månadsarkiv: juni 2020

Demokrati, Donald Trump, Rasism, SVT, USA

8’46”:”Jag kan inte andas”. Om Floyd och Emmet Till

Mayor Sylvester Turner of Houston said he had spoken with business leaders about investing in underserved neighborhoods.Credit…Pool photo by Godofredo A. Vásquez

George Floyd dödades av en rasistisk polis i Minneapolis den 25 maj.Under åtta minuter och 46 sekunder pressade polisen sitt knä mot Floyds hals. Någon filmade. Hans allt svagare nödrop hörs på inspelningen, ”Jag kan inte andas”.

Händelsen väckte vrede först i de amerikanska städerna senare över hela världen, också genom manifestationer i flera svenska städer. Demonstrationer genomfördes i alla amerikanska delstater och i sammanlagt mer än 400 städer världen över.

Polismannens likgiltighet för sitt offer under det åtta minuter långa mordet är fasansfull. För honom var George Floyd ingen människa. Det avskyvärda mordet var en kuslig påminnelse om att värsta sortens rasism lever vidare i dagens USA, mer än femtio år efter Matin Luther Kings död.

Begravningen direktsändes i både BBC och CNN och i Sverige av Aftonbladet TV. Det är obegripligt för mig att SVT saknar engagemang för att direktsända händelser av det här slaget, begivenheter som redan är avgörande samtidshistoria. Startades inte SVT24 bland annat just för den här sortens sändningar?

Begravningen blev en gripande och utdragen gospelgudstjänst i en afroamerikansk kyrka i Houston, ”The Fountain of Praise church”. Den mördades familj satt längst fram i vita kläder.

Före begravningen visades George Floyds döda kropp i öppen kista i både Minneapolis och Houston. Många defilerade förbi den döde.

Det sistnämnda får mig att associera till det brutala rasistiska mordet på den 14-årige Emmet Till i den lilla staden Money i Mississippi 1955. Hans kropp med massakrerat ansikte visades i en kyrka i Chicago där han bodde med sin mamma.

En våg av vrede sköljde över ett chockerat USA bland den afroamerikanska befolkningen. Många har betecknat mordet, av vita rasister, som början på medborgarrättsrörelsen.

Rosa Parks som satt kvar i bussen i Montgomery i Alabama har sagt att hon tänkte på Emmet Till när hon inte reste sig. Martin Luther King ledde bussbojkotten som inspirerades av Rosa Parks mod och som ledde till viktiga förändringar.

USA har en lång väg kvar för att övervinna rasism och ojämlikhet. Förhoppningsvis kan George Floyds utdragna död under mer än åtta minuter och Black Live Matters-rörelsens framgångar bli början till en utveckling i rätt riktning.

Men med vettvillingen Donald Trump som president är inget givet.

Sörjande tog avsked vid George Lloyds öppna kista före begravningen.
Äldreomsorg, Ängelholm, Corona, Covid-19, Demokrati, Kristdemokraterna, Lund, Malmö

I Skåne är Helsingborgs ädreomsorg värst drabbad av smittan

2 kommentarer
Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD. 

Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.

I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen. 

Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.

Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.

Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.

Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.

Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.

De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.

Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.

Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.

Det handlar om många människors liv.

På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.
Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Demokrati, Sverigedemokraterna, SVT

SD och Åkesson vill att ”Tegnell ska avgå”

Jimmy Åkesson är Sveriges svar på tidens illiberala högerpopulistiska politiker som Bolsonaro i Brasilien, Trump i USA, Putin i Ryssland och Johnson i Storbritannien.

På Dagens Nyheters DN-debatt kräver Åkesson nu med buller och bång att ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Hans resonemang påminner om de fyra nämnda potentaternas synsätt, dock utan några försök att rekommendera folk att dricka rengöringsmedel a la Trump. I en blogg i lördags diskuterade jag hur populistiska politiker sätter sin egen ”snusförnuftet-filsofi” före beprövad vetenskaplig erfarenhet.

Åkesson angriper på högerpopulistiskt vis vetenskap och experter:

Sveriges coronastrategi är baserad på löst grundade antaganden. Den har misslyckats kapitalt och ter sig alltmer udda, påstår han. … ”Utfallet är tragiskt. Sverige ligger i världstopp när det gäller döda per capita.  Av dessa är 9 av 10 över 70 år. Våra äldre har uppenbart inte fått det skydd och stöd som de med all rätt kan förvänta sig. Det är hög tid att ansvariga för detta fiasko med omedelbar verkan lämnar sina positioner och att regeringen tar politiskt ansvar för det inträffade.”

Snart låter han blixten slå ner:

”Låt oss se till att de misstag som gjorts aldrig upprepas igen. Politisk prestige får aldrig sättas före värdet av att rädda liv.”

Och roten till det onda personifieras redan i DN:s rubrik: ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Men Anders Tegnell när knappast ansvaret för de många döda inom äldreomsorgen, det ansvaret finns hos kommunerna och regionerna.

Äldreomsorgen i Sverige bedrivs sedan Ädelreformen 1992 i kommunernas regi. I Stockholmsregionen ligger ett huvudansvar på moderater och kristdemokrater, samma i Helsingborg och region Skåne. Dessa båda partier – och andra – bär ett stort politiskt ansvar för de kusligt höga dödstalen inom äldreomsorgen. I Helsingborg avslöjades senast i den gångna helgen att 13 av hemtjänstens brukare drabbats av covid-19 och avlidit.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Sören Andersson/TT

Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, svarar i en TT-intervju på Åkessons angrepp. Han diskuterar bland annat frågan om de höga dödstalen inom äldreomsorgen.

– Ja, men det är knappast smittskyddets fel, än mindre Anders Tegnells. Vi och andra ansvariga myndigheter har i flera år pekat på de uppenbara brister som finns inom äldreomsorgen. Det som har hänt inom äldreomsorgen är en följd av den eftersatta struktur och beredskap som finns i äldreomsorgen, med hög personalomsättning och så vidare.

Sedan 2003 har minst tre statliga utredningar pekat på de här bristerna och den ”konstiga och märkliga” lagstiftning som omger den kommunala äldreomsorgen, enligt Johan Carlson.

– Till exempel tror jag inte att många känner till att det är förbjudet i lag för kommuner att anställa läkare inom äldreomsorgen. 

– Men trots dessa utredningar och trots att vi och andra påpekat detta i flera år så har det uppenbart inte funnits intresse bland politikerna, det vill säga sådana som Jimmie Åkesson, att ändra på det här. Att i ett sådant läge påstå att det är vårt fel är högst anmärkningsvärt, säger Johan Carlson.

Ansvaret faller tungt på politikerna, som ”borde bekymra sig för att äldreomsorgen saknade saknade förutsättningar för att bekämpa smittan när den drabbade Sverige.

– Personalen har kämpat jättehårt. Det finns politiker som är lite mer insatta och intresserade av hur vi bäst ska skydda våra äldre, vilket Åkesson borde vara.

Anmärkningsvärt är att DN-debatt publicerar Jimmy Åkessons angrepp på Folkhälsomyndigheten samma dag som SVT på kvällen sänder nittio minuter direktsänd partiledardebatt. DN:s roll i sammanhanget känns obehaglig, en oberoende liberal tidning som ger ett illiberalt högerpopulistiskt parti ett indirekt stöd.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg

Tretton covid-19-döda i Hbg har haft hemtjänst

Innan coronapandemin fanns skyddsutrustning hemma hos vårdtagaren. Men nu ska personalen ha med sig skyddskläder, handskar och annat skyddsmaterial i egna väskor.Bild: Emil Langvad/HD.

13 personer som i Helsingborg dött av covid-19 har haft hemtjänst. Nya uppgifter om äldreomsorgen i Helsingborg publiceras i Helsingborgs Dagblad. Den här gången gäller det hemtjänsten. Antalet avlidna äldre i Helsingborg, enligt Socialstyrelsens senaste siffror, är 44 personer. Av dem hade 13 personer hemtjänst (mer än bara trygghetslarm) vid dödsfallet. De kan ha dött hemma eller på sjukhus.

142 personer över 70 år i Helsingborg har hittills bekräftats smittade av covid-19 i år. Av dem har 46 personer haft hemtjänst.

Tidningen återger kritik från både anhöriga och personal om slarv med skyddsutrustning. En annan orsak tros vara ett pressat schema för hemtjänstpersonalen. Men hemvårdschefen Eric Semb säger att man gjort tillräckligt för att förhindra smittan.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Lars Thunberg, kd, är som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han har upprepade gånger vägrat att öppet tala om hur många som smittats eller dött av covid-19 inom äldreomsorgen i Helsingborg. I en kris som pandemin är öppenhet enda sättet att skapa tillit hos de som är berörda, de som använder sig av äldreomsorgens tjänster och personalen.

De nya uppgifterna om hemtjänsten gör mig upprörd och illa berörd. Hur länger har Thunberg känt till dem? Vilka åtgärder har vidtagits? Kan de som i dag får stöd av hemtjänsten lita på att de inte utsätts för smittorisk?

Det handlar om 13 människor liv och om inom hemtjänsten ytterligare 30-talet smittade personer. Har allt som kan göras gjort för att skydda dem? Hur har den bristande/obefintliga informationen påverkat andra som använt sig av hemtjänsten? Det handlar om 1800 personer i Helsingborg.

Konstaterad smitta finns inom kommunens alla tio hemvårdsområden (tio stycken). En till tre personer per hemvårdsområde är konstaterat smittade. Lika många uppvisar symptom och behandlas därför som smittade.

Den 24 maj dog Hans Åberg på Helsingborgs lasarett, 80 år gammal, efter att en vecka tidigare känt de första symptomen på smittan. Hans son David Åberg berättar för HD att pappan under hela pandemitiden isolerat sig hemma, utan besök av andra än hemtjänstens personal. Han klagade också över bristande rutiner bland hemtjänstens personal. HD skriver:

”Enligt David Åberg har pappan vid flera tillfällen påpekat för honom att hemtjänstpersonalen inte bar skyddsutrustning under sina besök och att det var många som besökte honom.

– Min syster Anna pratade med hemtjänsten och frågade vilka säkerhetsåtgärder de vidtagit. Då har de hänvisat till att de använt handsprit, säger David Åberg.”

Folkhälsomyndigheten gav den 7 maj nya råd till kommunerna. Men först den 14 maj, skickade vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg ut ett brev till alla vårdtagare inom äldreomsorgen att personalen från och med då skulle bära visir.

– Jag tycker det är väldigt sent. Varför har man inte tagit till åtgärder tidigare? Folkhälsomyndigheten gav trots allt signaler redan i slutet av mars till kommunerna att de ska säkerställa att inte smittspridning drabbade hemvården och vårdhemmen, säger David Åberg.

En person som arbetar i ett av kommunens hemvårdsområden, och är anställd via kommunens eget bemanningsföretag, säger till HD att det slarvas med skyddsutrustningen.

Tidigare har handskar och förkläden funnits ute hos vårdtagarna men sedan pandemin bröt ut ska all personal inom hemvården ha med sig detta i en väska. Samma väska har använts av flera i personalen.

– Redan där brister hygienrutinen. Man stoppar ner händerna och plockar upp handskar och förkläden som ligger löst i väskan.

En stressad tillvaro för hemtjänstpersonalen kan vara orsaken, tror personen HD pratat med. Man hinner helt enkelt inte.

– Hos vissa brukare har vi bara fem minuter. Som vikarie tappar man dessutom jättemycket tid när man ska köra med gps, hitta parkering och inte hittar hemma hos vårdtagaren. Då hinner man inte stå och krångla med plastförkläden.

Boris Johnson, Brasilien,, Demokrati, Donald Trump, Ekonomi, Putin, Ryssland

Smittan,högerpopulismenkonspirationspolikerna

Brasiliens President Jair Bolsonaro of Brazil hälsar anhängare i Brasilia i söndags utan social distans. Foto: Evaristo Sa/Agence France-Presse 

De fyra stora länder där antalet covid-19-smittade har ökat snabbast är Brasilien, USA, Ryssland och Storbritannien, konstaterar The New York Times.

Gemensamt för de fyra länderna är att de leds av populistiska manliga ledare som vill framstå som antielit och anti-etablissemang. Det finns givetvis skillnader mellan de fyra, Jair Bolsonaro, Donald J. Trump, Vladimir V. Putin och Boris Johnson,  och deras länder, noterar NYT.

Men gemensamt för dessa ledare är att de ideologiskt står för en radikal högerilliberal populism, fortsätter tidningen, som relaterar till en en nyutkommen bok “How Democracies Die”, skriven av två Harvardprofessorer, Daniel Ziblatt och Steven Levitsky.

Den höga smittospridningen i dessa länder är ingen tillfällighet. Höger-illiberala populister har en tendens att avvisa vetenskapliga rön och lansera konspiratoriska teorier.

– Mycket ofta angriper de intellektuella och experter av alla slag, säger Steven Levitsky till NYT. De hävdar att de själva besitter ett slags suntförnuft-kunskap som experterna saknar.

I Brasilien avskedade Bolsonaro sin hälsominister och har angripit delstaternas ledare och krävt att de ska slopa inskränkt rörelsefrihet. I USA avvisade Donald Trump under två månader experternas slutsatser och menade i stället att ”viruset kommer att försvinna som genom ett mirakel”. I Storbritannien uppmanade Boris Johnsons regim i det längsta medborgarna till att fortsätta träffa varandra, också när andra länder stängde ner.

Alla de fyra nämnda politiska ledarna fortsatte i det längsta att skaka hand med folk och är för macho för att själva visa sig i skyddsmask.

Vladimir Putin skakar hand med Denis Protsenko, chef för ett nytt sjukhus i Moskva, där coronasmittade patienter vårdas. Foto: Anadolu Agency/Anadolu Agency.

Det finns undantag. Viktor Orban i Ungern och Rodrigo Duerte i Filippinerna är båda illiberala populister men reagerade snabbt på pandemin. Båda herrarna har använt krisen som en ursäkt för att ytterligare slå till mot opponenter.

President Trump på flygresa i måndags. Foto: Doug Mills/The New York Times.

Boris Johnson och Turkiets Erdogan har sent omsider börjat ta viruset mera på allvar. Men i USA har Donald Trumps reaktioner ofta skiftat från dag till dag. Hans politik har också motverkats av det federala systemet där delstaternas guvernörer fattar många beslut.

Thomas Hale från brittiska Oxforduniversitetet har forskat på hur kraftig virusspridning hänger samman med politiska ledares reaktioner.

– Ofta har de ledare som reagerat långsamt pekat på behovet att skydda den ekonomiska tillväxten i landet. De motsägs av många ekonomer, som menar att den snabbaste vägen tillbaka till normalitet bygger på att snabbt kontrollera virusets spridning.

Han tror att populistiskt styrda länder kommer att få stora svårigheter framöver.

– Vi ser nu den första vågen av pandemin. Men det kommer att bli en lång färd tillbaka till normalitet. Min starka känsla är att länder med robusta regimer kommer att vara de som klarat sig bäst vid dagens slut.

Kurvor över antalet ny Covid-19-fall per 100 000 invånare i de 29 länder i världen som har störst befolkning. Johns Hopkins University, World Health Organization.
Film, Indien

Cinemateket strömmar Marguerite Duras mästerverk ”India song”

Marguerite Duras fascinerande ”India song” visas under en vecka strömmade av Cinemateket i Stockholm. Institutionen håller corona-stängt för sin ordinarie verksamhet till den 11 augusti men visar nu gratis strömmade kvalitetsfilm, en ny film i veckan, och öppnar därmed verksamheten för oss som bor utanför Stockholm.

India Song (från 1975) visas nu i en otroligt vacker restaurerad version t o m tisdag 9 juni. Den utspelar sig i Calcutta i det koloniala Indien på 1930-talet, men lär vara inspelad i ett franskt slott och dess omgivningar. Vi får aldrig se en skymt av Indien, annat än genom en indisk betjänt i turban.

Det handlar om passion och omöjlig kärlek, om besvarad åtrå, svartsjuka, livsleda.

Diplomathustrun, spelad av Delphine Seyrig, åtrås av både en ung britt som offrat allt för henne och av en besinningslöst förälskad vicekonsul.

Ett genomgående tema är skuldkänslor hos de som lever i det koloniala Indiens överdåd, i stark kontrast till indiernas villkor.

Filmen utspelar sig inomhus i slutna världar. Stora speglar spelar avgörande roll. Personerna vi ser är stumma. Vi hör kommenterande röster från personer som inte syns i bild. Röster och bilder är inte synkroniserade.

 Det man minns bäst från India Song är de olika rösterna, heter det i Cinematekets presentation av filmen; ”tiggerskan vi aldrig får se, vicekonsulns skrik (det mest hjärtslitande manliga skriket i filmhistorien, ett skrik som aldrig tycks ta slut), och Duras egen karaktäristiska röst. Denna besatthet av ordet har delvis härletts ur hennes bakgrund. Marguerite Duras, född och uppvuxen i franska Indokina, föredrar ljudet framför den representerande bilden – en bild som har dominerats av den vita manliga blicken.”

Filmen hyllades i New York Times efter nypremiären i april 2020. Recensent beskrev filmen som ”ett mästerverk av ”hypnotisk minimalism” – och citerade också hur samma film sågades i NYT av Vincent Canby (not a fan) som en ”fyra näsdukars melodram”.

 Jag själv såg om filmen och är helt fascinerad, vilka bilder, vilken stämning, vilken musik! India song är en film full av gåtor, språk, speglar och reflektioner!

Fotnot: Cinematekets nästa strömmade film är Alain Resnais Hiroshima – min älskade (från 10/6), som är skriven av Marguerite Duras.

Delphine Seyrig and Michael Lonsdale in “India Song.”Credit…Cité Films
Antisemitism, Demokrati, EU, FN, Gaza, Israel

Kämpar KD:s Adaktusson verkligen för Israels sak?

2 kommentarer
Lars Adaktusson, riksdagsman för KD. Foto: Kristdemokraterna.

Kristdemokraternas tidigare EU-parlamentariker och nuvarande riksdagsman Lars Adaktusson går i en debattartikel i tidningen Dagen till hårt angrepp mot de av EU:s utrikesministrar som i fredags diskuterade krav på gemensamma sanktioner mot ”Mellanösterns enda demokrati” Israel.

Adaktusson har länge engagerat sig för ”Israels sak”. Med det avser han vad jag förstår det nationalistiska och militariserade Israel, personifierat av den korruptionsanklagade med minimal majoritet i vår återvalde premiärministern Benjamin Netanyahu.

Står verkligen Netanyahu för hela Israel? Visst bosättarna på Västbanken gillar honom, särskilt sedan Netanyahu kommer att försöka förklara bosättningarna för legala och att marken de byggts på ska överföras till Israel.

Redan 1967 ockuperade den israeliska armén Västbanken och Östra Jerusalem. I dag lever 600 000 judar i bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem, i strid med folkrätten som inte accepterar att territorier erövras genom krig. Flera FN-resolutioner har fördömt bosättningarna.

Om de nu får status som legala och på israelisk mark slås en framtida tvåstatslösning sönder, ett förslag som skulle kunnat ha tillgodosett både israeliska och palestinska önskemål. Vad som återstår är permanent krigföring, mellan Israels armé och militanta palestinier.

EU:s ministrars sanktionstankar hänger samman med att Israel bryter mot flera FN-resolutioner och är på väg att deklarera Västbanken för israeliskt territorium i strid med internationella lag.

Adaktusson skriver bland annat:

 ”Från den antisemitiska BDS-rörelsen till provokatörerna i Ship to Gaza och kraven på EU-sanktioner löper en röd tråd av fientlighet mot såväl Israel som det judiska folket. Få sammanhang gör Israels fiender mer upprymda än dem där det ropas på restriktioner och bestraffning.”

BDS eller Boycott, Divestment and Sanctions Movement  står för bojkottrörelsen, inriktad på att med ickevåldslig bojkott av i synnerhet varor från de illegala bosättningarna på Västbanken framtvinga en annan israelisk politik och kan jämföras med antiapartheidrörelsen mot det rasistiska Sydafrika under slutet av 1900-talet.

Situationen i Israel påminner dessvärre alltmer om den i Sydafrika under apartheidtiden. Hur kan Adaktusson acceptera, ja gilla något sådant?

Består Ship to Gaza-rörelsen av ”provokatörer”. Ja, kanske, men det beror på vad man lägger i ordet. Accepterar Adaktusson Israels långvariga blockad av Gaza, som enligt FN-rapporter är på väg att göra området med bortåt två miljoner invånare obeboeligt? Tydligen.

Men Ship to Gaza är en ickevåldsrörelse som gång på gång mötts med staten Israels brutala militärt våld. För tio år sedan sköts tio av deltagarna ihjäl av israelisk militär. Maskingevär mot ickevåld.

Adaktusson uttrycker i realiteten förakt för FN:s arbete och internationell lag, liksom för den israeliska fredsrörelsen och för de människor i Israel som inte ställer upp för Netanyahu. Bara en fanatiker kan uttrycka sig som han, en kd-fanatiker i riksdagen.

Ingen av de rörelser Adaktusson pekar på är fientlig mot ”Israel och det judiska folket”, däremot mot den israeliska politiken och de lagar som gör den palestinska befolkningen i Israel till andra klassens medborgare. EU:s utrikesministrar vänder sig nu med all moralisk rätt mot bosättningarnas aggressiva ockupation av allt större delar av de palestinska områdena.

I den ansedda israeliska tidningen Haaretz analyserar Hagai El-Ad , direktör för människorättsorganisationen  B’tselem ”de verkliga orsakerna till Israels annekteringsplaner. Läs den här! Artikeln illustreras av en bild från en stor demonstration mot Trumps ”fredsplan” och de israeliska annekteringsplanerna.

A protest against the Trump administration’s Middle East plan and annexation of West Bank territory in Tel Aviv, February 1, 2020.Credit: Meged Gozani

Corona, Covid-19, Infrastruktur, Miljö

Viruset skapar plats för cyklar och fotgängare

Cyklister nära Triumfbågen i Paris. Foto: CBertrand Guay/AFP/The Guardian.

Coronaviruset gör om världens städer, skriver The Guardian och ger en rad exempel.

I Aten har borgmästaren sagt sig vilja ”befria” det offentliga rummet från bilar. Hans kollega i Paris säger att det inte kommer ifråga att staden ska återvända till trafiken sådan den var före coronavirusets ankomst. I Berlin uppstod 22 km nya cykelbanor ”nästan över natten”.

Cyklar och fotgängare prioriteras i städer över hela världen när tomma gator ger myndigheter att genomföra och accelerera storskaliga nya urbana miljöprojekt.

Miljöaktivister kräver nu att regeringarna ska garantera långvariga och bestående förändringar av städerna som varar efter det att coronaviruset försvunnit. Man fruktar bakslag efter påtryckningar av lobbyister för bilismen.

Cyklist på bilövergiven gata i Berlin. Foto: Photograph: Aris Messinis/AFP/The Guardian.

Den grekiska huvudstaden verkar ha kommit längst och har inlett sitt mest ambitiösa stadsförnyelseprojekt någonsin, säger stadens borgmästare Kostas Bakoyannis. Förra veckan tillkännagav han planer att frigöra 50 000 kvadratmeter för cyklister och fotgängare.

Det viktigaste projektet i Aten utgörs av ett fem km långt promenadstråk som leder mellan de arkeologiskt viktigaste platserna i stadskärnan.  Här kommer de tidigare trottoarerna att breddas. Vissa partier blir gågator. Torgen utvidgas. Och kvarteren under Akropolisklippan blir bilfria.

Bakoyannis valdes förra året till Atens yngste borgmästare någonsin. Han medger att pandemin spelat en avgörande roll för att skynda på infrastrukturprojekt som det annars hade kunna ta många år att genomföra. Till The Guardian säger han:

– Det här är ett tillfälle man bara får en gång i livet. Vårt mål är att befria det offentliga rummet från bilar för att göra det möjligt för folk att till fots njuta av staden. Aten kommer att bli renare, grönare och bättre upplyst.

I Paris har stadens luftkvalitet förbättrats dramatiskt under utegångsförbudets tid. Stadens borgmästare, Anne Hidalgo, gjorde kampanjen för cyklar framför bilar till en av grundpelarna i sitt politiska program redan när hon valdes 2014. Billobbyn hoppas på att bilismen ska återerövra staden så fort viruset har besegrats. Men Hidalgo säger att det inte kan komma ifråga för Paris att återgå till trafikstockningar och avgasföroreningar.

Parisarna kan ansöka om €50 för att reparera sina gamla cyklar, som ett av många sätt att få fler att cykla igen. En ny studie visar att en medelresa i Paris är 2,5 km, vilket är bekvämt på cykel.

I Berlin saknar 43 procent av invånarna bil. Under pandemin har åtminstone 20 km nya tillfälliga cykelbanor skapats. De flesta har kommit för att stanna, säger kommunala tjänstemän.

Det finns förstås också många städer där de styrande saknar miljö- och cykelengagemang. Men också i dem har cyklisterna ofta ”tagit” över de stråk som tidigare dominerats helt av bilismen.

Budapest har upprättat 20 km tillfälliga cykelbanor,, som kan komma att permanentas. Foto: Zoltán Balogh/EPA-