Kategoriarkiv: Sverige

EU, Frankrike, Klimat, Sverige, Tid

Bevara sommartiden och våra ljusa sommarkvällar!

Utanför ICA-affären i byn har hela sommaren stått en representant för en jordgubbsodlare med söta närodlade gubbar till försäljning. Jag kom lite sent på lördagen, hade tänkt mig en liter i alla fall, men den sista hade just sålts, Det får bli i morgon, muttrade jag. Tyvärr, säsongen är slut, allt är plockat, fick jag till svar.

Nå inne i affären fann jag i stället kantareller och kronärtskockor, nya läckerheter för den kommande tiden. Och snart mognar nog björnbären, om det blir några, så torrt som det varit på sistone.

I dag söndag går solen upp i Lund 05.00 och ner 21.26, läser jag i ”Den svenska almanackan 2021, min bibel, ”en almanacka med utförligare astronomiska uppgifter”. Precis en månad tidigare firade vi midsommarafton – fast sommarsolståndet var redan 21/6 kl 05.32.

Den 25/6 gick solen upp 04.24 och ner 21.56. På de 30 dygn som gått därifrån till nu har dagarna alltså blivit 36 minuter kortare på morgonen medan 30 minuter försvunnit på kvällen. En hel timme sommardag –borta. Redan.

Och värre kan det bli, om sommartiden försvinner, vilket kan inträffa redan 2022. Då försvinner ytterligare en timme dagsljus och inte bara under den här månaden utan hela året. Landet sänks i mörker. EU ska reglera frågan om jag förstått rätt.

Debatten i ämnet har varit bisarr och mest handlat om ökad dödlighet vid tidsomställningarna, trots att den måste vara försumbar jämfört med vad alla de som flugit över tidszoner kan tänkas ha drabbats av.

För folkhälsan och för den allmänna trivseln i landet borde det vara ovärderligt att vi under sommarmånaderna tack vare sommartiden kan få en timme längre ljus på kvällarna, efter den vanliga arbetstiden.

Låt oss behålla sommartiden eller permanenta sommartiden till att gälla hela året om nu tidsbytena är så besvärande!

I Frankrike och likaså i Spanien har man samma tid som i Sverige, alltså det som kallas ”den medeleuropeiska tiden” vilket är detsamma som GMT (brittisk Greenwichtid) plus en timme. Paris ligger på samma meridian som London och borde (för att följa solen) haft samma tid som i Storbritannien. Men det har man inte, utan i stället på vinterhalvåret en timme längre kvällar och på sommarhalvåret (med ”dubbel sommartid”) två timmar längre kvällar.

Morgnarna blir motsvarande mörkare. Decembermorgnarna i Paris är oändligt kulna och mörka.

Sommartid eller inte, hösten kommer tids nog. Jag har en annan ”bibel”, ”Det svenska året”, utgiven 1958 av Svenska Turistföreningen. Landskap efter landskap ges meteorologiska upplysningar om snötäckets bortsättande i medeltal, om Sommaren i växtvärlden och om när flyttfåglarna kommer och drar bort.

Näktergalen är en gäst i Skåne som har bråttom. Den kom till Genarp (medeltal av 22 observationer) den 11 maj och bortflyttade den den 6 juli. Och göken bortflyttade i går den 21 juli (41 observationer).

Den här sortens uppgifter påverkas givetvis av de dramatiska klimatförändringarna i vår tid. Göken anländer numera fyra dagar tidigare jämfört med 1980-talet.

Jag hörde en gök kokoa i går morse, trodde att det var förbjudet efter midsommar. Men kanske sa den bara hej då, hej då.

Göken.
Demokrati, Okategoriserade, Storbritannien, Sverige, USA, Yttrandefrihet

JULIAN Assange fyller 50 i fängelset. UTLÄMNAS VISSELBLÅSAREN TILL USA? Försvara yttrandefriheten

Visselblåsaren Julian Assange fyller femtio på lördag, den 3 juli. Det blir den tredje födelsedagen i rad som han kommer att tillbringa i högsäkerhetsfängelset Belmarsh i London.

Ett halvår har nu gått sedan en engelska domstol vägrade tillåta att Assange skulle utlämnas till USA, med motivet att det fanns stor risk för att ett sådant beslut skulle kunna leda till självmord.

Inom kort väntas Storbritanniens Högsta domstol att ge sitt besked om man accepterar ett utlämnande till USA av Julian Assange. Skulle något sådan ske kan han dömas till 175 år i fängelse, enbart för att han publicerat sanningen.

En visselblåsare avslöjar uppenbara amerikanska krigsförbrytelser under Irakkriget och krossas av den amerikanska ”rättvisan”. Det blir ett slag inte bara mot Assange som person utan mot den internationella yttrandefriheten. Journalistiska avslöjanden kan aldrig vara brott. Assange är en visselblåsare – ingen spion. Hans avslöjanden var nödvändiga för att förstå karaktären på USA:s krig.

I den svenska rättsprocessen avfärdade man lättsinnigt Assanges rädsla för att bli utlämnad till USA, där han fruktar ett långt fängelsestraff. En utvisning av Assange till USA skulle också innebära att det finns ett tungt svenskt ansvar för den situation han försatts i.

Därför är den officiella svenska tystnaden om Julian Assanges öde så obehaglig.

I dag måndag protesterar Reportrar utan gränser över hela världen och uppmanar alla att via Facebook eller Twitter sända födelsedagshälsningar till Assabge med hashtaggen #HappyBirthdayAssange. Alla hälsningar till och med den 3 juli kommer att skrivas ut och överlämnas till honom i Belmarshfängelset.

På tisdagen kommer medlemmar av det brittiska parlamentet att demonstrera utanför fängelset mot att Assange inte fått möjlighet att träffa en partiöverskridande grupp parlamentariker. En diskussion anordnas, ”Från Guantánamo till Belmarsh”. Julian Assanges partner Stella Moris samtalar med Mohamadou Salahi, vars öde som Guantánamofånge skildrats nyligen i filmen Mauretaniern.

På lördag den 3 juli, Assanges födelsedag, arrangeras en picknick på Parlamentstorget i London.

I Stockholm blir det samma dag kl 12.00 en manifestation med högst 100 personer som också kan följas på Facebook.

Talare: Arne Ruth, f d chefredaktör DN, Gunnar Wall, författare, Mia Stubbendorff, läser aktuellt stycke ur Harold Pinters Nobeltal 2005, Anders Björnsson, författare och historiker (talet läses av Charlotte Krook), Charlotte Krook, konstnär, läser en dikt av Khalil Gibran, Kristina Hillgren, psykolog. Moderator: Sigyn Meder.

”Det är absolut rättsskandal att Julian sitter fängslad medan alla presidenter, premiärministrar och ansvariga ministrar för krigsbrott, går fria och rör sig i maktens värld.
Vi måste kräva rättvisa för Julian. Han ska friges! Han ska inte utvisas till USA!
Krigsbrott ska beivras!”

Demonstration för Julian Assange med John Shipton, Julians pappa, 26 september 2019.
Corona, Covid-19, Ryssland, Sverige

Financial Times: Länge sedan Sverige övergav den socialdemokratiska agendan”

Ikeas grundare Ingvar Kamprad avled 2018, som en av Sveriges superrika dollarmiljardärer.

Många progressiva i olika delar av världen bedömer fortfarande Sverige som en socialdemokratisk utopi. Men det var länge sedan. Dagens verklighet är en helt annan.

Under de senaste tio åren har antalet dollarmiljardärer i Sverige ökat från 26 till 41. De tio senaste superrika tillkom enbart under 2020. Denna lilla grupp har under samma tid fått sina rikedomar ökade från 20 procent av den svenska BNP till nära 30 procent. Sverige har blivit ett extremt ojämlikt samhälle.

Så skrev den indiskättade amerikanske ekonomen Ruchir Sharma i en stor artikel nyligen i Financial Times, under rubriken Times under rubriken ” The Billionaire Boom: How The Super-Rich Soaked Up Covid Cash”.

Sharma är global strateg vid Morgan Stanley Investment, född i indiska Jaipur och författare till flera böcker om global ekonomi liksom en lång rad krönikor i ledande amerikanska tidningar. Han utsågs 2015 av Bloomberg Markets till en av jordens femtio mest inflytelserika personer.

I en tidigare blogg, ”De superrika ökar mest i Ryssland och Sverige”, fokuserade jag på det faktum att Sverige föga smickrande var det land i världen efter Ryssland där dollarmiljonärernas andel av BNP:n ökat mest under det senaste pandemiåret.

Men det finns mer att hämta i den innehållsrika artikeln.

Mångas uppfattningar om de ekonomiska omständigheterna i olika länder präglas av seglivade stereotyper, menar Sharma. Hans uppgifter om Sverige är dramatiskt negativa och i sin analys pekar han på Sverige som det land där den verkliga situationen skiljer sig mest från det många tror och förväntar sig.

Ett annat land är det ”traditionellt vänsterinriktade Frankrike”, där miljardärernas rikedomar ökat från 11 till 17 procent under pandemitiden. I Storbritannien har miljardärernas rikedomar som andel av BNP däremot legat ganska stabilt kring sju procent.

Danuíel Ek, Spotifys grundare, född 1983, svensk dollarmiljardär.

Sverige har för länge sedan övergett den socialdemokratiska agendan, skriver Sharma. Förmögenhets- och arvsskatterna slopades som ”opraktiska”. De gav inte tillräckliga intäkter hette det – och de drev grundarna av framgångsrika företag utomlands – som Ikeas Ingvar Kamprad. Detta påverkade skattesystemets inriktning.

USA:s relation till sina miljardärer är kluven. Många tror fortfarande att vem som helst kan bli otroligt rik, det är den ”amerikanska drömmen”, som är kantstött i dagens USA. Dock har man har sällan attackerat de som tycks ha realiserat drömmen.

Under kortare perioder fanns undantag. Det gällde inte minst under början av 1900-talet, då industriella exploatörer som John D Rockefeller pekades ut som ”public enemies”. Rockefellers förmögenhet uppgick till 1.6 procent av BNP när han tjänade som mest. Världens och USA:s rikaste man, Jeff Bezos förmögenhet på 177 dollarmiljarder ger honom bara 0,8 procent av BNP, hälften jämfört med Rockefeller.

2020 angrep Bernies Sanders USA:s tre rikaste män, Bill Gates, Jeff Bezos och Warren Buffet och talade återkommande om de faktum att hälften av USA:s familjer hade sammantaget lägre inkomster än dessa de tre mest förmögna.

I dagens ojämlika Sverige finns fem kapitalister med förmögenheter på lika hög andel av BNP som Rockefeller på sin tid, konstaterar Sharma. Hur har det ojämlikheten i Sverige kunnat stiga så dramatiskt– och varför är svenskarna i gemen så okunniga om det?

Fyra länder har vardera två miljardärer i denna kategorin, Mexiko, Frankrike, Indien och Indonesien, men är med denna mätmetod betydligt mera jämlika än Sverige.

De tre rikaste bland dessa har vardera förmögenheter på över fem procent av sitt lands BNP, den spanske modekungen Amancio Ortega, den mexikanske telecom-titanen Carlos Slim och franske Bernard Arnault. Slims förmögenhet uppgår till 5,3 procent av Mexikos hela BNP.

Carlos Slim’s wealth equates to 5.3% of Mexico’s GDP ©
Corona, Covid-19, Indien, Jämlikhet, Putin, Ryssland, Socialdemokraterna, Sverige, Sverigedemokraterna, SVT, USA

De superrika ökar mest i Ryssland och i Sverige

Financial Times publicerade i maj en uppseendeväckande artikel under rubriken ”Miljardär-boom: Hur de superrika bälgade i sig Covid-19-pengarna”. Det handlades alltså om hur olika länders dollarmiljardärer berikat sig under pandemin, sannolikt till stor del på statliga pandemistöd.

Artikeln illustrerades av ett diagram där man jämförde dollarmiljardärernas samlade tillgångar i olika länder i procent av BNP, bruttonationalprodukten – och som en jämförelse mellan 2020 och 2021. Som källa till diagrammet hänvisade man till Forbe’s lista över världens dollarmiljardärer.

Överst på listan ligger föga förvånande Ryssland. Landets oligarker har skamlöst roffat åt sig av satsningarna för covid-19-sjuka. Deras samlade förmögenheter uppgår till bortåt 35 procent av Rysslands BNP, en kraftig ökning från 23 procent året innan.

Vladimir Putin lär tillhöra den här gruppen och har i det mesta säkerligen sett till så att den och han själv gynnats. Därmed också sagt att Ryssland är ett korrupt samhälle där det är fritt fram för de allra rikaste att ta för sig än mer.

På andra plats ligger – Sverige!

Sveriges superrika dollarmiljardärer har gynnas av pandemin och kunnat öka sina sammanlagda förmögenheter från strax under 20 % av svensk BNP (2020) till nära 30% (2021).

Men vad är detta? Ligger Sverige i samma klass som Ryssland? Vad håller våra oligarker på med??

Detta sker under en socialdemokratiskt ledd regering. Hur är det möjligt, måste man fråga sig? Hur har det Sverige som under hela efterkrigstiden ansetts som ett av världens mest jämlika länder i dag blivit ett av de mest ojämlika?

I dagarna presenterades en modest ökning av beskattningen av de superrika av finansminister Magdalena Andersson, som talade om en ”miljonärsskatt”.

Dagens Nyheter attackerade finansministern grovt på ledarplats, där det talades nedsättande om ett populistiskt utspel. SVT:s Aktuellt tyckte att det var kul att sätta Magdalena Andersson i debatt med SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt. Därmed omöjliggjordes varje slags seriös debatt om den viktiga frågan, Sveriges monumentalt ökade ojämlikhet.

Varken DN eller SVT presenterade den uppseendeväckande bakgrunden, att Sverige har blivit ett av världens mest ojämlika länder. Dessa tongivande medier tog inte den svenska ojämlikheten på allvar – av bristande intresse eller djup okunnighet, undrar jag.

På listan ligger Modis Indien på tredje plats. Där har de superrika under pandemiåret fördubblat sin andel av BNP till 20 procent, vilket känns vedervärdigt.

Att USA ligger på fjärdeplats förvånar inte, i all synnerhet inte efter fyra år med Trump som president.

Fotnot: Mera om Financial Times artikel och om The Billionaire Boom i en följande blogg.

On the 2021 Forbes list, the billionaire population rose nearly 700 to a record total of more than 2700. Shutterstock/Financial Times.
Boris Johnson, FN, Frankrike, Kärnvapen, Kina, Nato, Ryssland, Storbritannien, Sverige, USA

Kärnvapenstaterna bryter mot ickespridningsavtalet

1 kommentar
Den brittiska ubåten HMS Vanguard som bär upp till 40 kärnvapensstridspetsar ombord.

Storbritannien lanserade tidigare i år en ny kärnvapenpolicy. Ryssland utvecklar ny ”domedagsvapen” och USA ska utveckla nya landbaserade missiler. De tre länderna bryter mot icke-spridningsavtalet NPT från 1968, där de enligt avtalets artikel 6 förbundit sig nedrusta sina kärnvapen, något som nu verkar ignoreras.

Också Kinas kärnvapenarsenal växer nu från cirka 219 (2019) till uppemot 350 (2021) – i en kapprustning mellan Kina och USA.

Alla de fem officiella kärnvapenstaterna utvecklar nya och mer skoningslösa kärnvapen. Kanske är Frankrike ett undantag med en lägre nivå på upprustning med ”bara” 23 miljarder euro på sina kärnvapen mellan 2019 och 2023.

Ända sedan det kalla krigets slut har antalet kärnvapen i världen minskat. Dessvärre verkar den utvecklingen vara bruten nu, skriver Clara Gullman Levin och Josefin Lind, den sistnämnda generalsekreterare i Svenska Läkare mot kärnvapen i nya numret av tidskriften Läkare mot kärnvapen, nr 163 maj 2021.

I augusti finns en planerad ”översynskonferens” för icke-spridningsavtalet (mötet har blivit uppskjutet och skulle ha hållits i april 2020). Om mötet blir av kommer flera stater att få stå till svars för moderniseringar som strider mot avtalets artikel 6 och hela avtalets anda.

Boris Johnsons Storbritannien ökar landets landets kärnvapen till 260 – i stället för den tidigare aviserade minskningen till 180. Det är en ökning med hela 44 % och ett dramatiskt trendbrott, efter det att Storbritannien under trettio år konsekvent minskat antalets kärnvapen i landet. Forskare och experter världen över har starkt kritiserat Storbritanniens beslut, som de menar skapar kapprustning kärnvapenländerna emellan.

Boris Johnson kan se charmig ut med sin slagfärdiga jargong. Men hans politik förfärar ofta. Det gäller inte minst landets nya kärnvapenpolicy, som inte utesluter att att använda kärnvapen mot andra externa hot än just kärnvapenhot.

USA:s kärnvapenarsenal rustas nu upp för ofantliga belopp, 494 miljarder dollar fram till 2028.

Bulletin of American Scientist skriver att USA dessutom planerar för ett helt nytt landbaserat ballistiskt kärnvapen (ICBM) som
ska ersätta de nuvarande missilerna Minuteman III. För tillfället går de nya missilerna under namnet ”Ground- Based Strategic Deterrent” (GBSD) och planeras vara klara i slutet av 2020-talet. Kostnaden förväntas landa på cirka 100 miljarder dollar.

Redan nu finns 400 ICBM utplacerade i olika delstater. Till dessa kommer ytterligare 600 nya missiler. Var och en av dessa kommer att ha en sprängkraft 20 gånger starkare än de bomber som sprängdes över Hiroshima och Nagasaki 1945 och som dödade hundratusentals människor.

När jag läser och skriver om denna kusliga och vanvettiga kärnvapenupprustning blir jag förfärad och beklämd över att Sverige genom övningar och avtal med Nato kan komma att acceptera att amerikanska kärnvapen förs in i Sverige, liksom i de avtal som Norge nu accepterat.

I stället bör och måste Sverige ratificera FN:s och ICAN:s förbud mot kärnvapen, som fick laga kraft i januari i år! Allt annat är omoraliskt vanvett.

Sveriges alliansfria politik har dessutom i FN:s anda skapat en gynnsam fredlig utveckling för landet under mycket lång tid.

USA:s Minuteman III, en kraftfull strategisk missil som genomgått en uppdatering och om cirka 10 år kommer att bytas ut mot en ny typ av missil.
Äldreomsorg, Riskkapitalbolag, Skatt, Skolan, Sverige

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Finland, IS, Krig och fred, Sverige, Syrien

Ta Hem de svenska IS-barnen och deras mammor! Om Finland kan bör vi kunna

Skärmdump Dagens Nyheter. Bilden från 2019.

Svenska medborgare sitter nu frihetsberövade i läger i kurdiskt kontrollerade nordöstra Syrien. Det rör sig om 25 svenska kvinnor med trettiotalet barn. Situationen är så allvarlig att FN upprättat en ”skammens lista” över de länder som inte tagit hem sina medborgare, däribland Sverige, skriver Jan-Olov Karlsson Fält och Klas Corbelius, båda aktiva i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, tidigare Broderskapsrörelsen i en debattartikel i socialdemokratiska Aktuellt i Politiken 15/21.

Barnen far väldigt illa i lägren. De har inte tillgång till sjukvård, , utbildning och näringsrik mat. De kan inte leka och får inget som helst stöd i sin totala utsatthet, trots att de skulle behöva rehabilitering för att bearbeta sina trauman.

I lägren kan en del av de svenskor som varit anknutna till IS misstänkas för allvarlig brottslighet. Det är skälet till att Sverige inte velat ta hem någon av dem.

Men, skriver de båda författarna. Barnkonventionens artikel nio omöjliggör att barnen separeras från sina mammor. Enda möjligheter är att mammorna får följa med sina barn hit för att i Sverige få individuell och rättssäker prövning av expertmyndigheter.

Det kurdiska självstyret har upprepade gånger uppmanat länderna att ta hem sina medborgare. Att inte göra det innebär bara att problemen skjuts på framtiden, skriver Karlsson Fält och Corbelius. När barnen blir äldre utan att få någon hjälp riskerar de försvårad rehabilitering och bestående skador. Samtidigt kan lägren ”på samma sätt som Guantánamo bli verktyg i extremisternas propaganda”.

Sanna Marins socialdemokratiskt ledda regering i Finland har valt en annan linje än den svenska genom att ta hem barnen och om så varit nödvändigt också deras mammor. Debattartikeln avslutas med uppmaningen: ”Om Finland kan, så bör vi kunna”.

Flyktingar, Sverige, Sverigedemokraterna

Kritik mot språk- och medborgarskapsprov

Sveriges nationaldag firas i Lund 2019. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT.

Regeringen och flera andra partier vill att medborgarskapsprov, språk- och samhällskunskaper, ska införas som en förutsättning för svenskt medborgarskap Men förslagen har mötts med allvarlig kritik från flera instanser, rapporterar Peter Wallberg och Tea Oscarsson/TT i bland annat Svenska Dagbladet.

Skolverket skulle ha ansvaret för att utforma proven. Men verket säger att man saknar kompetens för att ”indirekt sätta normen vad som krävs för svenskt medborgarskap” står det i remissyttrandet.

– Vi kan inte se att det här är ett uppdrag som ska ligga på Skolverket, det är väldigt svårt att relatera till det vi förväntas ta ansvar för, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Tanken är att Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med universitet och högskolor ska arrangera provens genomförande. UHR påpekar att medborgarskapsprov är något helt annat än högskoleprov. Bland annat eftersom mycket står på spel för den som ska göra provet.

– Vi är en utbildningsmyndighet och det här handlar om andra frågor kopplat till medborgarskap och den kompetensen finns inte på myndigheten, säger vikarierande generaldirektör Maria Linna Angestav.

Flera universitet avstyrker också att de ska arrangera proven.

Frågor om flyktingars integration har blivit politiskt laddade inför nästa års val. SD:s flyktingfientliga politik har i det närmsta blivit norm för de andra högernationalistiska partierna. M och Sd och även liberalerna har hakat på. 

Många andra partier har sökt snabba och ”enkla” quick-fix-lösningar på komplicerade problem. De kritiska reaktioner som kommit nu är positiva. Verkligheten är komplex. Dåliga lagförslag kan bidra till att många människor far rejält illa och kan också skapa dåliga system med låg rättssäkerhet – och i längden ett icke-inkluderande samhälle.

Lärarnas roll riskerar att bli oklar ,ed ett indirekt ansvar för medborgarskap eller inte. Den som har godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI) i kurs D eller godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap samt samhällsorienterade ämnen i årskurs 9 ska kunna slippa medborgarskapsprovet.

Lärarnas Riksförbund ser en potentiell risk för att den betygssättande läraren ska hamna i en pressad situation när ett medborgarskap står på spel.

Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, jämför med situationen för ensamkommande, vars möjlighet att få stanna hänger på att de klarar gymnasiestudierna.

– Vår erfarenhet efter att gymnasielagen infördes var att vissa lärare kände att den enskilda unga nyanlända eleven plötsligt hamnade i deras händer beroende på deras bedömning, säger Sonde.

Proven skulle inte bara handla om medborgarskap utan också bygga en grund för bättre integration av de flyktingar som kommit till Sverige.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi), anser att medborgarskapsprov ”riskerar medföra negativa konsekvenser för invandrare från länder med större kulturell och språklig distans till Sverige”. Delmi pekar på att färre kan komma att ansöka om medborgarskap.

Det finns fler invändningar. Malmö universitet tycker att provet framstår som överdrivet omfattande. Stockholms universitet ställer sig frågande till vilka språkfärdigheter språkprovet testar. Umeå universitet tycker inte att prov i samhällskunskap fyller ett tydligt syfte och varnar för att språkkravet gör det svårare för människor som tillhör vissa sociala kategorier och som härstammar från vissa länder att bli medborgare.

Fotnot: Utredningens förslag presenteras i SOU 2021:2 och kan sammanfattas så här:

• Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap införs för alla som fyllt 16 men inte 67 år.

• Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt.

• Ett sätt är godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov.

• Ett annat sätt är godkänt betyg på till exempel komvux eller avklarad kurs i SFI på viss nivå.

• Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

• Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.

Arkitektur, Skolan, Sverige, Världskulturarv

Om Carl Nyrén: Filmaren söker en morfar och finner en arkitekt

Trappa i Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Carl Nyrén. Skärmdump.

Carl Nyrén (1917 – 2011), ansedd som en av Sveriges mest betydelsefulla arkitekter, porträtteras i morgon på långfredagen i den starkt personliga dokumentären ”Det krokiga och det raka”, som visas på SVT 2 kl 20.00 som K-special. Filmen har gjorts av Sven Blume, Carl Nyréns barnbarn, som söker minnet av en älskad morfar och hittar den unike arkitekt, som han inte såg som barn. 

Via morfars alla byggnader runt om i Sverige upptäcker han nya sidor hos sin morfar, som  han som liten mest upplevde som en man som älskade fester, att klä ut sig och att dansa. ”Husen han ritat brydde jag mig inte om”, säger Sven Blume som i sin film är en sökande röst.

Carl Nyrén.

Ett av Carl Nyréns mest kända verk är Västerortskyrkan i Vällingby, hans allra första kyrka färdig 1957, där han också ligger begravd.

Arkitekten Le Corbusier har en gång sagt att ”Om ni ska se vackra kyrkor i Europa finns det tre som ni inte får missa, Peterskyrkan i Rom, Notre Dame i Paris – Carl Nyréns Västerortskyrkan i Vällingby.

” Det fanns en arkitekt som skickligare än någon annan förstod att vårda det nordiska ljuset,” skrev Gert Wingårdh i Svenska Dagbladet i november 2011 efter Carl Nyréns död. ” För Nyrén var ljuset mer än en praktikalitet. Det var en egenskap att gestalta.” Wingårdh skrev vidare att ”Nyrén inte bara var den sista av det senare 1900-talets dominerande arkitekter utan även den mest inflytelserike. Nivån på Carl Nyréns breda verksamhet var däremot så hög och jämn att den under lång tid definierade svensk arkitektur.”

Immanuelskyrkan, Jönköping.

I filmen får Carl Nyrén frågan hur man kan se vad det är som gör ett hus vackert?

– En arkitekt tittar ofta väldigt mycket på detaljer. Sedan handlar det också om hur man rör sig i huset, hur rummen ligger, liksom om kontakten mellan huset och omgivningen.

I en annan del av filmen säger Nyrén att han gärna arbetar med trä.

– För mig kan trä i en byggnad få något av heligt liv.

Carl Nyrén byggde många skolor, ofta med böjda korridorer, nog för att han mindes obehaget att gå längs raka korridorer i sin barndoms skolor i Jönköpingstrakten.

Han växte upp i en religiös miljö och ritade under sitt liv många kyrkor. Förutom den nämnda i Vällingby skildras också den frireligiösa Immanuelskyrkan i Jönköping, byggd i trä, ”denna himmelska lada”, med fönster högt upp och speciellt ljusfall.

”Det krokiga och det raka” är inte bara en essäfilm om en spännande arkitekt och en film som väcker tankar om arkitekturens många språk. Det är också en film om att se och upptäcka nya sidor hos en nära släkting, med filmens medel. Själv idén till filmen uppkom när Sven Blume hittade 8 mm-filmer, VHS-band och en påbörjad dokumentärfilm i den av Carl Nyrén ritade Villa Nyrén i Äppelviken.

Olika filmiska genrer blandas kreativt och ohögtidligt, med ett personligt tilltal från filmaren både till den morfar han håller på att upptäcka och till oss som ser filmen.

Dokumentären börjar med en familjefest med glada danser. Lite längre fram filmar regissören Sven som barn sin morfar och mormor. I en lång tagning går han in i deras hus, säger att han tänker ställa några frågor och inleder karskt:

– Tror ni att det finns liv i rymden?

Själv minns jag alldeles särskilt ett av Carl Nyréns sista verk, Vitlyckemuseet över Tanums hällristningar och Världskulturarv, en träbyggnad med ett formspråk som knyter an både till naturens former och hällristningarnas språk.

Fotnot: ”Det krokiga och det raka” visas på långfredagen kl 20.00 på SVT 2 som K-special. Den kan redan nu och ett helt år framöver ses på SVT Play. 

Vitlycke museum öv er Tanums hällristningar och världskultirarv .
Donald Trump, Frankrike, Jemen, Joe Biden, Krig och fred, Krigsförbrytelser, Saudiarabien, Storbritannien, Sverige, USA, Vapenhandel

Saudiske kronprinsen måste dömas för mordet

Donald Trump ignorerade under två år mordanklagelserna mot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman för mordet och styckningen av den regimkritiske journalisten Jamal Khashoggi. Foto: CNN.

Jamal Khashoggi,saudisk-amerikanske journalist, besökte den 2 oktober 2018 Saudiarabiens konsulat i Istanbul. Han skulle hämta nödvändiga dokument för sitt stundande bröllop. Hans fästmö Hatice Cengiz, väntade utanför medan han gick han in på konsulatet – för att aldrig komma ut. 

Inne på det saudiska konsulatet väntade en grupp mördare på honom. Khashoggi slaktades. Hans kropp styckades och bars ut i mindre delar av en grupp män med portföljer. De färdades i ett privatflygplan till Saudiarabien. Planets ägare var den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ingen tullkontroll.

Redan den 16 november samma år rapporterade Washington Post att CIA hade kommit fram till att kronprinsen Mohammed bin Salman hade ”beordrat mordet på Jamal Khashoggi i Istanbul”.

Journalisten Jamal Khashoggi mördades och styckades på det saudiska konsulatet i Istanbul.
Bild: TT/AP/Hasan Jamali/Dagens ETC.

Två dagar därefter, den 20.11.18 utfärdade Donald Trump ett dokument om ”den tragiska händelsen”. Trump slätade över. ”Efter storartade oberoende undersökningar vet vi nu mycket om detta förfärliga brott. … Det kan mycket väl vara så att kronprinsen kände till denna tragiska händelse – kanske gjorde han det eller också gjorde han det inte”. Vid ett annat tillfälle noterade Trump att CIA ”inte kom till någon slutsats om kronprinsens inblandning i mordet, de har vissa känslor, men jag har rapporten”.

De män som verkställde mordet tillhörde kronprinsens krets. Tidigt framkom liknande uppgifter. Men Donald Trump såg till att uppgifter hemlighölls och att det avskyvärda brottet aldrig fördes till domstol, trots att allt pekade på att det utfört på beställning av kronprinsen, som i realiteten är den person som styr Saudiarabien.

I förra veckan publicerade Joe Bidens administration en icke-sekretessbelagd underrättelserapport om mordet på Khashoggi. 

USA:s regering bekräftade kronprinsens roll i mordet. Men man gick inte vidare. 

I tidningen Dagens ETC publicerades på tisdagen ett inlägg av Amrit Singh, jurist vid Open Society Justice Initiative. Hon kräver där att den saudiske kronprinsen måste ställas till svars för det ohyggliga mordet.

 Amrit Singhs organisation uppmanar nu ”EU och andra länder världen över att sluta sälja vapen och militär utrustning till Saudiarabien och att belägga kronprinsen, och alla andra som bär ansvar för mordet, med finansiella sanktioner och reseförbud. Att inte följa upp med dessa åtgärder vore samvetslöst. … kränkningar av mänskliga rättigheter kommer inte längre att ignoreras för att möjliggöra vapenaffärer på mångmiljardbelopp.”

USA, Storbritannien och Frankrike är tre av de största vapenexportörerna till Saudiarabien. Men också Sverige har en betydande vapenexport till Saudiarabien. Denna vapenexport möjliggör att av vår tids värsta brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: bombandet av civila mål i grannlandet Jemen.

Salem, six, sits on a bed at a malnutrition intensive care unit at a hospital in the Red Sea port city of Hodaida in Yemen. Bilden från 2016.

Jemen hotas nu av en massiv hungersnöd till följd av Saudiarabiens skoningslösa krig. Miljoner människor hotas av svält, skriver The Guardian. Redan lever två av tre jemeniter under svältliknande omständigheter. Kriget har slagit sönder ekonomin och all offentlig service. 

Värst drabbas barnen. Hälften av alla barn under fem år står inför akut undernäring. Många kommer utan behandling att dö. De som överlever får skador för livet. Sjukdomar som kolera, difteri och mässling dödar ett barn var tionde minut i Jemen. FN-talesmän säger att svälten i Jemen ser ut att bli den värsta för mänskligheten på decennier.

Som en kontrast till rapporteringen av den saudivållade svälten i Jemen står uppgifterna om den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman. Ska han få fortsätta att resa till sitt 300-miljonerdollar slott i Frankrike, som om inget hänt? Det franska 1700-talsslottet nära Versailles har kallats för ”världens dyraste privathem”.

Den saudiske prinsen och härskaren Mohammed bin Salman och hans 1700-talsslott nära Versaille, vilket har betecknats som världens dyraste privata bostad.