon bland annat en serie med tre böcker om havet.

Wohlin tar särskilt fasta vid ”The Sea Around Us” (1951) som på svenska samma år fick titeln ”Havet”, men som hellre, menar Wohlin, borde hetat ”Havet omkring oss”, med en kontrapunktisk motpol i ”havet inom oss”.

Wohlin skriver om Carsons oceaniska livskänsla som åskådliggörs i havstrilogin, särskilt i ”Havet omkring oss”, där hennes fältinsikter, syntax och poesi ”sitter ihop i symbios i en delvis musikalisk essäistik …”.

Rachel Carson arbetade fram ”Tyst vår” samtidigt som den svarta befolkningen i USA utkämpade sin ännu pågående medborgarstrid, skriver Rolf Wohlin. Hon insåg tidigt hur det industriella kemikaliekomplexet höll på att lönnmörda naturen med bekämpningsmedel – och hur den invasiva arten Homo Sapiens förser jorden med tusentals oreglerade kemikalier.

Wohlin skriver om ”naturen”, inte om ”miljön”. Han har alltsedan Miljökonferensen i Stockholm 1972 upprörts över ”m-ordet”, för miljön, som används i stället för att vara tydlig med att allt handlar om ”naturen”, ”bara det där m-ordet kunde få Mohikanen inom mig att resa sig”.

Åskan har dragit förbi. Den nyvaknade naturen skakar på pälsen. Solen återvänder förnöjd.