Författaren Lars Ahlin framför Villa Vingarna på Korsvägen 9 i Äppelviken i Bromma. Jan Ehnemarks fotografi, lånat från Stockholmskällan, fångar författaren 1957. Redan då har Lars Ahlin ett rikt författarskap bakom sig. Rikare ska det bli med åren. Flera av Ahlins böcker blir nu tillgängliga som gratis e-böcker på litteraturbanken.se.
”Då Sören Hellgren kom hem lite på snusen tog han bara av sig galoscherna i tamburen. Han sköt hatten i nacken, knäppte upp rocken och stegade in och försökte verka glad och obesvärad.”
Litteraturbanken lägger i vår flera böcker av Ahlins penna till samlingarna: Inga ögon väntar mig (1944), ur vilken novellen är hämtad, Min död är min (1945) samt Kvinna kvinna (1955, där de kan läsas som gratis e-böcker och laddas hem till läsplattor. Dessutom ställs Gunnar D Hanssons avhandling om Ahlin, Nådens oordning, in i det digitala biblioteket.
Lars Ahlin är en författare som nya generationer med stor behållning kan läsa. Jag glömmer aldrig en period i min egen Ahlin-slukarålder. Jag bodde i Lund och drabbades en dryg termin av Ahlins böcker, som hans mest kända som debutromanen Tåbb med Manifestet och Natt i marknadstältet, men också en rad andra. Jag pendlade till Helsingborg och hade jämt med sällskap på färden med någon av Ahlins romaner.
Poeten Gunnar D Hansson, som disputerade på Ahlin med ”Nådens ordning studier i Lars Ahlins roman Fromma mord” skriver om författaren i Lars Lönnroths och Sven Delblancs ”Den svenska litteraturen ”, där han skildrar Lars Ahlin som ”en av svensk litteraturs största visionärer och teoretiker”. Samtidigt betonar han Ahlins gestaltning, ”framställningens åskådlighet och språkets djupa sensualism”.
Hansson noterar vidare att Lars Ahlin debuterade som en färdig författare. Alla hans ”väsentliga motiv och problemställningar finns där redan från början: jämlikhetsfrågorna, de politiska och sociala problemen, individens upplevelse att ’leva mellan tiderna’, motsättningen mellan ’personligt’ och ’allmänt’.”
Litteraturbanken går samtidigt vidare med sitt stora projekt, att göra texter från 1800-talet digitalt tillgängliga. Projektet Nya vägar till det förflutna löper vidare – och även den här månaden tillkommer 200 nya verk från 1800-talet.
Till det kommer bland annat ytterligare åtta nya verk av Thorsten Jonsson (1910–1950) utöver dennes klassiska Fly till vatten och morgon (1941), som vi lade ut i början av året, skriver Dick Claésson, som är huvudredaktör på Litteraturbanken.
Författaren Thorsten Jonsson (1910-50). Åtta verk av Thorsten Jonsson har blivit tillgängliga på Litteraturbanken för gratis nedladdning.
Attendos VD Martin Tivéus och Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet.
”När tar skandalerna slut?”, frågar sig Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet i ett inlägg i nättidningenDagens Arena. Hennes välargumenterade text mynnar ut ett krav på en ”äldreomsorgslag där vi tydligare reglerar krav på kompetens och arbetsuppgifter och där det blir tydligare vad äldre ska kunna förvänta sig av äldreomsorgen.”
Ännu en gång har medierna skildrat en ny vårdföretagsskandal inom äldreomsorgen, skriver Kristina Nilsson: ”För tio år sedan hette skandalföretaget Carema. Det blev så utskällt att det 2013 bytte namn till Vardaga. Den här gången är det vårdföretaget Attendo som hamnat i centrum för kritiken om missförhållanden.”
En av Attendos tidigare anställda, Stine Christophersen, slog larm om att man på Atendos boende Sabbatsbergsbyn när pandemin bröt ut inte isolerade personal och coronasmittade från de övriga på äldreboendet genom så kallad kohortvård. Samtidigt gick ledningen ut med internt och externt att det var just det man gjorde.
Stine Christophersen blev uppkallad till företagets huvudkontor och uppläxad rejält. Det hette att hon var illojal och spred falsk information. Hon fick en varning. En upprepad kritik skulle leda till att hon fick sparken.
At en visselblåsare hotas med repressalier är allvarligt. Sedan snart fyra år finns en lag om att privatanställd vårdpersonal i offentligt finansierad vård har meddelarskydd. Arbetsgivaren får inte vidta åtgärder mot en anställd som vänder sig till medier.
Till det kommer, som jag också berört i en tidigare blogg, att Attendo, ett av Nordens största värdföretag fick statligt coronastöd från främst Sverige men också från Finland på 133 miljoner. Företaget har trots det delat ut 108 miljoner i aktieutdelning och gett företagsledningen 4,8 miljoner i bonus. Samtidigt har de anställda inte fått det coronaengångsbelopp på 5500 kr som kommunalt anställda erhållit.
Girigheten och egennyttan hos beslutsfattarna är provocerande. ”Överskott som görs i verksamheten behöver återinvesteras i vården, bland annat för fler och bättre utbildade anställda”, skriver Kristina Nilsson.
Pandemin har visat at äldreomsorgen i Sverige fungerar uselt. Eller med Kristina Nilssons ord:
”Exemplet Attendo visar att vi behöver reglera äldreomsorgen bättre. Vi behöver komma bort från stora vårdbolag där vinstjakten är det primära målet. Vi behöver säkra tillgången till medicinsk kompetens och komma bort från dåliga anställningsförhållanden. Vi behöver rejält minska andelen timanställda, allmänt visstidsanställda och vikarier och erbjuda fler heltidsanställningar utan delade turer.”
Genom en äldreomsorgslag kan kraven på kvalitet och mänsklighet i en utsatt och nedprioriterat äldreomsorg skrivas upp rejält.
Ett samhälle kan bedömas efter hur man bemöta sina svaga grupper. Vårt Sverige som för inte så länge sedan gjorde skäl för epitetet folkhem borde värdera de äldre bättre än nu, bättre än vad som framkommit genom pandemins dödliga hantering av de sköra äldre-äldre. Den grupp som i alla sammanhang framhävdes som den som främst av allt borde skyddas hanterades mycket och även dödligt illa i många sammanhang.
Berlin timme noll, maj 1945. Barn i Berlin leker på en sönderbombad tysk stridsvagn. Foto: Deutschlandsfunkkultur.de.
Tysklands fältmarskalk Wilhelm Keitel undertecknade den 8 maj 1945 i Berlin Tysklands villkorslösa kapitulation på vad som kommit att kallas ”Victory Day”, fredsdagen, som markerade slutet på det andra världskriget – åtminstone i Europa.
Keitel hade varit Tysklands överbefälhavare under krigsåren 1938 – 45, en av Führerns närmsta män. Under Nürnbergprocessen 1945-46 åtalades Keitel enligt samtliga fyra punkter: planerandeav anfallskrig, brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Domstolen förklarade Keitel skyldig enligt samtliga åtalspunkter och dömde honom till döden genom hängning. Natten till den 16 oktober 1946 hängdes han tillsammans med de övriga dödsdömda. De dömdas kroppar fördes till München och kremerades, varefter askan ströddes i bäcken Conwentzbach, ett biflöde till Isar.
Berlin var samma dag en stad i ruiner, liksom stora delar av Europa. Totalt beräknas kriget ha krävt 50–65 miljoner liv, flest i Sovjetunionen, 28 miljoner, varav hälften civila.
Kriget var den första stora internationella konflikten där antalet civila dödsoffer var mycket större än antalet stupade soldater. 20 miljoner kineser dödades, varav 16 miljoner civila. 5, 6 miljoner polacker dog, de flesta civila. 4,6 miljoner tyskar dödades, 4 miljoner av dem var soldater. Drygt en miljon jugoslaver, lite mer än hälften civila dödades.
I siffrorna, som är hämtade från Wikipedia, ingår ”cirka 6 000 000 judar i mycket stor utsträckning i ovanstående siffror”. Förintelsen och dess offer hör till krigets mest ohyggliga historia.
I dag är Angela Merkels Tyskland i många avseenden Europas mest demokratiska land, som i en lång process gjort upp med nazismens och krigets mörka skuggor och genomlyst sin egen historia.
Bilden från Berlin med alla barn som klättrar på den förstörda stridsvagnen är tagen i maj 1945 i den förstörda huvudstaden. Barnen måste ha överlevt bombningar och krigets fasor. Vad blev det av dem? Hur levde de sina liv?
Fältmarskalk Wilhelm Keitel skriver under Tysklands villkorslösa kapitulation den 8 maj 1945 i Berlin. Tyskland är besegrat. Andra världskriget är slut, åtminstone i Europa. Foto: Wikipedia.
Tchads president Idriss Déby mördades av rebeller i april 2021. Han efterträds av sin son.
Karl X II var fram till den 19 april i år den siste regerande statschefen som dödats i ett militärt slag. Voltaire beskrev honom som till hälften Alexander den store och till hälften Don Quijote, skriverRahmane Idrissa i Side Car, en blogg utgiven av brittiska New Left Review.
Kungen befann sig i skyttegravarna vid norska Frerdriksten, då en kula gick genom hans huvud. Det lät som det ploppande ljud som uppkommer då en sten kastas i gyttja, enligt ett samtida närvarande vittne. Döden var ögonblicklig.
Nästan genast uppkom rykten om att kulan inte kommit från fiendesidan. Detta berodde inte minst på att kungens död 1718 följdes av en statskupp och av långtgående förändringar av det svenska regeringsskicket.
Kamen ligger i Saharas ökenområden långt från Norge. Här dödades i slutet av april Tchads president Idriss Déby av en kula som träffade honom i bröstet, under omständigheter som påminner i några avseenden om Karl XII:s död i Norge. Det finns rykten om att det dödande skottet och den följande statskuppen egentligen var en påskyndad succession som förde Débys son Mahamat Idriss Déby till makten i centralafrikanska Tchad. Men den djupaste parallellen är, skriver Idrissa, att Déby blev ett offer för sin tro på sig själv som en ”krigarkung”, liksom Karl XII.
Déby skulle aldrig ha inspirerat Voltaire – men han såg sig själv som en napoleonsk Braveheart, som en blandning av en fransk general och en afrikansk stamhövding, fortsätter Idrissa.
I augusti förra året utnämnde Idriss Déby sig själv till maréchal du Tchad och placerade därmed in sig själv i den rad av franska marskalker som styrt Tchad. Déby framträdde alltid med ett strålande leende och en imperier-marskalk-stav, inspirerad av Napoleon. Men Débys armé är kolonial och bygger på stammar, den är inte nationell.
Männen som mördade Déby 400 km från huvudstaden är medlemmar i Front for Alternation and Concord in Chad (FACT), som har fått stöd av Libyens starke man i dag, Khalifa Haftar. De vill gärna framstå som patrioter. I propaganda på sociala medier har man förklarat att skälet till attacken var att Déby utropat sig till landets president på livstid, vilket slår sönder demokratin i landet. Def menar också att det verkliga målet måste vara Frankrike och manade också andra länder till antikolonial kamp.
I Frankrike hyllade president Emmanuel Macron den mördade som ”en sann vän till Frankrike” – och lovade högtidligt att ingen skulle få hota Tchads stabilitet och okränkbarhet.
Men, skriver Rahmane Idrissa, Tchad har under hela landets historia varit som en definition av instabilitet. 2017, beslöt Frankrike att på Débys begäran frysa alla tillgångar för Mahamat Mahdi Ali, ledaren för FACT, genom att stämpla honom som terrorist. Men Ali är jurist och ekonom, utbildad i Frankrike, därtill medlem i Frankrikes socialistparti.
Frankrike hjälper nu den nya Déby Junior-regimen att jaga Ali i grannlandet Nigers östra delar, dit ”terroristen” har dragit sig tillbaka.
Déby Junior kontrollerar nu Tchads militär och med starkt stöd från Frankrike finns det ingen möjlighet för att landets ledning ska öppna den politiska arenan för något som ens avlägset påminner om demokrati.
Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.
Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.
T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).
Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).
I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.
Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).
T h:Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.
Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).
Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.
Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??
Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.
Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?
Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?
De privata största välfärdsföretagengranskas i Dagens Etc.
Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan. – Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..
Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.
– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.
Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.
Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.
Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.
Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.
Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.
– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.
I en ledare i Dagens ETCskriverUlrika Lindahl bland annat:
”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?
För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”
FOTO: UMEÅ UNIVERSITET ”Jag tycker det är väldigt uppenbart att äldre har diskriminerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
I Sverige har total 14 000 personer avlidit med covid-19 fram till den 26 april 2021. Av dem var 12 614 – eller 90 procent –70+, skriver Aftonbladet, vars siffror bygger på uppgifter från Folkhälsomyndigheten.
”Äldre har diskrimerats på grund av sin ålder under pandemin”, sägerYngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i en intervju med Aftonbladet.
Värst var det i början av pandemin – och allra värst i Stockholm, enligt professorn. ”Där var det väsentligt många gamla” som inte fick någon individuell bedömning vid misstanke om covid-19, utan fick en ”generell ordination om palliativ vård”, ”vilket i praktiken innebär att de dör inom några dygn”.
Många äldre på boenden fick inte träffa en läkare. De ordinerades ofta palliativ vård per telefon vid feber och andra symptom på infektion, utan att läkaren visste om tillståndet berodde på covid eller inte.
– För mig är det oerhört skrämmande och ett hot mot läkaretiken.
Han nämner särskilt den läkare på en vårdcentral i Lomma som i april förra året beslutade att ingen av 180 äldre patienter skulle få sjukhusvård vid misstänkt covid. Läkare ordinerade generellt palliativ vård på distans i alla journaler – utan att patienterna visste någonting.
– Det var nästan som att döma 180 personer till döden, säger Yngve Gustafson, som hänvisar till ett avslöjande i HD/Sydsvenskan i december 2020.
– I början av pandemin var det nästan ingen över 80 som lades in på sjukhus. Man valde också bort att erbjuda dem intensivvård.
Var femte person på ett äldreboende fick under pandemin inte någon individuell läkarbedömning, skriver Aftonbladet i en annan artikel där man utgår från IVO:s granskning förra året av särskilt äldre på SÄBO, särskilda boenden.
Totalt inspekterades 1 700 äldreboenden, varav 98 granskades djupare. Ivo konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av äldre på SÄBO under pandemin.
Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård och behandling av dessa patienter.
Ingen region har heller uppnått kvalitetskraven som ställs på brytpunktssamtal, som läkaren ska ha med patienten och med närstående inför vård i livets slutskede (palliativ vård).
– Alla som behöver ska få en god vård och omsorg. Även i kristider, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.
Ivo konstaterade stora brister i vården inom samtliga regioner. För Regin Skåne blev omdömet allvarligt:
Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19.
Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk under covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende.
Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler.
Aftonbladet har inlett en reportageserie för att ta ett helhetsgrepp om ”ålderismen” i Sverige, särskilt i pandemisammanhanget.
– Det är jätteviktigt att ni skriver om detta. Vi måste se till alla människors lika värde och att inte äldre diskrimineras, säger Yngve Gustafson.
FOTO: ANDERS WIKLUND/TT/Aftonbladet. Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.
Stine Christophersen i P1 Dokumentären Det illojala vårdbiträdet. Foto: Mattias Ramos SR.
I P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet”berättar anhöriga och anställda att Attendo ljugit om vården på ett av företagets äldreboenden under coronapandemin. Det handlar om vårdbiträdet Stine Christophersen, som slog larm om att anhöriga fick besked om att deras covid-19-smittade släktingar på Attendos boende fick så kallad kohortvård, där sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska. Det stämde inte med verkligheten.
– Det är en rak lögn, säger Stine Christophersen i dokumentären.
Hon slog upprepade gånger larm till Attendos ledning, men hennes kritik vändes mot henne. Hon var nära att få sparken men det slutade med en varning, som efter det att radioprogrammet sänts drogs tillbaka.
Både hotet om uppsägning av en visselblåsare och varningen strider mot svensk lag. Sedan 2017 har alla anställda inom välfärden, även de som jobbar för privata företag, en grundlagsskyddad rätt att lämna uppgifter till medier. Det är därtill uttryckligen förbjudet för arbetsgivare att rota i vem som fört fram något till en journalist, skriver DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski i en ledare under rubriken ”Straffa dem som sätter munskydd på visselblåsare”.
Han menar också att åklagare före lyssna igenom P1:s dokumentär för att ”utreda om det kan bli aktuellt att åtala de chefer hos Attendo som varnade Stine Christophersen”.
I dokumentären nämns Mia Granes föräldrar Kjell och Marianne, som bodde på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm våren 2020. På boendet bor runt hundra personer och coronasmittan kom in på fem av boendets elva avdelningar och flera personer dog.
Pappa Kjell fick tidigt covid-19 men mamma Marianne var inledningsvis frisk. Mia Grane fick mejl från Attendo där det stod att man satt in så kallad kohortvård – sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska.
Attendo är Nordens största vårdbolag och driver drygt hundra äldreboende i Sverige. Informationen om att man sätter in kohortvård vid misstänkt smitta har funnits på Attendos hemsida under hela coronapandemin. Men den var osann.
– Det stämmer ju inte eftersom personalen tvingades gå till alla eftersom det var så liten bemanning, så kohortvård – det är ett skämt att kalla det för det, säger Sanne Nilsson.
Attendo har fått statliga stöd på över 130 miljoner kronor under pandemin. Samtidigt har ledningens bonusar ökat med nästan 100 procent, skriver Aftonbladet.
– Deras tillstånd att finnas kvar i äldreomsorgen behöver dras tillbaka, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.
– Jag är glad att Aftonbladet har gjort den här granskningen, och avslöjar sanningen bakom det som hände under den här pandemin, förra året och vad som händer nu. Attendo satte alltså inte in personal för att skydda de äldre, precis när viruset spreds som allra värst. De försökte tysta Stine, vårdbiträdet som klev fram och larmade om detta. Och nu använder de svenska skattebetalares pengar, inte för att förstärka personalen och förbättra vården, utan för att betala ut bonusar till sig själva, fortsätter Nooshi Dadgostar till Aftonbladet TV.
S-toppen Aida Hadzialic reagerar på hur ledningen undviker att svara på frågor om miljonbonusarna.
”Driver man skattefinansierad verksamhet ska offentlighetsprincipen gälla. Att vägra svara på frågor om bonusar i miljonklassen på grund av ”tyst period” när man fått 130 miljoner kronor i krisstöd från de svenska skattebetalarna är respektlöst”, skriver Aida Hadzialic, regionråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen.
Även tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem, numera rättsdebattör och ordförande för Brottsofferjouren, reagerar på Aftonbladets avslöjande.
”Sådant väcker berättigad ilska hos många. Borde finnas förbehåll när stöd lämnas”, skriver Alhem på Twitter.
Fotnot 1: VD:s Martin Tivéus har fått en löneökning på 12 procent, till 12,9 miljoner. Tillsammans med koncernledningen har han tilldelats en bonus på 4,8 miljoner, en ökning med 98 procent mot året innan. Bolaget har inte velat svara på frågor med hänvisning till en ”tyst period”, som infaller 30 dagar före en rapport.
Fotnot2: Det börsnoterade Attendos kurs har de senaste fem dagarna sjunkit från 52 till 48 kronor, alltså med knappt åtta procent, varav hälften under måndagen.
PS: Attendo bedriver även verksamhet i Helsingborg. I en blogg 2017 skrev jag följande:
”Den 1 maj 2017 tar Attendo över driften av fyra LSS-boenden i staden. Av totalt 26 anställda har 14 meddelat att de inte vill jobba kvar utan fortsätter inom Helsingborgs stad, skriver Helsingborgs Dagblad.
Kommunal stämde Attendo när 22 anställda inom hemvården tvingades gå ner i arbetstid, hette det i en annan HD-artikel i dagarna. Kommunal drev fallet ända till Arbetsdomstolen, men tvingades retirera.
De anställda vill inte arbeta för Attendo. De äldre vill inte bo på Attendos boenden. Ändå beslöt den styrande blågröna majoriteten att ”privatisera” som det kallas. Men det är ju inte privata aktörer som tar över utan ansiktslösa finansiella placerare, för vilka den skattefinansierade vården blivit en ytterst lönsam sektor.
Attendo ägdes länge av riskkapitalbolag som tjänade grova pengar och vållade svarta rubriker, som ”billig äldrevård med hjälp från skatteparadis” (Kalla fakta 2008). I Dagens ETC skriverKent Werne:
”Genom åren har en rad figurer gjort sig en rejäl hacka på att köpa, expandera och sälja företaget: Björn Savéns riskkapitalbolag IK, franska Sodhexo, miljardärerna Gustav Douglas och Melker Schörling, riskkapitalbolaget Bridgepoint, sedan Björn Savéns IK en andra gång. Förra året börsnoterades Attendo, vilket gav drygt 8 miljarder till Savén & Co.
Skandaler har kantat Attendos verksamhet, främst till följd av otillräcklig personal. Werne ger några exempel:
2009: På ett vårdhem i Helsingborg fryser en kvinna ihjäl efter att ha lämnats med öppet fönster.
2011: På äldreboendet Vintertullen hittas en dement kvinna naken på en madrass med avföring över hela kroppen.
2012: Blöjor som inte byts, smutsiga lakan, nerbajsade kläder och fallskador avslöjas på äldreboendet Frösunda.
2013: Sår fulla med maskar, dementa som ramlar ur sina sängar och boende som är undernärda rapporteras från två äldreboenden i Stockholm.
2016: Dementa låses in och döda lämnas liggande i rumstemperatur i flera dygn på ett vårdboende i Linköping.
Hur har det kunnat bli så, att de äldre förvandlas till produkter på en marknad för äldreomsorg? Det säger inte så lite om dagens svenska samhälle.”
Sanne Nilsson, specailistsjuksköterska, och familjen Grane. Foto: Mattias Ramos/Sveriges Radio/privat.
Varför har de svenska skolorna blivit mer och mer segregerade – och vad har det lett till. På sin blogg analyserarJohan Enfeldt frågan med utgångspunkt från Skolverkets rapport 467 från 2018, Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. I rapporten kommer man fram till att föräldrarnas utbildningsnivå förklarar en stor del av skillnaderna i skolresultat, skriver Enfeldt, men att den viktigaste frågan är något helt annat, att …:
“föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten”
Johan Enfeldt är socialdemokratiskt engagerad i Enköping. Han lämnade liberalerna 2018 efter partiets turer med SD, betecknar sig själv som vänsterliberal, skriver ledare för Dagens Arena och är särskilt engagerad i frågor som rör skola, arbetsmarknad, miljö, hållbar utveckling, välfärd, demokrati, integritet och människovärde.
På sin blogg skriver han att den som följer skoldebatten lätt kan få känslan att alla aktörer egentligen ”vill ha en likvärdig skola där alla barn får chansen och att det bara skiljer i uppfattning om vägen dit”. Tyvärr är det inte så, fortsätter han.
De svenska friskolorna som arbetsgivare representeras av Almega, som är en arbetsgivarorganisation som representerar 11 000 företag i 60 branscher.
I sitt remissvar på likvärdighetsutredningen (SOU 2020:28) var Almega kritiskt mot att resurser skulle omfördelas mellan skolor med olika förutsättningar. I remissvaret hette det bland annat:
“Ekonomisk omfördelning mellan elever bryter mot idén om den universella välfärden, och kommer göra att de skattebetalarna blir mindre intresserade av att bidra till en välfärd som inte alla har lika tillgång till, och där de som har goda förutsättningar tvingas stå tillbaka för de som har sämre förutsättningar.”
Man kan verkligen fråga sig vad Almega menar med ”Universell välfärd”, skriver Enfeldt, som fortsätter, ”det blir värre än så”, skriver han:
”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden.”
Jag går till Almegas skrivelse, men hittar inte citatet. Sedan ser jag. Almega har låtit skriva om remissvaret som nu inleds med ”I en tidigare version av remissvaret fanns olyckliga formuleringar, denna version gäller.”
Johan Enfeldts kritik fick förmodligen Almega att backa och stryka några kontroversiella formuleringar.
Ändå är den första versionens ovan citerade text så absurd och så mot allt vad skolideal heter att man måste fråga sig vilka värderingar som egentligen styr Almega och därmed påverkar friskolorna? Och som följdfråga, hur anständiga friskolor kan fortsätta att vara anslutna till en organisation med så djupt odemokratiska värderingar. Jag blir mörkrädd.
Eller med Johan Enfeldts ord:
”Almega menar på riktigt att det är en svår etisk fråga att den arbetslöses barn får lika bra skola som höginkomsttagarens.
Almega delar upp elever i de vars föräldrar har bidragit, de vars föräldrar inte bidragit och de vars föräldrar till och med är en kostnad.” … ”Bara när plånboken styr blir det rättvist”.
This picture, The Trail of Tears, was painted by Robert Lindneux in 1942. It commemorates the suffering of the Cherokee people under forced removal. If any depictions of the ”Trail of Tears” were created at the time of the march, they have not survived.
Joe Biden blev i slutet av april den första amerikanska presidenten som officiellt erkände det osmanska imperiets folkmord på armeniska folket 1915. I ett tal sa Biden:
”Det amerikanska folket hedrar alla de armenier som gick under i det folkmord som inleddes i dag för 106 år sedan.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har tidigare föreslagit att han i utbyte skulle kunna tänka sig att erkänna USA:s folkmord på ursprungsbefolkningen, indianerna, de folk som i indianböckerna nedsättande kallades ”rödskinnen”.
Ärligt talat är det ingen dålig idé, skriver Hay Brown i sin analys på MSNBC Daily:
”Den amerikanska regeringens behandling av de infödda indianerna är ett skamligt inslag i USA:s historia, en fråga som vi borde diskutera mycket mer öppet om vi i framtiden ska kunna uppträda i världen med någon som helst moralisk trovärdighet, skriver Brown.
Amerikaner var under 1800-talet knappast återhållsamma med sina ambitioner att kuva olika indianstammar för att komma över deras mark, som staten och de europeiska kolonisatörerna betraktade som sin egen.
”Trail of tears” innebar att 4000 av 15000 cherokes som 1838 och 39 flydde västerut omkom, av köld, svält, sjukdomar och andra umbäranden. President Jackson hade beslutat att de måste ge upp allt land öster om Mississippi. Detta öppnade väldiga områden för vita nybyggare och för slaveriet.
Tjugo år senare meddelade Kaliforninens förste guvernör Peter Burnett, att ”ett utrotningskrig kommer att drivas till dess den indianska rasen är fullständigt utrotad”.
Vid folkräkningen 2010 identifierade sig 5.2 miljoner amerikaner som ”amerikanska indianer” eller ”indianer från Alaska”. De är inte ”utrotade” men termen ”folkmord” är ändå tillämplig enligt Raphael Lemkin, som var den som började använda begreppet.
– Det tar tusentals år att forma en kultur, har Lemkin sagt. Men ett folkmord kan på en timme slå en kultur i spillror, på samma sätt som en eldsvåda bränner upp ett hus.
Under decennier av påtvingade förflyttningar, med avtal som den vita staten ständigt bröt mot skapades en policy för etnisk rensning och kulturell minnesförlust som pågick långt in på 1900-talet. I dag finns det nästan inga kvarlevor av indiansk kultur i USA:s kultur.
Kaliforniens guvernörGavin Newsom uttryckte sig så här 2019:
”Indianerna utsattes för ett folkmord. Det finns inget annat sätt att beskriva det som skedde och det måste också beskrivas tydligt i historieböckerna. Jag är ledsen på delstaten Kaliforniens vägnar för det.”
Nyligen har Joe Biden utsett den första ministern någonsin med rötter i den indianska ursprungsbefolkningen, inrikesminister Deb Haaland, som också är ansvarig för the ”Bureau of Indian Affairs”. Frågan återstår nu om minister Halland kommer att erkänna behandlingen av ursprungsbefolkningen som ett folkmord. Artikeförfattaren, MSNBC:s Hayes Brown, skriver att hon hoppas att så sker – och att Joe Biden accepterar och fullföljer beslutet.
Det var rätt att erkänna osmanernas folkmord på den armeniska befolkningen i nuvarande Turkiet, understryker Hayes Brown. Men USA måste också våga börja tala öppet och sanningsenligt om folkmord begångna i den amerikanska statens namn, om inte annat så för amerikanernas kollektiva samvetes skull.
Deb Haaland, USA:s inrikesminister och den första ministern i USA:s historia med rötter i den indianska ursprungsbefokningen.
Efter covi-19-larm: För säkerhets skull blir det nya leksaker till barnen i Laröd.Arkivbild: Håkon Mosvold/HD.
En fjärdedel av personalen – fem personer – på privata Larödhus förskola har smittats av covid-19, rapporterar Helsingborgs Dagblad.
Med så många smittade valde förskolan att ha stängt under fredagen.
– Vi tar det säkra för det osäkra. Vi i ledningen ska vara här och städa och all personal ska testa sig, säger Frida Bengtsson, biträdande rektor. Bland annat kommer leksaker att bytas ut.– Det finns även en risk att barn drabbas och det vill vi inte.
Orsaken till smittan är okänd. Plan en är att förskolan ska öppna igen på måndag, men med mer utomhusverksamhet än innan. Alla föräldrar är informerade.
Pandemin började äldreboendena. I Helsingborg drabbades några av dem kusligt med höga dödstal. Ofta informerade man dåligt för att ”inte oroa anhöriga”, hette det. Något liknande hade varit otänkbart när det gäller förskolan i Laröd.
Har de som ansvarar för äldreomsorgen tagit åt sig av erfarenheterna från den första tidens fasor? Kritiken mot timanställningar inom äldrevården har varit massiv. Flera studier under året har visat att hög andel timanställdas också ökade smittspridningen inom äldreomsorgen. Coronakommissionens rapport i december innehöll skarp kritik: timanställningarna måste minska.
Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten, och att andelen personal med timanställning kraftigt måste minska. Men nya siffror från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att det inte skett. Andelen timanställningar låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som tidigare år, något som tidningen Arbetet berättat. Var femte inom den kommunala äldreomsorgen är fortfarande timanställd.
– Det är verkligen inte bra. Det visar att kommunerna inte har förstått det som coronakommissionen pekar på, vad som är äldreomsorgens systemfel, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.
Hon håller med om kommissionens slutsatser – många timanställda leder till sämre kontinuitet. Och det går ut över de äldre.
– Kontinuitet är otroligt viktigt för kvaliteten. De äldre behöver träffa samma personal för att känna sig trygga, och de som tar hand om dem behöver vara utbildade. Om en stor andel av omsorgsproduktionen bemannas av timanställda får vi en inbyggd kompetensbrist i systemet, säger hon.
Men även för de anställdas skull är det viktigt att minska timanställningarna.
– Timanställning är den mest prekära anställningsformen. Det blir svårt att få någon långsiktighet i sitt liv, samtidigt som många inte har möjlighet att tacka nej till de timmar de får. Kommunerna borde i mycket högre grad använda sig av egna vikariepooler istället, så att de kan säkra att vikarier får en riktig anställning, säger Mari Huupponen.
Danderyd har enligt SKR:s statistik 40 procent timanställda. Även tidigare år har de toppat statistiken, skriver Dagens Etc. På privata boenden är som regel andelen timanställda betydligt högre än på kommunala boenden, se fotnot.
I andra änden av skalan finns Lund. De hade förra året åtta procent timanställda. Därmed minskade de andelen med tre procentenheter jämfört med 2019. Enligt Anna Borgius, vård- och omsorgsdirektör i Lund, har kommunen länge strävat efter att ha så få timanställningar som möjligt.
– Det är ett medvetet arbete som har pågått i flera år, där strategin är att ha en viss överanställning på enheterna. Det gör att vi kan hålla en högre kontinuitet och därmed blir kvaliteten på omvårdnaden också högre, säger hon.
Att kommunen lyckats minska andelen timanställningar i år tror hon till stor del beror på att de redan i mars förra året gick ut med en särskild uppmaning om att överanställa.
– Vi sa också att alla anställda skulle vara kopplade till en enhet istället för att gå mellan olika enheter. Det för att minska smittspridningen, både mellan personalen och till de boende, säger Anna Borgius.
Under pandemins första våg var också smittspridningen låg, både bland anställda och brukare.
Fotnot:
TIMANSTÄLLNINGAR INOM DEN PRIVATA ÄLDREOMSORGEN
Siffrorna från SKR visar bara kommunalt anställda. Men en undersökning från Kommunal från 2018 visar att andelen timanställda hos privata utförare var 37 procent 2017, jämfört med 27 procent i kommunalt driven äldreomsorg.
Kommuner med mest timanställda:
(andel av alla anställningar)
Danderyd 40,6 procent
Värmdö 34,7 procent
Ragunda 33,9 procent
Vallentuna 33,0 procent
Upplands Väsby 31,1 procent
Kommuner med minst timanställda:
Lund 7,9 procent
Nynäshamn 8,3 procent
Karlskrona 8,4 procent
Hultsfred 9,0 procent
Kävlinge 10,8 procent
Källa: Kolada, SKR
FOTNOT 2
Smittan skenar nu i en takt som inte setts tidigare under pandemin., noterar Svenska Dagbladet. Antalet bekräftade fall av covid-19 i världen har nu passerat 150 miljoner. Nära 3,2 miljoner människor har dött i virussjukdomen.
Bakom de senaste veckornas ökning ligger bland annat den svåra smittspridningen i Indien och Brasilien.
USA toppar den föga avundsvärda listan över länder med flest döda – covid-19 har skördat över 575 000 liv i landet. I Brasilien har mer än 401 000 människor dött, i Mexiko 216 000 och i Indien 205 000, enligt amerikanska Johns Hopkins University som följer utvecklingen.
De tre nämnda länderna förenas i en avgörande sak, de styrs/eller har nyligen styrts av nationalistiskt populistiska ledare, som extremt dåligt hanterat pandemin i de respektive länderna. Refsultatet av detta har blivit förödande och krävt och kräver miljoner människoliv.
En hög andel timanställda ledde till att smittspridningen inom äldreomsorgen ökade. Men andelen timanställda är kvar på ungefär samma nivå idag. Bild: Shutterstock/Dagens ETC.
