Den 20 juni uppmättes i staden Verchojansk i nordöstra Sibirien 38 °C graders värme. Det är den högsta temperaturen någonsin uppmätts norr om polcirkeln, skriver brittiska The Economist, som citerar ryska meterologiska uppgifter.
Den inträffade heta sommardagen var inget isolerat fenomen. Mellan januari och juni i år var medeltemperaturen i Sibirien mer än fem grader varmare än den samtida medeltemperaturen (för åren 1981 – 2010). På några platser var årets inledande halvår i Sibirien tio grader högre än normalt.
Verchojansk med 1150 invånare (2015) anses tillsammans med Ojmjakon vara den kallaste permanent bebodda platsen i världen. Den lägsta temperaturen som registrerats i staden är – 67,8 °C. Dygnsmedeltemperaturen i januari är -45,3 °C.
Den extraordinära ”värmeböljan” har fått World Weather Attribution (WWA) att reagera. WWA är en organisation för samverkan mellan klimatforskare som specialiserat sig på att kvantifiera vilken roll klimatförändringar spelar i extrema väderhändelser.
På platser som Sibirien kan ett varmare klimat få förödande konsekvenser, skriver WWA. Både människor och vilda djur påverkas dramatiskt, liksom de globala vädersystemen, genom tinande permafreost, minskat snötäcke och smältande is. Följden blir ofta extrema väderförhållanden som förödande översvämningar, torka och cykloner.
Liknande väderhändelser inträffade också innan dagens industrier började släppa ut väldiga kvantiteter växthusgaser. Men dagens extrema väder är vanligare och allvarligare.
Årets sibiriska värmebölja blev ett avgörande bidrag till att världens medeltemperatur för perioden januari till maj är den näst högsta som någonsin uppmätts. De förändringar som noterats hade inte kunnat uppkomma utan av människan orsakad klimatpåverkan, konstaterar WWA.
Prolonged Siberian heat: January – June 2020 average temperatures compared to normal (1981-2010) over the Siberian region used in the study (box), and the location of the town of Verkhoyansk that experienced the record June daily temperature within the Arctic circle.
Om drygt två månader inleder Postnord sin långtgående nedskärning av postutdelningen, skriver Expressens Dina Pengar. Några utvalda områden i Skåne kommer då varannan vecka att få post endast tisdag och torsdag och varannan vecka måndag, onsdag och fredag.Det kallas förskönande ”postutdelning ”varannan dag”. Men även en lågstadieelev kan räkna ut att fem utdelningar på 14 dagar snarare motsvarar var tredje dag.
Postnord markerar nedskärningen med att ”allt färre skriver brev”. Sedan år 2000 har brevvolymerna i Danmark sjunkit med mer än 80 procent och i Sverige med över 50 procent. Trots det fyller postens infrastruktur en viktig funktion, i all synnerhet på landet, utanför de tre storstadsregionerna.
Men företaget har länge drivit en linje för att minska antalet brev. Brevlådornas tömningstider har försämrats drastiskt. De flesta brevlådorna töms i dag kl 09.00. Bara för två tre år sedan gick det lätt att finna lådor som tömdes 18.00. Till det kommer dramatiskt höjda portopriser. Posten ville helt enkelt bli av med sina kunder och bli av med sina brevbärare.
I dag har Postnord i Sverige 16000 anställda. Kommer siffran att bantas till hälften eller mindre? Givetvis.
Under många år har Postnord slimmats för att förvandlas till ett privatiserat företag, ungefär som de svenska apoteken. De flesta svenskar är upprört missnöjda med merparten av de senaste årens privatiseringar. Postutdelning ”var tredje dag” innebär i realiteten att ännu en en samhälleligt ovärderlig infrastruktur slås sönder, förmodligen oåterkalleligt.
I Danmark har Postnord redan skurit ned rejält och delar ut brev endast en gång i veckan. Det kan ta upp till fem vardagar innan ett brev når mottagaren. Något liknande är förmodligen ambitionen i Sverige.
I Danmark finns nu något som kallas Quickbrev, som motsvarar det svenska expressbrev och tar en dag till en kostnad av 29 danska kronor (alltså cirka 45 svenska kronor). Ett vanligt ”långsamt” brev kostar 10 danska kronor.
De första experimenten med minskad utdelning görs i Skåne. 38 000 hushåll har utsetts till försöksobjekt– i Nöbbelöv i utkanterna av Lund och delar av intilliggande Kävlinge kommun.
Därefter följer de större städerna, som förmodligen bedöms som minst känsliga, där finns alternativa privata bolag. Först ut blir Malmö följt av Göteborg, därefter Stockholm och sedan resten av Sverige. Under 2022 ska hela omläggningen vara genomförd enligt nuvarande plan.
Sverige har de senaste decennierna drabbats av en rad illa genomtänkta privatiseringar. Postnords hantering av brevutdelningen kommer att göra vårt samhälle sämre för de flesta.
Coronavirus. Bild: Alexander von Humboldt-Stiftung, Bonn Tyskland.
”Finns det en subversiv potential i det överskridande av normalitetens gränser vi just nu upplever”, frågar sig Ann Ighe & Joel Kellgren i den redaktionella inledningen till kulturtidskriften Ord & Bilds nya nummer (3/2020) med temat ”Coronavår”.
Vi lever i en tid när det är svårt att skönja en riktning in i framtiden, skriver de båda nämnda:
”Politiska och ekonomiska antaganden omkullkastas och möjliggör ett tänkande kring det omöjliga. Kan den kollektiva solidaritet vi sett uppstå i kölvattnet av corona upprätthållas över tid? … Kan vi genom att iaktta vår nuvarande vardag se hur en framtida klimatomställning kan se ut? Eller är det vi nu bevittnar endast en rädslans politik?”
Revolution och överskridande av normalitetens gränser – eller rädslans politik?. Kommer året 2020 att i framtiden räknas som en brytpunkt när Sveriges framtid avgjordes genom avgörande förändringar, på ett sätt som påminner om vad som hände vid det kalla krigets slut 1989 och under åren därefter?
Berättelsen om det kalla krigets slut blev för många ungefär att marknadsekonomi och kapitalism hade segrat över kommunism eller åtminstone över den reellt existerande socialismen i särskilt Sovjet och Östeuropa. Den berättelsen ledde i Sverige till en våg av tidigare otänkbara privatiseringar av sjukvård, skolor och mängde av annan tidigare offentlig verksamhet. Marknaden skulle vara vägen till allas lycka, trodde man. Haleluja.
Vilken kommer då berättelsen om corona-pandemin att bli, vilken plats kommer den att få i vår historia? Många av oss reflekterar över om pandemin blir en brytpunkt, som avgörande förändrar samhället, en kris som lär oss något – eller inte? Ord & Bilds satsning på ett temanummer med många reflektioner i frågan är därför både viktig och inspirerande.
Ord & Bilds redaktörer bad den 8 april i ett mejl fyra skribenter att under april brevväxla om sina tankar under krisen, Cecilia Verdinelli (CV), Jenny Andersson (JA), Nathan Hammelberg (NH) och Rasmus Fleischer (RF).
Risken är stor att vi snart vill leva som förut igen. oroar sig JA.
”Kristid är det stora meningssökandets tid”, konstaterar JA. Hon pekar på hur viruset bland annat visat att ”det finns massor av pengar i ladorna”, som nu används ”till att betala näringsliv och permitteringar, vilket är nödvändigt men konstigt, när de tidigare inte gick att använda för att lösa ett kroniskt nödläge i vården. Det hör till sådant jag hoppas att vi kommer att prata mycket mer om.” Det handlar om, skriver hon, att vårt land varit så nedrustat … att vi ännu inte lyckats ta måttet på hur nedrustat det var.”
Risken är stor att vi snart vill leva som förut igen, oroar sig JA.” Att vi vill att flygen ska gå, att marknaderna ska återställa pensionspengarna och bostadspriserna stabiliseras.”
NH fyller på med tankar om hur absurt det varit att arbeta i vården i Stockholm, där ”konsulter tagit åratal på sig att sörpla i sig mångmiljardbelopp för att bygga Nya Karolinska sjukhuset och sjukvården i allmänhet lider av en massa flaskhalsar, operationsköer och underbemanning – vårdkaos helt enkelt – och så plötsligt fixar man att skala upp och ordna hundratals intensivvårdsenheter med respiratorer.”
JV som är cancerläkare i Göteborg oroar sig för hur den vanliga vården satts på undantag under krisen.
”Medan varenda twittermoderat numera vet exakt hur många respiratorer som finns i olika landsting skrivs det ohyggligt lite om hur den vanliga vården påverkats.”
Hon fortsätter: ”Om man tänker sig att detta pandemitillstånd varar i uppåt ett år … kan var och en föreställa sig den mardrömslika vårdskuld som byggs upp i ett land är vården redan varit fläckvis otillräcklig och svårtillgänglig …”. Det handlar om ”ett berg av lidande”.
JV ställer retoriskt frågan till själv om vad pandemin skulle kunna leda till:
””Kan detta lilla enkelsträngade RNA-virus innebära slutet på nyliberalismens epok …”, den tid som också varit postmodernismens, lågprisflygets, digitaliseringens och den europeiska integrationens epok?”
Kanske kommer en följd bli att ”avstånd spelar roll igen”?
RF tvivlar på att den socialdemokratiska välfärdsstaten går att upprepa, han tror inte på pendelteorin. han försöker funderar över ett ”i bästa fall”.
”En praktisk solidaritet som växer till en kollektiv kraft som tar itu med att omorganisera allt det vi behöver lösa tillsammans. Sjukvård och omsorg, beredskap inför ett globalt klimatkaos. Steg mot att avveckla det industrijordbruk som är oskiljbart från kapitalismen.”
CV reflekterar över klassblindhet och smittspridning till följd av trångboddhet och kollektivtrafikberoende, snarare än på kulturmönster och analfabetism. Hon ser smittspridningen på äldreboendena som något som var en tidsfråga, ”den var lika väntad som en bakfylla”:
”Bara om man aldrig har hört talas om eviga deltidstjänster, delade turer, löner kring tjugotusenstrecket, … fuskande chefer, icke-existerande fortbildning och evig personalsnurr kan man bli förvånad.”
Hon nämner särskilt några kollektiva erfarenheter som kan få politisk tyngd. Den ena är att ”avstånd åter spelar roll” och den andra att ”kapitalismen – i meningen storföretagen framför allt – är så bräcklig”. Det finns också en tredje, att det som betyder något inte är fluff, visioner och vackra ord utan det som ”går att räkna: ”antal bussar, antal förare, antal döda, antal sjukskrivna …” Den offentliga förvaltningen och därmed politiken ”har blivit konkret på ett sätt som är lovande, som i bästa fall gör det svårare att lura väljare i framtiden”.
Lars Vilks platsspecifika konstverk Nimis har blivit ett populärt besöksmål för turister, något som oroar länsstyrelsen i Skåne. Arkivbild.Bild: Björn Lindgren/TT
Förra veckan parkerade 5000 bilar på den parkeringsplats som ligger närmast Lars Vilks konstverk Nimis på Kullabergs strand, skriver TT. Det är 1300 flera bilar än under samma period förra året.
Därmed bekräftas ännu en gång att Nimis är den främsta turistattraktionen i Höganäs kommun, ett skäl till att besökare från när och fjärran tar sig till kommunen och Kullaberg.
Det beror säkert på konstverket som sådant – inklusive dess dramatiska historia och speciella kontext – och på den magiska platsen där Nimis ligger mellan berget och havet, en svindlande konstruktion skör och slitstark, himlasträvande och jordisk.
Länsstyrelsen, som länge legat i envis fíght med Vilks reagerar byråkratiskt på den stora publiktillströmningen, beskriver situationen som ”kaotisk” och sänder parkeringsvakter för att lappa bilar i skogen på berget.
Jag har flera gånger upplevt ”kaos” på Sofieros parkering eller vid Louisiana i Danmark men aldrig upplevt att man som Höganäs skildrat många besökare som ett förskräckligt problem.
Borde det inte vara hög tid nu för både Höganäs och Länsstyrelsen att tänka lite konst – ruktivt?! Att ta vara på Nimis som en klenod och en tillgång, värd att synliggöras för samtiden och bevaras för framtida generationer!
Efter alla år då verket fungerat som gerillakonst vore det år 2020 på sin plats att kanske rentav göra nedgången till Nimis strand lite säkrare och att också försiktigt förbättra säkerheten kring Nimis, inte minst för att motverka fler attacker mot verket – och varför inte ordna regelbundna båtturer till platsen från Höganäs under sommartid.
Donald Trump och dr Fauci, USA:s ledande smittskyddsexpert, som varit rådgivare till fem presidenter men nu hotas av att få sparken av presidenten.
”Things are getting better”, twittrar Donald Trump.
Samtidigt stänger Kalifornien åter ner efter kraftigt höjd smittospridning. Florida har blivit USA:s mest drabbade delstat med rekordmånga smittade i söndags, 15 000 på ett dygn. Nu rapporteras att coronatesterna inte fungerar. Det som skulle ta 48 timmar från provtagning till besked tar i snitt över sju dagar i USA.
Things are getting better.
I flera delstater, som Florida och Texas är mängder av sjukhus fullbelagda, det finns inga sängplatser och ingen intensivvårdsutrustning.
Det scenario som svenska experter hela tiden varnat för om inte ”kurvan plattades till” är alltså en realitet i delar av USA.
Samtidigt säger USA upp avtalet med WHO och drar in sitt anslag vilket drabbar den globala smittbekämpningen. Och i Washington angriper Trump och Vita huset landets ledande epidemilogiske expert dr Anthony Fauci.
På måndagen presenterade Vita huset för journalister en lista på alla ”dödliga misstag” som Fauci påstås ha gjort sedan januari, vilket tolkades både som ett hot mot experten och ett förebud om att han kommer att petas från sin post efter att ha varit smittskyddsexpert åt en rad presidenter,
Things are getting better, twittrar presidenten. Men hans opinionssiffror är under isen. Sleepy Joe Biden, som mest distanserar socialt i sin källare leder markant meed 6 – 10 procent.
Daniel Lewis Lee avrättades på tisdagen med den dödlig injektion nästan 23 år efter det att han mördade ett par och deras barn. Det blev den första feodala avrättningen i USA på 17 år.
Allt Trump gör nu handlar om hans återvalskampanj. På tisdagen mördades den dödsdömde fången Daniel Lee, som blev den förste feodalt avrättade i USA på 17 år.
Avrättningen kunde genomföras efter det att USA:s högsta domstol sent på måndagskvällen med rösterna 5 – 4 tagit bort de restriktioner som rått tidigare då det gäller avrättning med dödligt gift genom injektion. Ytterligare tre dödsdömda väntas nu avrättas inom de kommande veckorna till följd av beslutet i Supreme Court, två redan under innevarande vecka.
I kommentarerna till avrättningen betonas att Trump drivit på för att kunna driva lag-och-ordning som ett tema i sin återvalskampanj. Han går över liv för sin egen saks skull.
Det barbariska återupptagandet av dödsstraffets praktik stöds fortfarande av 55 procent av amerikanerna. Det har också en rasistisk dimension eftersom det i fängelsen finns många fler afroamerikaner och spansktalande hispanics än deras del av folkmängden, till följd av sociala omständigheter och av hur lagar och straff utformats.
Den nu av staten mördade Daniel Lee är dock vit. Under fängelseåren blev han vitmakt-anhängare, se tatueringen på hans hals.
Det bör nämnas att demokraternas trolige presidentkandidat Joe Biden fortfarande bedrövligt nog är en anhängare av dödsstraffet, men förväntas ändra position innan han utses.
I federala fängelser väntar 60 dömda nu på att avrättas. Till dessa kommer ytterligare 2500 dödsdömda enligt olika delstaterna lokala lagar.
”Jag har aldrig sett ett liknande fall”, sa Lees försvarsadvokat efter avrättningen, till Arkansas Democratic Gazette. Juristen har arbetat med dödsstraff-fall sedan 2001. ”Rättegångens åklagare liksom domaren motsatte sig avrättningen, liksom offrens familj.”
Things are getting better. Make America Great again.
Earlene Peterson, whose daughter Nancy Mueller and granddaughter Sarah Powell were killed along with William Mueller by Chevie Kehoe and Daniel Lewis Lee 23 years ago, sits in her home in Hector in October. Peterson requested clemency for Lee, saying “he should have to live through this like I did.”
Polens sittande president Andrzej Duda, firar på måndagen att han med knapp majoritet blivit omvald efter en valkampanj där han med starkt homofobisk retorik talat om att stärka familjens roll. Bilden: Skärmdump från brittiska The Guardian.
Polens högernationalistiska populistiska partiLag och Rättvisas kandidat segrade knappt när andra omgången av presidentvalet genomfördes i söndags. Den sittande presidenten , Andrzej Duda, segrade från PiS (Lag och rättvisa) segrade med 51,2 procent av rösterna före den liberale utmanaren Rafał Trzaskowski, som fick 48,8 procent.
Därmed är Polens väg för de kommande fem åren antagligen utstakad, en väg bort från demokratiska grundvärderingar, med återkommande attacker mot fria medier och mot domstolsväsendet
Duda har under presidentvalskampanjen talat om att stärka familjens roll – men gjort det med en öppet hatisk homfobisk retorik.
I en valanalysskriver brittiska The Guardian att det finns en demografisk dimension i valutslaget. Polacker under femtio år och de som bor i större städer röstade på utmanaren Trzaskowski, medan äldre väljare och de som bor på landsbygden ställde sig bakom Duda.
Kort före parlamentsvalet den 13 oktober 2019 besökte jag Łódź, landets tredje största stad. Det var då ganska länge sedan jag senast var i landet och det var lätt att se att Polen haft ett ekonomiskt mycket positiv utvecklingen under de senaste decennierna. Det lär dock knappast ha berott på PiS:s politik.
Att Polen haft bland den starkaste ekonomiska tillväxten i Europa beror snarare på kraftfulla insatser från EU.Polen är det land inom EU som mottagit störst bidrag, 208 miljarder euro från 2007 till 2020.Polackerna i gemen har fått det påtagligt bättre efter kommunismens fall och mer över lag positiva till EU.
1990 efter kommunismens fall var Polens BNP 30 procent av Sveriges. 2017 var motsvarande siffra 60 procent.
Kritiker av PiS fruktar nu att Dudas valseger kommer att uppfattas av partiet som ett mandat att fortsätta och fördjupa den illiberala och odemokratiska politik partiet fört, inte bara i landet utan också i EU, skriver The Guardian.
Motsättningarna mellan den polska regimen och EU:s Bryssel har länge stärkts. EU har särskilt kritiserat och granskat den polska regimens ingrepp i rättsystemet. Men granskningen har inte lett någon vart eftersom EU är splittrat.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som också hamnat i konflikt med EU, gratulerade direkt den omvalde president Duda med att på Facebook lägga ut en bild på sig själv och Duda och ett V-tecken som segerhyllning.
Valutgången lär innebära stora prövningar på det polska folket. Det bör dock nämnas att ingen ifrågasatt valresultatets giltighet, som underströks av högt valdeltagande.
EU ställs som demokratiprojekt efter det inträffade för svåra utmaningar. Kan Polen om den odemokratiska politiken fortsätter att kunna förbli särskilt gynnat EU-land, frågar sig många.
Under andra världskriget drabbades Polen av krig, nazistisk ockupation och koncentrationsläger, följt av decennier som sovjetiskt lydland. EU:s insatser har syftat till att bygga välstånd och demokrati, men tydligen inte varit tillräckligt effektiva i det senare fallet.
En mann bærer jenta Buthaina Muhammad Mansour ut av ruinene av sitt eget hjem, etter en bombing i Sanaa Jemen. i august. Angrepet drepte åtte av hennes familiemedlemmer. Foto: Khaled Abdullah Reuters
Med tanke på det katastrofala läget i Jemen kräver nu fyra debattörer från Feministiskt Initiativ i en artkel i Dagens Arena att den svenska vapenexporten till de krigförande länderna, länderna, i synnerhet Saudiarabien, ska stoppas.
I slutet av maj varnade Läkare utan gränser<r för en förestående katastrof i Jemen, sedan man konstaterat “en snabb ökning av antalet döda i covid-19 i storstaden Aden i södra Jemen”. Ett stopp för vapenflödet till kriget är en absolut nödvändighet för att krigshandlingarna ska avslutas.
Fem års krig i Jemen har lett till det som FN kallar för en av världens värsta humanitära kriser. Genom svensk medling i kriget i Jemen kunde regeringsstyrkor och rebellerna enas om en partiell vapenvila, men inga grundläggande förändringar i andra länders inblandning har skett. Den saudiarabiskt ledda koalitionen och de Iranstödda rebellerna krigar medan omvärlden tittar på. Jemen offras i det religiösa maktspelet mellan sunni- och shiamuslimer.
I vår tid för länder som Saudiarabien och Jemen krig på tryggt avstånd från det egna lande. Det kallas geopolitik eller krig genom ombud och Sverige deltar i detta cyniska dubbelspel. Vapenexporten fortsätter medan vi stoppar flyktingar till vårt land.
Helsingborg borde ha haft ett särskilt ansvar eftersom stadens förste fristadsartist, Abduljabbar Alsuhili, kom från Jemen och skulle kunna ha spelat en viktig roll i opinionsbildningen om kriget.
Men Helsingborg avslutade skamligt och inskränkt nog samarbetet med ICORN och la ner fristadsengagemanget helt. Stadens styrande navelskådare brydde sig inte ett uns.
Flera länder, bland andra Tyskland, Norge, Belgien och Kanada, har valt att stoppa vapenexporten till Saudiarabien men inte Sverige, skriver FI:s Jaime Gomez, Saga Tullgren, Mats Ekenger och Olle Vennergrund.
Den svenska totala vapenexportenökade med 40 % år 2019. Bland mottagarländerna finns Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Bahrain, alla stridande parter i kriget i Jemen.
FI kräver nu att ”Sverige stoppar vapenförsäljningen till Saudiarabien och deras partners i den militära koalitionen. Sverige har ett stort ansvar för konsekvenserna av militära attacker på det civila samhället i detta krig”.
En rysk 154 meter lång Oscar II atomubåt i Skagerak. Foto: Air Transport Wing Aalborg 9 juli 2020.
En rysk atomubåt med kapacitet för kärnvapen passerade på torsdagen i ytläge genom Stora Bälts danska farvatten in i Östersjön, rapporterar SVT. Det handlar om en ubåt av Oscar-klass som drivs med två kärnrektorer.
Det är en mycket stor ubåt, 154 meter lång, vilket kan jämföras med en svensk ubåt som är 60 meter lång och drivs med dieselelektriska motorer.
– Vi kan inte kommentera eventuell beväpning, uppger Lars Skjoldan, presschef vid Danmarks försvarskommando till SVT Nyheter.
Den reaktordriva ubåten tillhör ryska Nordflottan på Kolahalvön och är vanligtvis beväpnad med 24 kryssningsrobotar av typen ”Granit”, enligt tidigare uppgifter i nyhetsbyrån Tass då ubåten Orel (Örnen) seglade in i Östersjön sommaren 2018.
Såvitt det är känt var det första gången en rysk atomdriven ubåt med kryssningsrobotar som kan utrustas med kärnvapen övade i Östersjön. Ubåten medförde då fyra stycken kärnstridsspetsar, enligt tidigare uppgifter till SVT.
Nu är samma ubåt i Östersjön igen, skriver SVT. Den är sannolikt på väg till den stora flottparaden som ryska marinen genomför varje år i slutet av juli i Sankt Petersburg och i flottbasen Baltijsk i Östersjön. Men den kan komma att öva före och efter uppvisningen.
I slutet av maj deltog tunga amerikanska bombflygplan, som lyfte från USA och understödde Försvarsmakten i en simulerad attack mot mål på marken nära Vättern, skrev Dagens Nyheter. Det var första gången amerikanska bombplan övade attacker mot mål i Sverige.
Sommaren 2020 har Sverige hamnat i en obehaglig och militärt farlig position mellan de båda stormakterna Ryssland och USA. Strategiskt har landet avlägsnat sig vida från den neutralitetspolitik som var en förutsättning för att Sverige inte blev indraget i 1900-talets katastrofala världskrig.
Särskilt illavarslande är att Östersjön håller på att förvandlas till en konfrontationszon mellan USA och Ryssland. Till det kommer att kärnvapen allt mer kan förekomma i nya hotbilder och att Sveriges bedrövliga ovilja att ratificera FN:s förbud mot kärnvapen kan få destruktiva och farliga konsekvenser.
De två amerikanska bombplanen skyddades av fyra svenska Gripen-plan på väg mot den simulerade attacken över Vänern.Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Dennis Gyllensporre på patrull i Menakai Mali, tillsammans med delar av byrådet. Foto: Tommy Lundmark.
Riksdagen sade den 11 juni i år ja till regeringens förslag om deltagande med en väpnad styrka i den franskledda insatsen Takuba i Mali. Den svenska styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer. Uppgiften är ” att bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis territorium samt även att kunna verka på Nigers territorium”.
Försvarsminister Peter Hultqvist hävdade i riksdagsdebatten inför beslutet att insatsen var legal:
”Det finns i vårt agerande inga som helst problem med folkrätten. Vi har de folkrättsliga mandat som behövs i alla delar i detta sammanhang.”
Den svenske befälhavaren för Minusma generallöjtnant Dennis Gyllensporre, chef över hela den militära delen av insatsen i Mali, beskriver situationen i Mali i ett pressmeddelande från Försvarsmakten:
– Minusma i Mali är ett av FN:s svåraste fredsbevarande uppdrag någonsin.
Svenska styrkor har varit i Mali sedan 2014, huvudsakligen med uppgifter av underrättelsekaraktär. Nu förändras inriktningen till ”säkerhetsoperationer”, som att stridsspana, skydda objekt eller personer eller eskortera transporter”, skriver Dagens Nyheter.
Under Minusmas nya ettåriga mandat som trädde i kraft den 1 juli, efter ett beslut i säkerhetsrådet, kommer den drygt 13 000 man starka FN-styrkan att förändras, i enlighet med den plan som general Dennis Gyllensporre lagt grunden för. Han förklarar att de behöver kunna agera “med mer självförtroende och svara mer robust”. I praktiken innebär det fler snabbinsatsförband och även helikopter-, underrättelse- och specialförband.
De svenska soldaterna kommer inte enbart att agera ”fredsbevarande” på traditionellt FN-vis, utan också använda våld, ”fredsframtvingande”.
– Vi har ett starkt mandat och vi förväntas använda våld för att lösa uppgiften när det behövs. Inte mer våld än vad som krävs, men inte heller för lite våld.
Lars-Gunnar Liljestrand är på sajten ”Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap!” starkt kritisk mot insatsen. Han skriver:
”Alternativet till ökade insatser av utländsk militär är att främja en dialog mellan de stridande parterna i landet, något som flera gånger förespråkats av ledande maliska politiker och utomstående bedömare men som motverkats av Frankrike som vill se en militär lösning.”
Frankrike vill kunna agera utan bindningar från FN, har ställt sig utanför Minusma och istället satt in egna styrkor tillsammans med militär från staterna i Sahelområdet.
I ett andra inlägg på nämnda sajt skriver Liljestrand vidare: I andra sammanhang har Hultqvist angett vad som sannolikt är det verkliga skälet till svenskt deltagande, nämligen lojalitet med Frankrike och – underförstått – att kvalificera Sverige som militär partner till Frankrike. Han fortsätter:
”Försvarsministerns påstående om ”tillskott” till hela FN-systemet innebär i själva verket att Sverige med sitt deltagande undergräver respekten för FN-stadgan och dess viktigaste del, nämligen våldsförbudet.
Försök har gjorts av maliska politiker att öppna en dialog med motståndarna och söka en fredlig lösning. Frankrike motsätter sig dock detta, då det skulle medföra att dess roll i regionen minskade.
Sverige skall inte medverka i det här nykoloniala spelet utan bör stödja en fredlig lösning baserad på överenskommelser mellan parterna i Mali.”
FN-stadgan och hela FN som idé bygger på icke-våld. När nu svenska soldater deltar i så kallade ”fredsframtvingande insatser”, med våld, tänjer man på FN:s grundprinciper i operationer som genom Frankrikes stora roll har en bismak från kolonialtiden.
Är det rentav så att engagemanget i Mali är en fortsättning av det svenska långvariga engagemanget i Afghanistan, där det viktigaste motivet tycks ha varit att kvalificera Sverige för ett framtida Nato-medlemskap?
Om Sverige ville bygga fred i 20-miljonerlandet Mali kunde antagligen de 380 miljoner som är priset för det svenska militära uppdraget (fram till sista december 2021) ha använts betydligt bättre.
Dennis Gyllensporre skulle ha avslutat sitt uppdrag som chef för FN:s insats i Mali i höst, efter två år. Men som det ser ut nu stannar han ytterligare en tid.Foto: FN.
En busshållplats i Minneapolids utgör nu en del av ett minnesmärke tillägnat den polismördade George Floyd. Foto: Leila Navidi/AP.
Polismordet på George Floyd blev den tändande gnistan till Black Lives Matter-rörelsen, som svept över världen – och som USA:s bisarre hetsande president utnämnt till en vänsterextremistisk terroristorganisation.
Brittiska The Guardianpublicerade på torsdagen nya uppgifter om polismordet. Det visar sig att Floyd vädjade till de kringstående poliserna över tjugo gånger med orden ”I can’t breathe”, jag kan inte andas. Men hans förtvivlande nödrop avfärdades rått av Derek Chauvin, den vita polis som tryckte ner honom på marken och under över åtta minuter lät sin kroppsvikt pressa kvävande mot George Floyds hals. Vid ett tillfälle svarade han Floyd hånfullt: ”Det går åt en djävla massa syre när du försöker prata”.
Den döende Floyds vädjan har blivit ett slagord som skanderats vid demonstrationer över hela världen i massiva protester mot systematisk rasism och polisbrutalitet.
Nu har den kusliga inspelningen av mordet från Derek Chauvins kroppskamera offentliggjorts och ger den hittills mest detaljerade skildringen av det inträffade, från det att George Floyd anhölls den 25 maj till dess att han kort därefter kvävts till döds.
Alldeles innan han dog grät Floyd och ropade till sin mamma och sina barn:
– Momma, jag älskar dig. Säg till mina barn att jag älskade dem också, näre jag dött.
