månadsarkiv: augusti 2020

Demokrati, Helsingborg, Helsingborgs Dagblad,, Journalistik, Medier, Yttrandefrihet

VÅR TIDS ”PRAVDA”: de Kommunala kommunikatörerna

2 kommentarer

”Med vackra ord får skattebetalarna bekosta uppföljare till Pravda, kommunala bloggar och influencers, skriver Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl i huvudledaren i onsdagens tidning under rubriken ”Varning för kommunala reklamare”.

Hon utgår från nätmagasinet Smedjans pågående granskning av den kommunala informationen och skriver inledningsvis:

”I Göteborg finns exempelvis 253 heltidsanställda kommunikatörer, i Jönköping drivs en kommunal podcast om sår (!), och i Malmö publiceras och distribueras en kommunal tidning med en upplaga på 160 000 exemplar. Helsingborg driver ett tiotal kommunala poddar, och bor man på landsbygden i sydöstra Skåne går det att ansöka om ett kommunalt sommarjobb som lokal influencer.”

I tider av djupnande tidningskris när den lokala journalistiken har krympt kan det vara förståeligt att kommunerna vill säkra att nödvändigt information når ut till medborgarna. Men den politiska ambitionen har oftast varit mycket mer långtgående än så. Ofta har det handlat om genom ensidigt positiv kommunikation sälja politiska initiativ eller rentav överrösta kritiska röster.

Smedjan har vänt sig till alla Sveriges 290 kommuner och ställt frågor om deras kommunikationsarbete. Drygt hälften, 151 stycken, har svarat. Utifrån de inkomna svaren räknar nätmagasinet fram att de svenska kommunerna anställt 3000 kommunikatörer. Några orter sticker ut. Här de fem översta namnen:

FAKTA: Kommunerna med flest kommunikatörer

Chart

Göteborgs stad253
Stockholms stad*200
Malmö stad170
Uppsala kommun*89
Helsingborgs stad50

Göteborg utmärker sig särskilt med över 250 kommunikatörer. För ett år sedan uppmärksammade SVT att kostnaderna för informatörerna var 406 000 kronor om dagen – eller över 151 miljoner varje år. Man noterade också att merparten utgjorde för kommunen positiv information.

Helsingborg ligger med 50 kommunikatörer på femte plats i ligan, här finns ingen uppgift om kostnaden. Mitt intryck är att stadens kommunikation övervägande har varit förskönande. I stället för att skildra problem och utmaningar har man ofta undvikit att nämna dem. Så var dessvärre fallet, menar jag, under den utdragna kontroversen om kommunledningens ambition att sälja det kommunala bolaget Öresundskraft.

Helsingborg har sedan ett år en kommunal lobbyist på plats i Stockholm. För 70 000 kronor i månaden ska Cecilia Eklund, tidigare kommunikationsdirektör,  ”sälja Helsingborg i Stockholm” under era tvåårsperiod. ”Påverkanstrateg” kallas uppdraget. Är det rimligt, i all synnerhet i coronatider? Hade inte samma jobb gjorts bättre och billigare från Helsingborg?

Helsingborg sägs driva ett tiotal poddar. Trots att det handlar om medborgarinformation har jag aldrig hört talas om dem. Smedjan har intervjuat Tommy Boije, vars titel är intraprenör på kommunen. Han säger bland annat:

– Målet för podcasten är att skapa en så spontan kommunikation som möjligt. Vi behövde en kanal för att prata och reflektera om det här innovationsarbetet. Det handlar om vikten av småpratet, det spontana som uppstår i mötet mellan två personer som inte mötts tidigare men som jobbar i samma organisation och så vidare.

Vaddå undrar jag? Småprat om vilket innovationsarbete?

Helsingborgs poddsatsning ligger inom något som kallas HGB Works. Där finns i alla fall podden Fail! Våga! Repeat!

Jag gissar att de 50 kommunikatörerna anställda av Helsingborgs kommun i dag utgör den största ”nyhetsredaktionen”, med större resurser än Helsingborgs Dagblads helsingborgsredaktion.

Vad innebär det? Gör de skäl för Tove Lifvendahls beteckning Pravda, husbondens röst?

Joe Biden, Martin Luther King, Sverigedemokraterna, USA-valet 2020

Upplös ambitionslösa Rapportredaktionen!

Skärmdump/SVT.

Tisdagen var en otroligt nyhetsintensiv dag. Världshistoria skrevs både i demonstranternas Minsk i Belarus och i USA, där demokraternas partikonvent inletts, med Michelle Obama som lysande huvudtalare under första dagen. Valet avgör inte bara USA:s framtid utan om USA åter ska ställa sig bakom Parisavtalet, om klimatet och Iranavtalet om kärnvapen, det gäller nedrustningsavtal med Ryssland och annat som rör mänsklighetens framtid.

I Minsk gäller det om en diktator som härskat i 26 år nu ska falla för folkets massiva tryck, men också om risken för rysk militär intervention och om EU har förmåga att agera konstruktivt med fredsskapande konflikthantering. Det handlar alldeles särskilt om ett nära, fattigt och isolerat grannland och om det vitryska folkets framtid.

Till detta en möjlig statskupp i Mali, där 300 svenska soldater finns utplacerade, formellt på FN-mandat men på tveksam grund.

När jag slår på SVT:s Rapport 19.30 hoppas jag på att få höra något från partikonventet, gärna lite från Michelle Obamas tal och mer om tisdagens fortsatta begivenheter under det virtuella konventet, som avslutas med att Jo Biden utses till partiets presidentkandidat. Det är stor och avgörande dramatik. Allt står på spel, inte bara för USA.

Men Rapports huvudnyhet är att Sverigedemokraterna vill att riksdagen ska fatta beslut om att det ska bli obligatoriskt att bära munskydd i kollektivtrafiken.

SD:s munskyddshållning är inget nytt. Rapports analys av munskyddsfrågan består av enfaldiga plattityder, ingen ambition till seriös genomlysning av ämnet. På redaktionen har man väl tyckt att detta är en ”snackis”, på sämsta journalistjargong, en SD-snackis. Pinsamt och tröttsamt. En förolämpning mot den som tittar.

Inte ett ord nämndes i sändningen om demokraternas partikonvent. Ingenting blev sagt om Michelle Obamas tal som av amerikanska kommentatorer på tisdagsmorgonen jämfördes med Martin Luther Kings odödliga I have a Dream-tal den 28 augusti 1963 i Washington.

Det Michelle Obama sa sändes från hennes hem och var något oväntat, skriver The New Yorker, hon uppfann en ny form, ett civilt State of the Union-tal. Både genom sitt kroppsspråk och sitt ansiktsuttryck målade Obama en mörk bild av dagens USA. Hon påminde om barnen som inte kan gå i skolan. Hon talade om förmågan till empati och berättade hur hon kände rysningar när hon hörde barn tala om att ”bara vissa personer hör hemma här”, om att ”girighet är något bra” och om att ”så länge du själv hamnar på toppen spelar det ingen roll hur det går för alla andra”. Hon skildrade ett land på randen av apokalypsen, där 300 miljoner människors liv stod på spel:

”“Let me be as honest and clear as I possibly can,” she said. “Donald Trump is the wrong President for our country. He has had more than enough time to prove that he can do the job, but he is clearly in over his head. He cannot meet this moment. He simply cannot be who we need him to be for us.” 

Sensommaren 2020 är en speciell tid. Så mycket står på spel. Det handlar om utvecklingen av pandemin och kanske än mer om den accelererande klimatkrisen. I sådana tider fyller SVT:s nyhetsrapportering en avgörande roll för att ge oss möjlighet att förstå och kunna förhålla oss till tidens frågor.

Rapport som nyhetsredaktion fyller sedan länge ingen funktion. Bättre vore att SVT fick en enda stark nyhetsredaktion med någon huvudsändning ungefär på Aktuell-tid kl 21. Rapports nyhetsvärdering upplever jag som desinformerande eller i bästa fall halvsmält. Förspilld tid för mig som vill veta något om Sverige och världen.

Michelle Obama talar hemifrån i en sändning på demokraternas pågående partikonvent.På hennes halsband finns fyra bokstäver v-o-t-e. Rösta. Foto: DNCC / Getty.
Demokrati, Donald Trump, Infrastruktur, Obama, Okategoriserade, Posten, USA-valet 2020

Trumps Angrepp på posten i USA hotar valet i november

Louis DeJoy, Minister med ansvaret för USA:s nationella post och hängiven Trumpanhängare har gett order om stora nedskärningar av den amerikanska posten, med förbud mot övertid och nedmontering av postsorteringsmaskiner. Nu hörs protester från hela landet.

Under många år har det republikanska partiet i USA gjort allt man kunnat för att försvåra möjligheterna att rösta för de amerikanska minoriteter där många av tradition röstar på demokraterna.

Det senaste är att Louis DeJoy, minister med ansvaret för USNP, USA:s nationella post, har gett order om stora besparingar. Han har bland annat utfärdat förbud för övertidsarbete och genomfört personalnedskärningar, med försenad postutdelning som följd. Han har också låtit montera ner postsorteringsmaskiner och tagit bort mängder av brevlådor.

DeJoy utnämndes till postminister för knappt två månader sedan. Han har gett väldiga bidrag till det republikanska partiet och är en hängiven Trumpanhängare.

Upprörda amerikaner protesterar mot nedskärningarna av posten utanför Louis DeJoys hem i Washington.

Trump har återkommande attackerat systemet med poströster, som han (lögnaktigt) hävdar möjliggör valfusk. Men för många är poströstning den enda möjligheten att rösta under den pandemi som i USA hittills har skördat mer än 168 000 döda.

På lördagen protesterade upprörda amerikaner utanför Louis DeJoys hem i Washington. De motsatte sig de stora nedskärningarna av posten, som kan komma att påverka presidentvalet i november.

En som också protesterade var förre presidenten Barack Obama:

– Min fråga är hur republikanerna kan vara så rädda för att människor vill rösta att man är beredda att montera ner grundläggande viktig infrastruktur för det amerikanska samhället.

Obama uttryckte också en allmän oro över förutsättningarna för presidentvalet i november och hur den nuvarande administrationen hotar demokratin.

Julian Zelizer, kommentator för CNN, reagerar mot Trumps attacker mot den amerikanska posten i en opinionsartikel på CNN:s sajt. Han menar att den förre presidenten har en viktig funktion inför det stundande valet. Som en röst som många lyssnar på kan han övervaka USA:s institutioner och slå larm också i andra fall när den demokratiska och valmässiga infrastrukturen utses för press och hotas.

Donald Trump sätter sig skamlöst över grundläggande demokratisk anständighet i attacken mot den amerikanska posten. Världen kan vänta sig mer av liknande utspel inom de kommande dryga två månaderna.

Trumps och Louis DeJoys attacker mot den amerikanska posten uppenbarades först när fackföreningsledaren Kimberly Karol i en intervju berättade att högarna av post snabbt ökade på många postkontor samtidigt som nödvändiga maskiner monterades ner.

Corona, Covid-19, Kollektivtrafik, Region Skåne, Sjukvård

Trängseln på Region Skånes bussar och underliga affärsidéer – medan pandemin ökar

Antalet Covid-19-fall ökar i Skåne. Samtidigt drar Region Skåne ned på busstrafiken, var tionde bussresa försvinner. Och regionens antikroppsvinster går med 275 kr i vinst för Region Skåne, tack vara statliga bidrar och egen prissättning på proven, en underlig affärsidé.

Antalet bekräftade covid-19-fall fortsätter att öka i Skåne den här veckan. Nu syns även en viss ökning av antalet patienter som läggs in på sjukhus, om än från en låg nivå, skriver Helsingborgs Dagblad.

Förra veckan konstaterades 184 nya covid-19-fall i Skåne, vilket motsvarar 25 fall per dag. Hittills den här veckan har antalet fortsatt stiga och ligger nu på omkring 35 nya fall per dag. Idag är 14 coronapatienter inlagda på sjukhus i Skåne, varav fyra på intensivvårdsavdelning.

Flera fall upptäckts bland äldre tonåringar och unga vuxna, som även om de oftast inte själva drabbas svårt riskerar att smitta äldre eller personer som jobbar med äldre.

Region Skåne måste förbereda sig för en försämrad situation när sommaren övergår i höst, när skolorna börjar, semestrarna – och hos många tålamodet – är slut.

Regionen kan nu erbjuda antikroppstester till alla, skriver HD i en annan artikel. Staten ersätter Region Skåne med 750 kronor per test medan regionen för tjänsten bara betalar 475 kr och därmed tjänar 275 kr på varje test. Till det kommer patienternas egenavgift på 200 kr.

Antikroppstester som business i covid-19-tider? Bisarrt. Liberale Gilbert Tribo, regionråd för hälso- och sjukvård försvarar tilltaget svepande: ”Vi har vissa egna kostnader”.

Det hela visar återigen att regionernas ansvar för vården är orimligt.

Region Skånes viktigaste sektorer är vården och kollektivtrafiken. När det gäller buss och pågatåg är det återigen business som gäller snarare än att hålla nere smittriskerna.

På söndag drar Skånetrafiken in nästan var tionde busstur jämfört med förra hösten, skriver Helsingborgs Dagblad. Orsaken är covid-19, som medfört att resandet halverats.

När skolorna startar kan skolelever, föräldrar och skolpersonal bli utsatta riskgrupper om inte kollektivtrafiken fungerar smittsäkert. I den kritiska situationen nu är det obehagligt och skandalöst att Region Skåne skär ner på trafiken och därmed kommer att skapa trängsel på vissa bussar och tåg, särskilt i rusningstrafik.

Samtidigt gör Skånetrafiken stor affär av att man inför fler biljettkontroller för att ”stoppa tjuvåkare”. På andra ställen i Sverige, som i Göteborg, görs normalt ingen biljettkontroll av föraren utan att det är ett problem. Kontrollanter på oregelbundna tider kan rutinmässigt dela ut straffavgifter för biljettlösa.

Samhället utsätts för stora påfrestningar under den kommande hösten. Risken för förnyad smittspridning är överhängande och borde hanteras förebyggande, med den kunskap som finns nu.

Så sker verkligen inte i Region Skåne och det är riktigt skrämmande.

Äldreomsorg, Ängelholm, Corona, Covid-19, FN, Helsingborg, Höganäs, Klimat, Kollektivtrafik, Miljöpartiet, Stockholm, Sverigedemokraterna

Far och flyg! Sju kommuner köper en flygplats och byter snabbt sin resepolicy

1 kommentar
Flygplatsaffären är ett steg närmare förverkligande. Politikerna i kommunstyrelsen i Helsingborg har sagt ja med bred majoritet. Nu är det upp till kommunfullmäktige.Bild: Johan Nilsson/TT

Hej vad det ska flygas i höst! Särskilt i NV-Skåne. Ängelholms flygplats läggs ner den 1 september av den nuvarande ägaren Peab. Samtidigt tar sju kommuner i Familjen Helsingborg över driften genom att tillsammans gå in med 50 miljoner för att köpa flygplatsen och ”täcka framtida drift”.

I onsdags ställde sig en bred majoritet i Helsingborgs kommunstyrelse bakom förslaget, skriver Helsingborgs Dagblad. Bara miljöpartiet stod för en rimligt förnuftig hållning och reserverade sig:

– Vi tycker att den här affären ökar miljöutsläppen och sänker ekonomin, säger Marcus Friberg (MP), kommunalråd.

Också vänsterpartiet, som inte sitter med i kommunstyrelsen, är inne på samma linje.

– Vi tycker det är helt förkastligt att kommunen tar över driften av en flygplats – både av miljömässiga och ekonomiska skäl. Det är en dålig idé att finansiera flygplatsen med skattepengar, säger Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare för Vänsterpartiet i Helsingborg.

Mest satsar Helsingborg på flygplatsen, 21 miljoner av totalt 50. Sedan följer Ängelholm med 16 miljoner och Höganäs med dryga fem miljoner.

I Höganäs skar man i juni ner bortåt 10 miljoner i budgeten från äldreomsorgen, skrev jag i en blogg. Nedskärningarna skedde trots krisen på äldreboendena i landet med kring hälften av de döda i pandemin. Dryga två månader senare går samma kommun in som delägare i flygplatsen med ett stort och stötande belopp.

I NV-Skåne har de ledande politikerna varit engagerade anhängare av FN:s klimatpolitiska mål och därför avrått från alla flygresor, särskilt de kortare. Men det var inte mycket värt.

Nu tänker flera orter se över sin resepolicy. I Helsingborg är föga förvånande SD pådrivande. Naturligtvis kommer snart de lokala politikerna att flyga fram och tillbaka till Stockholm i samhällsnyttans namn och för att rädda flygplatsen inbillar de sig, fast de kunde tagit tåget eller konfererat via zoom och andra digitala verktyg.

Flygplatsens ekonomiska utfall har rasat under coronakrisen efter att tidigare ha varit på nedgående under klimatdebattens tryck. Men för de styrande politikerna, dessa pladderhattar, anpasslingar och åsiktsakrobater, tycks nu flygplatsens kortsiktiga ekonomi vara viktigare än miljön och mänsklighetens framtid.

Huvudargumentet för satsningen sägs vara att en flygplats i Ängelholm anses vara nödvändig. Annars kan inte näringslivet resa fram och åter till Stockholm över dagen. Och då skulle ”ett stort antal jobb försvinna från regionen”.

Bor man i Kullabygden eller på Bjäre för att flyga fram och tillbaka till Stockholm?

Tågsatsningar vore något annat. Från Helsingborg till Stockholm tar tåget 5 timmar 50 minuter, med byte i lund. Från Lund till Stockholm går det nästan 100 minuter snabbare att ta tåget till Stockholm (4 t 12 min), trots att Lund ligger längre från Stockholm än Helsingborg. Med kreativa tågsatsningar skulle restiden från Helsingborg lätt kunna pressas under fyra timmar.

De sju kommunernas flygsatsningar är i min värld omoraliska, de är inte nödvändiga i coronapandemins tider, det finns andra resealternativ. Dessutom tror jag att det är en dålig ekonomisk satsning. Kommer flygplatsen att finnas kvar såg 2030? Jag tvivlar bestämt.

Miljöbestämda beteenden har rotat sig i samhället, mycket mer än vad vi tror, inbillar jag mig. Ängelholms flygplats har dessvärre passerat bäst före datum.

Att som SD vilja uppmuntra folk att börja flyga igen är ju både omoraliskt och korkat.

SD i Helsingborg vill ändra på flygpolicyn.

– Det blir märkligt att ha en resepolicy som motverkar våra egna syften, säger Michael Rosenberg (SD) kommunalråd.

I Höganäs har flygresor i princip varit förbjudna. Men nu ska kommunen ändra sin resepolicy. Detsamma vill Peter Danielsson (M) i Helsingborg, men betonar i anständighetens namn vikten att hitta lösningar som bidrar till flygets omställning till mer miljövänliga bränslen och liknande.

Donald Trump, Helsingborg, Moderaterna, Öresundskraft

Till slut Sanningens minut om öresundskraft

Helsingborg planerade att sälja Öresundskraft till pensionsbolaget AMF för 12,2 miljarder. Men folket stoppade affären och nu fortsätter turerna. Bild: Britt-Mari Olsson.

Turerna kring Öresundskraft, Helsingborgs kommunalt ägda energiverk, ska granskas externt, skriver Helsingborgs Dagblad och ställer i rubriken frågan: ”Har allt gått rätt till?”

Nejsidan vid folkomröstningen den 12 januari om stadens planerade försäljning av det kommunala energibolaget Öresundskraft slutade med ett rungande nej. Med ett valdeltagande på över 50 procent (högt för en lokal folkomröstning) segrade nejsidan med oslagbara 96,4 procent av rösterna.

Det fanns många orsaker till detta nej till stadens styrande politiker. Det handlade om sakfrågan, att det var en dålig affär för Helsingborgs stad. Varför skulle annars ett statligt pensionsbolag vara berett att lägga 12,4 miljarder på ett köp av Örersundskraft, om det inte sågs som en mycket säker långsiktig placering? Det handlade också i hög grad om det framtida miljöarbetet i staden.

Det här skulle bli den största affären i Helsingborgs historia. Den började planeras hösten 2018 kort tid före valet. Vem visste vad som skedde? Varför informerades inte väljarna? Det har hävdats att bara tjänstemän drog igång projektet – och att dessa utan anbud kontrakterade två extremt dyra konsultfirmor för att hantera försäljningen. Vem agerade, vem var informerad, varför fick väljarna i valet inte förhålla sig till planerna?

Varför valde man att anlita det amerikanska konsultbolaget A&M, Alvarez&Marsal, där den ledande personen för uppdraget i Helsingborg är återkommande politisk kommentator i Trumpvänliga ultrakonservativa Fox News??

A&M har ett förflutet som får mig att känna rysningar. Det handlar om L&M alltså Lehman Brothers konkurs. Wall Street Journal rapporterade.

När den ökända amerikanska banken Lehman Brothers kollapsade 2008 ledde det som bekant till en internationell ekonomisk kris. Konsultfirman A&M var länge engagerad i kraschen. Man tog hyggligt betalt, kan man säga. Jag har sett uppgifter på fem miljarder kronor. Kanske gjorde man ett bra jobb, vad vet jag. Men klivet från Lehman Brothers till Öresundskraft är trots allt ganska långt.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson gav den amerikanska konsultfirman A&M åtta miljoner extra för ”ökad komplexitet och tidsåtgång” till följd av folkomröstningen. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Kommunstyrelsens ordförande moderate Peter Danielsson har i andra sammanhang behandlat kommunen som sitt privatägda företag. Var han verkligen som hävdats ovetande om det som skedde? Vilken roll spelade stadsdirektören Palle Lundberg? Kan en stadsdirektör spendera tiotals miljoner på konsulter utan att informera kommunstyrelsens ordförande?

Frågorna står som spön i backen när jag i minnet går igenom turerna kring försäljningen och känner att min upprördhet bara tilltar. Men Peter Danielsson kallar i HD den kritik som blåst som en orkan och som visade sig i valresultatet, de 96,4 procenten nej, för ett ”misstänkliggörande”.

– Vi vill inte att det ens ska kunna hävdas att vi försökt mörka något. För vi har inget att dölja. Nu får vi en extern utredning också, och det är väl bra i så fall, säger han.

”Är väl bra”, säger Danielsson. Jo man tackar. Som politiker borde hans karriär i Helsingborg vara över med den här skandalösa affären.

Stadsdirektör Palle Lundberg står bakom servicedirektörens beslut och stoppar granskning av sitt eget agerande under Öresundskraftsaffären. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Stadsdirektören  Palle Lundberg stod bakom beslutet att säga nej till att släppa fram Folkinitiativets Bert Alfsons förslag på en extern granskning av Öresundskraftsaffären, skrev Helsingborgs Dagblad i mars, se min kommentar i en blogg här.

”Stadsdirektören stoppar granskning av sig själv i Öresundskraftsaffären” var min rubrik i sammanhanget.

Politiker som agerar så brukar inte bli långvariga på sina positioner och stämplas som demokratifientliga. Detsamma borde gälla stadsdirektörer.

Det är sannerligen tid för en rejäl extern granskning inte minst av de båda nämnda herrarna men av hela den politiska processen när en klick politiker/tjänstemän under stort hemlighetsmakeri satte sprätt på så där 25 – 30 miljoner på konsulter och var noga med att inget skulle läcka ut i den lokala valdebatten. Och hur man var beredd att genomföra en mångmiljardaffär utan att informera helsingborgarna. Förskingring skulle nog somliga kalla ambitionerna.

Ytterst var det frågan om grova brister i den lokala demokratin, som utformningen av den första valsedeln, en partsinlaga, valet av valdag alldeles efter nyårshelgen, uppmaningarna från ledande politiker till folk att inte rösta i folkomröstningen och oviljan från de som drev frågan att delta i något som helst valdebatt inför folkomröstningen.

Låt oss nu sätta vårt hopp till att den externa granskningen en gång för alla skingrar rökridåer och ger helsingborgarna sanningen och inget annat än sanningen.

Efter de 96,4 procentens enade front mot försäljningen är allt annat orimligt.

Folkinitiativet, genom Bert Alfson, skickade in ett Helsingborgsförslag. Men det stoppades innan det publicerats.Bild: Britt-Mari Olsson/HD.
Donald Trump, Joe Biden, USA-valet 2020

Kamala Harris – en ”kvinnlig Obama” – kan bli USA:s president 2024

Senator Kamala Harris spent most of her career as a prosecutor and has been a reliable ally of the Democratic establishment. Credit…Jenna Schoenefeld for The New York Times.

Joe Biden, demokraternas presidentkandidat, tillkännagav sent på tisdagskvällen svensk tid att han kommer att ställa upp i valet i november med Kaliforniensenatorn Kamala Harris, som vicepresidentkandidat.

Eftersom Biden, som fyller 78 i november, inte förväntas ställa upp i valet om fyra år för en andra presidentperiod talar mycket för att Kamala Harris kommer att bli demokraternas kandidat i det valet.

Kamala Harris har indiskt och jamaicanskt påbrå och har varit en av favoriterna till Bidens vicepresidentpost inför det viktiga valet.

Hon tillhör inte direkt partiets vänsterdel och beskrivs av New York Times som en ”pragmatisk demokratisk politiker”. Hon har spelat en ledande roll under Black Lives Matter-demonstrationerna mot polisvåld efter det brutala mordet i Minneapolis på George Floyd. Amerikanska medier har beskrivit henne som ”en kvinnlig Obama”.

I ett porträtt av henne i The New Yorker för en månad sedan var rubriken ”Är hon en som försvarar status quo eller en kraft som kämpar för förändring?”

Kamala Harris är 55 år. Innan hon 2016 valdes till senator för Kalifornien var hon delstatens justitieminister.

Hon är den första med indisk bakgrund som nominerats till en nationell post av ett av de stora partierna och den fjärde kvinnan i USA:s historia som kandiderat för någon av de två presidenttjänsterna. Den ena i modern tid var förstås Hillary Clinton 2016, den andra Sarah Palin 2008, republikanernas donna från Alaska som presenterade sig som Rysslandskännare eftersom Alaska ligger så nära Ryssland. Ingen kvinna har hittills blivit vald.

Kamala Harris ger den kommande presidentvalskampanjen en väsentligt mycket mer energifylld framtoning än Joe Biden, skriver New York Times.

Hennes personliga identitet och familjehistoria kommer att uppfattas som inspirerande av många amerikaner, tror samma tidning.

Joe Biden och Kamala Harris kommer formellt att utses till det demokratiska partiets bådas presidentkandidater vid ett i huvudsak virtuellt konvent som genomförs i Milwaukee i Wisconsin i nästa vecka, 17 – 20 augusti.

Fotnot: Den allra senaste opinionsundersökningen, presenterad av Monmouth University, visade att Joe Bidens stöds av 51 procent av de registrerade väljarna mot Donald Trumps 41 procent.

Äldreomsorg, Chile, Corona, Flyktingar, Forskning, Främlingsfientlighet, Krig och fred, Moderaterna, Rasism, Sjukvård, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna

Flyktingar förstärkte välfärden

Vårdcentralen Vår Vårdcentral Katrineholm Bilden från 1915.

Är kostnaderna för flyktingmottagandet i Sverige något som hotar välfärden, som nationalistiskt högerpopulistiska sverigedemokraterna envist gapar om, men också andra partier i deras efterföljd, både moderaterna och så klart kristdemokraterna, dessvärre också socialdemokraterna?

Eller är välfärden i Sverige möjlig endast tack vare alla de migranter och flyktingar som kommit hit och som i mycket bemannat sociala hörnpelare som sjukvård och äldreomsorg i det här landet? 30 procent av de svenska läkarna har utländsk bakgrund, många av dem har kommit hit som flyktingar.

Den senare tesen driver Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping vid institutionen för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Han ger exempel i sin essä ”Vem pratar om flyktingarna i Verklighetens Sverige”, publicerad i fredags i Magasinet Etc nr 32/2020 och behandlad i en tidigare blogg.

Flyktingar har varit Socialdemokraternas paradgren de senaste fem åren, skriver Peo Hansen. I S-sammanhang har det, fortsätter Hansen, hetat att: ”Vi har inte råd med flyktingar; det är inte finansiellt hållbart.” Under åren 2015 och 2016 hade regeringen nästan hela den ekonomiska expertisen att luta sig mot: Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen samt raden av enskilda ekonomer.

Så här har det ofta låtit på den kanten: Flyktingmottagandet innebär ”en ofantlig kostnad som skapar stora underskott, tar pengar från välfärden, tvingar staten att låna och tvingar fram skattehöjningar.

Men regeringen och ekonomerna har fel, fortsätter Hansen: ”Statens flyktingspenderande bidrog tvärtom till att öka tillväxten, och med den ökade skatteintäkterna lavinartat, vilket i sin tur genererade överskott. Åren då staten flyktingspenderade som allra mest, 2016 och 2017, blev därför också åren med de största överskotten på ett decennium.”

Statens utgifter blev inkomster i den icke-statliga sektorn, hos kommunerna, företagen och hushållen.

När regeringen ströp flyktingmottagandet minskade kommunernas intäkter. Det är inte flyktingkostnaderna som drabbar kommunerna utan statens oansvariga finansiella neddragningar, fortsätter Hansen.

Sverige har brist på vad Hansen kallar reella resurser, som personal i vård och omsorg. Personalbehoven i sektorn kommer att öka drastiskt framöver, inte minst därför att den svenska befolkningen åldras och därigenom blir mer vårdkrävande.

Genom flyktinginvandringen har Sverige fått ett stort tillskott av människor i arbetsför ålder samt av barn, konstaterar Hansen:

”Enligt Arbetsförmedlingen gick 80 procent av alla jobb som tillkom 2017 till de utlandsfödda. Mellan 2008 och 2018 fanns det bara ett enda land i EU och OECD som inte ökade sin medianålder: Sverige. Flyktinginvandringen har bromsat åldrandet.”

I en skrivelse från 2018 om framtidens äldreomsorg noterade regeringen att ”Antalet personer i befolkningen i den mest arbetsaktiva åldern väntas öka från 5,7 miljoner år 2015 till 6,3 miljoner år 2035. Det är de utrikes födda som beräknas stå för hela ökningen av personer i yrkesaktiv ålder”.

I samma skrivelse tillstår regeringen även följande: ”Utan utlandsfödda kvinnor och män skulle äldreomsorgen få stora problem att klara sitt uppdrag.”

Ändå vill Stefan Löfven dra ner på det svenska flyktingmottagandet: ”Vi ska visa att antalet asylsökande blir färre – rejält många färre”. Varför då? Jo, sa statsministern, så att vi ”klarar det här med äldreomsorgen och allt detta”. Dessutom, om vi tar emot ”rejält många färre”, ja ”då ser människor att de som kommer hit också går till jobbet och bidrar.”

Men Löfven har fel skriver Peo Hansen. Flyktinginvandringen har aldrig kostat Sverige. något. Tvärtom har den bidragit med åtskilliga reella och samhällsbärande resurser i form av hårt arbetande människor. Detta går till och med att utläsa ur regeringens egna skrivelser. Men Stefan Löfven vill inte veta av verkligheten. Hans socialdemokrati har sedan länge redan bestämt sig.

Hur gick det till att det politiska parti som en gång byggde folkhemmet på solid demokratisk grund år 2020 vill att nyanlända flyktingar bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd och att anhöriginvandring ska nedprioriteras?

Bådadera djupt inhumana åtgärder mot människor som flytt hit från krigens helvete.

Fotnot: En tidigare blogg utifrån Peo Hansens essä finner du här: nyakultursoren.se/?p=12797

Arbetarrörelsen, Corona, Covid-19, Helsingborgs kulturförvaltning, Kultur

Folktomt i Folkets hus i coronakrisen: En Folkrörelse i gungning

Vetlanda Folkets hus. Foto: Folkets hus och parker.

Folkets hus över hela Sverige har drabbats hårt av coronakrisen, skriver Svenska Dagbladet som under den gånga helgen ägnade sex sidor av kulturbilagan åt att belysa ”en folkrörelse i gungning”. I 130 år har Folkets hus över hela landet varit en självklar mötesplats, först för arbetarrörelsen, senare för hela samhällen. 2020 är allt hotat.

När restriktionerna för social samvaro infördes i mars 2020 försvann upp till 95 procent av bokningarna på landets Folkets hus. Fast anställd personal permitterades, varslades eller sades upp.

Redan i april sände Calle Nathanson, Vd för Folkets Hus och Parker ut ett nödrop:

”Folkets Hus och folkparker runt om i hela Sverige sänder nu ut sina nödrop till landets kommun- och regionpolitiker. Denna oersättliga del i samhällets infrastruktur för kultur, möten, diskussioner och demokrati riskerar att gå under om riktat ekonomiskt stöd uteblir.

Coronapandemins konsekvenser har slagit hårt mot hela samhället och inte minst drabbat kultur- och mötessektorn. Folkets Hus och Parker samlar 500 medlemsföreningar som bevittnar det allvarliga statusläget på sina respektive orter. Intäktsbortfallet är mycket omfattande.”

Nathansons text var verkligen ett nödrop. Och sedan han skrev den har inget blivit bättre, tvärtom. Nathanson menade att om lokala och regionala politiker inget gjorde ”riskerar vårt land en långsiktig och allvarlig försvagning av kulturens infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt. Den ekonomiska kris vi nu ser, är för stor för att vi ska kunna fortsätta många veckor till. Läget är akut.”

Folkets Hus och Parker har varit en klippa i Sveriges kulturliv, inte minst genom engagemanget i alla lokala Folkets hus-möteplatser, särskilt viktiga på mindre orter.

I Helsingborg fanns ett av landets äldsta Folkets hus, med en dramatisk lokal sekellång historia. Två moderata småpåvar i staden vägrade att ge ABF det tidigare årliga stödet på under en miljon, ”vi ska inte stödja arbetarrörelsens stormtrupper” sa den ena av dem på ett politiskt möte. Resultat blev att Folkets hus med bl a den k-märkta A-salen såldes och privatiserades.

Därmed miste den utsatta och diskriminerade stadsdelen Söder sin självklara mötesplats. Mängder av föreningar blev hemlösa. Bland dem ironiskt nog Stumpenensemblen, de hemlösas teater, som på nåder fått tillgång till B-salen för några uppsättningar.

Samtidigt som många kulturföreningars mötesplats Folkets hus försvann byggde staden (för Dunkerpengar) Arenan som går med tiotals miljoner i förlust vare år. Staden betalar självklart utan att tala om stormtrupper.

Samma organisation, Folkets Hus och parker, driver också Röda Kvarn-biografen i Helsingborg, som förstås drabbats av stora ekonomiska bortfall till följd av krisen. Vad händer med välfungerande Röda Kvarn nu, undrar jag, en av Sveriges äldsta biografer.

Åter till den nationella krisen för Folkets hus-rörelsen. För Stockholms till ytan största Folkets hus, i Bagarmossen, utgör intäktstappet 150 000 kronor i månaden, skriver Svenskan. Kommer huset att överleva krisen?

Tidningen intervjuar chefen för Folkets hus i Rinkeby, 26-åriga Amal Omar, uppväxt i Landskrona. På frågan vad hennes Folkets hus betyder i samhället svarar hon:

”– Det är ett hus för medborgarna i området, där du kan komma in och vara del av en hel process. Vi anpassar alla våra verksamheter utifrån de behov som finns. Vi gör ingenting bara för att vi tycker att det ska göras.

En vanlig vecka omfattar verksamheten i Rinkeby Folkets hus kod och programmering för barn och unga, läxhjälp, träningsgrupp för tonårstjejer, digital hjälp för äldre och utrikesfödda och månadsvisa evenemang som nätverksträffen Byns brunch och samtalsserien Byn never talks, där lokala profiler möter aktörer inom områden som tech, film och sociala frågor. Ibland har man cykelverkstad, konstutställningar och loppis.”

Folkets Hus och parkers roll i det svenska kulturlivet kan inte överskattas. När nu staten under krisen gått in och hjälpt både företag och kulturlivet borde den partipolitiska organisationens säkrade framtid vara högprioriterad på alla vis.

Folkets hus i Hargshamn. Foto: Emma-SofiaOlsson/Svenska Dagbladet

Böcker, Bokhandeln, Kultur

Amazon till Sverige i höst: Jeff Bezos, världens rikaste man, tar för sig

Vandaliserad Amazonbutik i Seattle.Bild: Ted S. Warren.

USA:s rikaste man Jeff Bezos och hans företag Amazon ligger i startgroparna för att gå in på den svenska marknaden. E-handelsjättens agerande kan få väldiga konsekvenser. I SvD skriver på näringslivssidorna Erik Wisterberg att ”Bezos sedelpressar bör få svenska handlare att darra”. 2019 omsatte techjätten Amazon 2 500 miljarder kronor. 

Hur tuff blir konkurrensen för de svenska näthandlarna, undrar Wisterberg. Men näthandlarna är sannerligen inte de enda som hotas konkret genom en introduktion av Amazon i Sverige, det handlar i hög grad också om utbredd affärsdöd.

Särskilt utsatta är de svenska bokhandlarna, som redan varit under långvarig ekonomisk press och i dag domineras av två näthandelskedjor. Kommer bokhandlarna i nästan alla svenska städer att försvinna vore det en kulturell katastrof.

Om de fria bokpriserna behålles i sin nuvarande form kommer de nuvarande bokhandlarna inte att ha en chans utan slaktas i Amazons priskrig. Också förlagen och den svenska breda bokutgivningen kommer att drabbas.

Litteraturens och böckernas roll i vår kultur kan inte överskattas. Försvinner bokhandlarna blir städerna torftigare, blir kulturutbudet utarmat.

På HD/Sydsvenskans ledarsidor skrev häromdagen Ola Tedin under vinjetten Signerat om ”Amazon för integrationen skull”. Tedin ser riskerna och undrar:

”Vill vi ha in ett företag i landet vars affärsidé bygger på osunt monopoltänkande med en personalpolitik som påminner om ett brittiskt bomullsspinneri på 1800-talet?”

Tedin svarar ”Ja, faktiskt”, på sin retoriska fråga. Han fortsätter, ”Inte för att Postnord behöver mer paket att dela ut för att stärka sitt dåliga kassaflöde. Utan för att det finns förtvivlat få arbetsplatser i landet som kan erbjuda enkla jobb till människor som har svårt att hitta ett arbete ens under högkonjunktur.”

Men han motsäger genast sig själv och skriver vidare: ”Amazon betalar nästan aldrig skatt. Amazon behandlar sina anställda som slavar och Amazon har en listig strategi som går ut på att skaffa sig monopol och döda all konkurrens.”

Med introduktionen av amazon.se i Sverige utsätts inte bara bokbranschen utan hela det svenska kulturlivet för överhängande faror, om inte nya konkurrenslagar antas som sätter gränser för Amazons priskrig. Så gjorde man i Frankrike och räddade många bokhandlar därigenom.

Kulturminister Amanda Lind borde redan nu försöka agera. Det gäller mer än det mesta att mota i grind, inte Olle utan Jeff Bezos.

Aftonbladet uppger att det är klart nu att Amazon bygger ett jättelager om 15 000 kvadratmeter i Eskilstuna.

– Vi har över 14 procents arbetslöshet så jag kan inte se annat än positivt på det här, säger till Aftonbladet kommunpolitikern Jimmy Jansson (S).

Men det är ett kortsiktigt och lokalt perspektiv. För svensk ekonomi och kultur kan Amazon bli som en destruktiv skogsbrand. Några fler jobb i en lagerhangar i Eskilstuna kan inte kvittas mot flerdubbelt antal försvinnande jobb i olika branscher och i olika delar av landet, till följd av Amazons entré i Sverige.