Region Skånes största labb för covid-19-testning heter Klinisk mikrobiologi, ligger i Lund och har 225 anställda, den största gruppen är biomedicinska analytiker.  I fredags förbjöds labbchefen Ingvar Eliasson att komma till sin arbetsplats på två veckor, efter en konflikt med Region Skånes ledning.

Ledande politiker och tjänstemän ville att laboratoriet mycket snabbt skulle ställa om sin verksamhet till i synnerhet snabbtester, något som Ingvar Eliasson var kritisk till. Jag behandlade det som skedde i en blogg på torsdagen, läs här. Där skrev jag bland annat:

”Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.

Om nu Skåne gör precis tvärtom mot resten av landet borde man vara tydlig med sina motiv och förankra ”den skånska vägen” i organisationen. Här tycks man har gjort precis tvärtom, gjort det till ett politiskt prestigeprojekt och dåligt informerat facket om behandlingen gav Eliasson.

Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson, som säger att ”Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef”.

Nu går regiondirektören Alf Jönsson, som varit drivande då det gäller en snabb utrullning av de nya testerna, ut i Helsingborgs Dagblad med vad jag inte kan kalla för något annat än vilseledande krishantering.

HD frågar: ”Du ser inget anmärkningsvärt i det som hänt, att en nyckelperson som verksamhetschefen på Klinisk mikrobiologi tas ur tjänst?”

– Det jag ser är att, ur ett mänskligt perspektiv, är det många som slitit fruktansvärt hårt under en lång period, svarar Alf Jönsson.

– Det kommer alltid att skava på olika sätt, på olika arbetsplatser, mellan chefer och medarbetare när vi varit utsatta för stress under lång period.

Men, hur kan Jönsson uttala sig så här? Frågan gäller Regionenledningens maktutövning och farhågan att den drabbar både personal och allmänhet genom att ett viktig laboratorium hamnar i kris. Men Jönsson förvandlar det till ”ett personalärende” och brer på med att ”jag kan inte kommentera personalärenden inom en enskild förvaltning”.

Är inte det ett klumpigt sätt att försöka göra slut på alla frågor om egen maktutövning?

Alf Jönsson har i den ena tidningsartikeln efter den andra markerat sin ställning som närmast ensam beslutsfattare i Region Skåne. I onsdags handlade det om massvaccinering:

– Igår gav jag besked om att dra igång upphandling av vaccineringsverksamheten, säger regiondirektören Alf Jönsson, skrev HD. I samma artikel hette det vidare att:

– Jag kommer inte att spara på något för att se till att detta blir genomfört, försäkrar Alf Jönsson.

Men tänk om det finns andra åsikter, motargument, problem??

I artikeln om Klinisk Mikrobiologi och dess petade chef säger Jönsson:

”Givetvis ska det vi gör, alltid göras säkert. Däremot kommer jag aldrig att tveka, någonsin eller någon gång, när det gäller att vi ska göra allt vi kan för skåningarna.”

Situationen på inte bara labbet i Lund utan på de labb som ansvarar för covid-19-proven över hela landet hart beskrivits som kaotiska, sedan smittspridningen ökad dramatiskt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem” med arbetspass sju dagar i veckan fram mot midnatt.

Att i det läget peta chefen och göra om verksamheten utan förankring är, som jag ser det, ett sätt att riskera människoliv, knappast att ”göra allt för skåningarna”.

För min del ser jag hela historien som ett obehagligt exempel på långt gånget maktmissbruk.