månadsarkiv: februari 2019

Danmark, Medier, Sverigedemokraterna, TV

Danskt och kungligt i DRK, f d ”kulturkanalen”

För oss som bor vid Öresund har det breda fritt tillgängliga utbudet av bra TV-program från den danska sidan varit till stor glädje. Gratis med gammaldags takantenn därtill.

Mina danska favoritkanaler har varit DR 2 och DR K (där K står för kultur), båda ofta verkligt vassa, med ett stort utbud av angelägen dokumentärfilm och konstnärligt starka långfilmer från hela världen. DR K har varit lite smalare och påmint om svenska Kunskapskanalen när den var som bäst för en hel del år sedan.

Men något dramatiskt verkar ha hänt sedan de 20-procentiga nedskärningarna av dansk TV och radio aviserades, med drastiska avskedanden och bisarra krav om mindre internationell film och mera danskt innehåll, på extremistpartiet Dansk Folkepartis villkor. Se min tidigare blogg i ämnet.

Denna onsdag i februari (13/2) (kastar jag ett öga på DR K:s programtablå från tidig eftermiddag till dess att kanalen släcker ner klockan fem på morgonen. Borta är de intellektuella utmaningarna, de informativa dokumentärerna om läget i världen. I stället hittar jag danska program i parti och minut, särskilt om kungligheter. Utan att ha sett något vet jag förstås inget om inslagens kvalitet, men av presentationerna att döma skulle det kunna ha varit Dansk Folkeparti som bestämt utbudet och skrivit presentationerna.

Här under ett sammandrag av tablån:

13.35 Alla tiders underhållning (6:8) – en krönika om dansk populärlkultur 1970 – 80.

14.15 Alla tiders underhållning (7:8).

14.55 Danskarnas bostäder (3:6) Murmästarvillan, det mest danska hus man kan tänka sig.

15.25 Stora danskar – Helle Virkner. Historien om Helle Virkner handlar om en av Danmarks vackraste kvinnor som lever sitt liv på kvällstidningarnas förstasidor och blir statsministerfru …

16.10 Prins av Danmark. Till minnet av HKH Prins Henrik. Danskt porträtt av Prinsen men anledning av hans födelsedag 1984.

17.00 Kungahuset (5:10) Sommartur med Dannebrogen Drotnningen seglar till regentjubileum i England, dör alla Europas kungafamiljer träffas för att fira Drottning Elisabeth II.

17.25 Kongehuset (6:10) Det kungliga skeppet Dannebrogen lämnar Köpenhamns hamn …

18.00 Ørnen II (4:8) en dansk deckarodyssé av Mai Brostrøm og Peter Thorsboe. 

18.55 Ørnen II (5:8) 

20.00 Jordens mysterier – De polska ryttarna (4:6) ”Värre än i helvetet!” Så beskrev den danske prästen från Hygum året 1659 och det handlar mest om de polska soldaterna i Danmark. De har kommit för att hjälpa oss mot svenskarna som har planer på att erövra Danmark, men …

20.45 Danska mord – De köpenhamnska kvinnomorden. I juni 1991 mördades en ung kvinna brutalt i sin lägenhet i Hvidovre. Hon blev det sjätte kvinnliga mordoffret på 18 månader.

21.30 Historie-quizzen: Amager museum. I dag tar Adrian Hughn festkläderna på sig när Historiequizzen återvänder till den tid när holländarna gjorde Amager till hela Köpenhamns matsal.

22.00 Straffens fasor – Fängelset. För 150 år sedan fick Danmark sin första samlade strafflag.

22.30 Året i Kungahuset 2018. Ingen kunde veta att 2018 skulle bli ett av de mest dramatiska åren för Kungahuset. Prins Henrik dog den 13 februari 2018 efter kort tids sjukdom.

00.00 Prinsen av Danmark. Till minnet av HKH Prins Henrik. Danskt porträtt av Prinsen gjort till hans födelsedag 1984.

Efter midnatt sänds vidare ett amerikanskt program om kristendomens väg till Konstantinopel, ett BBC-program om mat i Mexiko, två halvtimmeslånga avsnitt av Kungahuset inifrån och till sist 80 minuter Gamle Danmark om Danmark under åren 1966 – 71, då ”könens kamp kulminerade och det var delade meningar om borgarnas pengar skulle ligga i fickan eller statskassan”. 

Vad tusan är detta för TV-kanal, undrar jag.

Återigen ställer jag frågan, om något liknande skulle ha kunnat hända i Sverige, om Sverigedemokraterna fått politiskt inflytande. Det kan inte uteslutas.

Fotnot: Bilden skärmdump från DRK:s programpresentation av ”Danska mord”.

Demokrati, Donald Trump, Gaza, Israel, Mänskliga rättigheter

Falu fredskör vill flytta Mello-finalen från Israel

Det är melodifestivalsäsong i de svenska medierna. SVT frossar i sändningarna, trots att det handlar om opium för folket inget annat. Medierna hakar på och fyller spaltkilometer med trivialia om de deltagande artisterna.

I bevakningen av Mellot så här långt har jag sett lite eller ingenting om att finalen i maj ska hållas i Tel Aviv i Israel, därför att Israels bidrag gick segrande ur förra årets tävling.

I Dala-Demokraten protesterar Falu fredskör (bilden) i en debattartikel med kritik mot att Eurovision Song Contest-finalen ska hållas i Israel. I artikeln skriver man bland annat:

”Falu Fredskör vill uppmana arrangörerna att överväga att flytta finalen från ett land som så uppenbart struntar i grundläggande mänskliga rättigheter för en stor minoritet av sin befolkning och håller sitt grannland under fortsatt ockupation.”

Kören som är blandad och har 40 medlemmar (bilden) har funnits i 35 år med Lars Englund som körledare under alla år. Man har turnerat på den ockuperade palestinska Västbanken till stöd för det palestinska folkets rätt till självbestämmande. Kören var starkt engagerad i kampen mot apartheid i Sydafrika och har ”sjungit och dansat tillsammans med Nelson Mandela” och sjöng då ofta sånger från den sydafrikanska befrielsekampen.

Vi tänker som Nelson Mandela heter det i artikeln, att ”Världen blir inte fri förrän det palestinska folket också får sin frihet”.

Palestinagrupperna i Sverige uppmanar till bojkott av finalen och har också startat en namninsamling med det syftet, den finns här.

Initiativet att bojkotta Eurovision i Israel togs av en rad palestinska organisationer och hundratals artister från hela världen har ställt sig bakom uppmaningen, läs här.

Där heter det att Israel använder Eurovisionen som en del av sitt ”varumärkesbyggande” med syfte att ge Israel ett utåt vänligt ansikte – och får världen att glömma de pågående krigsförbrytelserna mot palestinierna.

Fotnot: I en tidigare blogg skrev jag om hur mycket av pengarna från Eurovisionstävlingen via bolagen Live Nation och Liberty Media hamnar hos ”The Cable Cowboy”, Trumpanhängaren John C Malone, USA:s 67:e rikaste dollarmiljardär.

Demokrati, FN, Kärnvapen, USA, Yttrandefrihet

Daniel Ellsberg för FN:S kärnvapenförbud

Daniel Ellsberg på 70-talet. I dagarna har han mottagit Olof Palmepriset i Stockholm. I en intervju säger att han Sverige bör skriva under FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Daniel Ellsberg läckte på 70-talet 700 hemliga dokument om Vietnamkriget, de så kallade Pentagon Papers. Den 30 januari fick han i Stockholm motta Olof Palme-priset för ”sin djupa humanism och sitt storartade mod”. Han är i dag 87 år och presenterar sig själv som antikrigsaktivist.

I en intervju i Tidningen ETC får Ellsberg frågan om Sverige ska skriva under den högaktuella FN-konventionen om kärnvapenförbud eller inte.

Ellsberg frågar sig själv vad Olof Palme skulle ha gjort.

– Han hade rekommenderat att signera och ratificera avtalet, det tvivlar jag inte på.

Sverige borde inte ställa sig på Natos sida i denna fråga, säger Ellsberg och fortsätter:

– Om Sverige inte skriver under understödjer man de länder som har policyn att de förbehåller sig rätten att använda kärnvapen utan att först ha bli attackerade med kärnvapen. Som Greta Thunberg skulle ha sagt: Det här är en svart-vit fråga.

Daniel Ellsberg ställdes inför rätta 1973 för spionage och riskerade 115 års fängelse. Han friades dock då regeringen använt sig av olagliga metoder för att hitta uppgifter som kunde vändas emot Ellsberg – bland annat bröt sig tre män in hos hans psykiatriker.

Männen tillhörde den enhet i Nixon-regeringen som kallades Plumbers, som även bröt sig in i det demokratiska partiets huvudkontor. Avslöjandet som följde (1973) blev känt som Watergate-skandalen och ledde till president Richard Nixons avgång.

Fotnot: För ett par år sedan skildrade Steven Spielberg Daniel Ellsbergs gärning i filmen ”The Post”.

Afghanistan, Danmark, Irak, Jugoslavien, Kosovo, Krig och fred, Nato, USA

Danmarks tre krig under tjugo år granskade

Om tre danska krig och om hur tre nordiska länder 2004 anpassades sitt försvar efter Natos behov.

Våren 1999 bombade Nato Jugoslavien och Kosovo. Det kallades en ”humanitär intervention”. Också Danmark deltog, trots att Folketinget inte fattat något beslut.

Den danska befolkningen jublade över den egna krigsinsatsen. Enligt en undersökning som den gången publicerades i brittiska The Economist var danskarna det folk som var mest positivt bland de krigförande länderna.

Hur gick det till? Frågan tål att begrunda och hänger samman med Danmarks insatser i två andra krig.

I januari i år har i Danmark publicerats en utredning (länkar här under) om Danmarks deltagande i de senaste tjugo årens krig publicerats: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Utredningen har letts av två fristående akademiker vid Københavns Universitet, Rasmus Mariager lektor och Anders Wivel professor. En rad andra forskare har också bidragit.

Inte i något av krigen kunde det påvisas att det förelåg något konkret hot mot Danmark, skriver Lars-Gunnar Liljestrand, medutgivare av www.alliansfriheten.se. Bombkriget mot Jugoslavien – utan FN-mandat och därmed ett brott mot folkrätten – innebar ett brott mot femtio år av dansk FN-anpassad utrikespolitik.

Det handlade inte ett ögonblick om ett engagemang för ”kosovoalbanernas sak” eller om fredsbyggande på Balkan. Liljestrand skriver:

”Beslutet togs i en liten krets av danska politiker och högre ämbetsmän tillsammans med USA bakom lyckta dörrar och kom först efter tvekan mellan alternativen att avvakta ett FN-mandat eller gå med Nato. När den danska utrikesnämnden informerades var beslutet taget.”

Liknande omständigheter förelåg då det gäller Danmarks deltagande i USA:s krig i Afghanistan och Irak, också de utan FN-mandat.

Följden blev att inte bara Danmarks försvar utan också Norges och Sveriges från 2004 ställdes om från att ha varit inriktade på nationellt försvar till att operationer utomlands, för Sveriges del i synnerhet i Afghanistan. Allt för att de nordiska länderna ville hålla sig väl med USA och Nato.

Den bakgrunden nämns sällan eller aldrig i dagens upphettade svenska försvarspolitiska debatt.

Länkar till de fyra banden från utredningen:

Band 1, Band 2, Band 3 och Band 4

Dagstidningar, Danmark, Demokrati, Medier

Bonnier köper Mittmedia Vad händer med Demokrati och mångfald?

Göran Greider, chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten, som nu övertas av Bonniers vid köpet av Mittmedia.

Tidningskoncernen Mittmedia har länge varit i kris och utlagd till försäljning. På fredagen blev det klarat att Bonniers köper Mittmedia, med 28 dagstidningar, sajter och digitala plattformar. Koncernen omsatte 2018 ca 1900 Mkr och har ca 1100 anställda.

Fortsätt läsa Bonnier köper Mittmedia Vad händer med Demokrati och mångfald? →
Indien, Krig och fred, Pakistan, Vapenhandel

Ny Boforsskandal med kinesiska RESERVDELAR

Indiska boforskanonser. Foto: Times of India.

Svensk vapenexport skapade ett nytt ord i det indiska språket hindi och i indisk engelska. Efter Boforsskandalen kom ordet ”bofors” att betyda ungefär ”lurt”, ”skumt”, ”korrupt”. Det här verkar skumt blir alltså ”There is someting bofors in it”.

De senaste dagarna har en ny Boforsskandal skakat Indien, rapporterar Times of India.

Sarada Charan Khatua, en 45-årig avdelningschef, vid Gun Carrage Factory i Bhopal (i delstaten Madhya Pradesh) förhördes av CBI, den indiska säkerhetstjänsten, efter uppgifter om att kinesiska reservdelar använts till indska Boforskanoner. En vecka efter förhöret försvann han. Efter 19 dagar hittades hans förruttnade kvarlevor i en öken nära vapenfabriken.

Den dödes hustru befinner sig i chock och har inte kunnat förhöras. Hustruns bror, jurist i Indiens högsta domstol, hävdar att den döde mördats av ett vapensyndikat som massakrerat hans huvud. Kroppen har nu sänts för undersökning. Polisen menar att han troligen begått självmord.

Redan för två år sedan uppmärksammade Hindustan Times att Sidh Sales Syndicate levererat falska kinesiska reservdelar till Danushartillerikanonerna, den indiska versionen av Bofors Howitzerkanoner, som ”användes i stor utsträckning under Kargilkonflikten 1999. Därmed hade man gjort business på ett sätt som kringgått det indiska försvarsdepartementets ansvar för utrustningen.

Boforsskandalen följde 1984 på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens polisanmälan mot Bofors för vapensmuggling och brott mot vapenexportlagen, efter avslöjanden av visselblåsaren Ingvar Bratt. Den 22 december 1989 dömdes Bofors-direktörerna Martin Ardbo, Lennart Pålsson och Hans Ekblom till villkorlig dom för varusmuggling.

Riksrevisionsverkets rapport visade senare att Bofors betalat ut minst 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz. De anklagade direktörerna kom lindrigt undan och behövde bara betala konstnåderna för sina egna försvarsadvokater.

I Indien ledde skandalen till att Rajiv Gandhi och Kongresspartiet förlorade parlamentsvalet i november 1989. 

I det så kallade Kargilkriget i Kashmir 1999 besegrade Indien Pakistan. Båda sidor led stora förluster. Många menade att Boforskanonerna spelade en avgörande roll.

Bjuv, Skolan, Sverigedemokraterna

Bjuv efter Findus nedläggning

Sverigedemokraterna blev efter valet i höstas det största partiet i tolv svenska kommuner, varav elva i Skåne. I Bjuv blev SD inte störst, men partiets ökning var dramatisk, från 12,8 procent 2014 till 33,5 procent 2018. Det är den näst högsta siffran i Sverige, bara Höör har större andel SD-are, 35,4 procent. Följden i Bjuv blev sociala problem, som kommunen försöker möta med nya metoder.

Under den förra mandatperioden drabbades Bjuv av nedläggningen av Findus. Noam Gottesman, en av USA:s rikaste miljardärer och huvudägare till Nomads Foods, knäppte med fingrarna. Det lönsamma Findus, under generationer ett mönsterföretag, utplånades – och Bjuv drabbades av arbetslöshet och sociala problem.

I dag tillhör Bjuv de mest brottsdrabbade kommunerna i Skåne, skriver Dagens Samhälle #5/2019 i ett stort reportage. Hälsoläget för Bjuvs barn och ungdomar är värre än snittet för Skåne. Här finns en hög andel barn med upplevd psykisk ohälsa. Vart åttonde barn har haft kontakt med socialtjänsten.

Skolresultaten ligger under riksgenomsnittet. Utbildningsnivån i kommunen är låg.

– Vi har haft problem med ungdomar som sysslar med droghandel och skadegörelse i centrum, men det har blivit bättre, säger Åsa Malmström, verksamhetschef för barn och och unga på socialtjänsten i Bjuv.

– Jag kan känna sorg när jag ser killar i centrum som jag försökt hjälpa och som jag vet har fastnat i kriminalitet,. fortsätter Helena Gunnarsson, familjebehandlare på socialtjänsten i kommunen.

Dagens Samhälles reportage är trots det som sagts präglat av försiktig optimism. Man har valt att berätta om Bjuv just därför att kommunen genom samverkan mellan skola och socialtjänst haft framgångar. Metoden brygger på den så kallade ”Skottlandsmodellen” och erfarenheter från skotska Inverness.

Samarbetet har skolan som nav och inkluderar också ungdomspsykiatrin. Barn och föräldrar möter olika myndigheter – men hela tiden i skolans lokaler, vilket också underlättar samarbete mellan olika aktörer.

Bjuv är inte ensamt i Sverige med arbetet utifrån Skottlandsmodellen. Utvärderingar visar att nio av tio barn och föräldrar är nöjda, att fler utsatta barn upptäcks och får stöd, att antalet ungdomsbrottslingar minskar, att färre barn använder droger och att klyftorna i barns levnadsvillkor mellan stadsdelar minskar.

Forfarande är det som skedde i Bjuv svårt att ta in, att en amerikansk miljardär ostraffat kan bete sig så hänsynslöst mot ett samhälle i en annan del av världen. Nu ser vi vilka som fått betala priset, utsatta unga och marginaliserade familjer.

Ändå inger reportaget i Dagens Samhälle hopp, det är inte omöjligt att mobilisera sociala motkrafter.

Donald Trump, Irak, Iran, Krig och fred, USA

USA-trupper till Irak ska ”ÖVERVAKA Iran”

Amerikanska trupper överförs nu från Syrien till Irak, uppger New York Times, som citeras av Nej till Natos webbsida. Syftet anges vara att  följa och utöva påtryckning på Iran. President Donald Trump sade i en intervju i söndags i TV-kanalen CBS ”Jag vill kunna övervaka Iran.”

USA har redan 5200 soldater i Irak. Dettas närvaro bygger på en inbjudan från den irakiska regeringen från 2014. NYT hävdar att USA förhandlat med den irakiska regeringen om truppöverföringen.

Men Iraks president Barham Salih säger, enligt Reuters (4/2), att landet inte alls har gett USA något tillstånd att ”övervaka Iran”. Salih sade vidare:

”Belasta inte Irak med era problem. Driv inte ra egna politiska mål här. Det är vi som bor i det här landet. Det är av fundamentalt intresse för Irak att ha goda relationer med Iran och andra grannländer.”

Förbereder USA ett krig mot Iran genom att utplacera amerikanska trupper i Irak som ett hot? Tanken är kuslig. Ett amerikanskt krig mot Iran skulle skapa ohygglig förstörelse, kräva enorma offer i mänskliga liv och lidande – och leda till att miljoner och åter miljoner nya människor blir flyktingar.

Sverige deltar med trupper i den USA-ledda koalitionen i Irak. ”Nej till Nato” är djupt kritisk. Sverige bör …

”… dra tillbaka sin styrka där, annars riskerar vi att bidra till att underminera folkrätten och principen om nationell suveränitet.”

Donald Trump, Israel, Medier, Musik, Sveriges Radio, SVT, USA

Trump, CocaCola, Melodifestivalens Pengar och USA:s 67:e rikaste

1 kommentar

Årets Melodifestival har dragit igång, SVT:s och Public Services mest påkostade programsatsning. Under en månad kommer Mello-spektaklet att breda ut sig på bästa sändningstid i SVT under lördagskvällar. Stora pengar är i rullning. Kretsen runt Trump kammar hem en hel del av dem.

Radions Mediemagasin ”Medierna” sände i lördags ett ”Melodifestivalen special: om pengarna avtalen och bristen på insyn”. Reportrarna försökte ihärdigt få fram de aktuella kostnaderna för olika inblandade parter i produktionen av Melodifestivalen. Mycket till transparens erbjöds inte från SVT:s sida. Frågor om hur mycket och till vem förblev obesvarade.

För deltagande kommuner ses evenemanget som något som sätter ”kommunen på kartan”. Efter lördagens första deltävling i Göteborg står Malmö, Leksand och Lidköping på tur. Final blir det på Friends Arena i Solna den 9 mars.

Kostnaderna för varje arrangerande ort är runt en miljon, varav det mesta går till Live Nation, som ”tjänar stort på den genomsponsrade tävlingen”, enligt Medierna, med Coca-Cola som huvudsponsor.

Blir de sockrade låtarna i Mello ett reklamprogram för den skadliga sockerdrycken Coca-Cola i svensk Public Service? Vad är vitsen med det?

Många journalister har försökt gå till botten med pengarna runt melodifestivalen, noterar Medierna, ”men utan att lyckas få några summor bekräftade”.

Jag följer ett spår vidare bortom vad som blev sagt i Medierna. Det handlar om att följa pengarna. Vem tjänar ytterst på Mellot? I vilket ideologiskt sammanhang hamnar de?

Live Nation Sweden dominerar den svenska konsert- turné- och evenemangsmarknaden och är ett dotterbolag till amerikanska globalt verksamma Live Nation Entertainment som också äger biljettsäljande Ticketmaster.

Det amerikanska bolagets huvudägare är Liberty Media (omsättning 11 miljarder dollar), ett amerikanskt massmedieföretag med huvudkontor i Colorado. Dess aktiemajoritet kontrolleras av företagets styrelseordförande, dollarmiljardären John C Malone.

Malone kallas ”Cable Cowboy”, skriver Forbes, som uppskattar hans förmögenhet (2018) till sju miljarder dollar. Det innebär att han är USA:s 67:e rikaste dollarmiljardär.

Malones politiska hållning har beskrivits som libertariansk, enligt Wikipedia. Han donerade $ 250 000 till Trumps presidentinvigning 2017. Så rullar pengarna från svenska Mello över Atlanten till kretsen kring Trump.

Där har man förstås inga invändningar mot att finalen genomförs i maj i Tel Aviv, trots att Israel genom ny lagstiftning definierat sig som en apartheidstat, utan lika demokratiska rättigheter för alla.