Kategoriarkiv: Covid-19

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Dagstidningar, Demokrati, Helsingborg, Öresundskraft, SR, Sveriges Radio, SVT, Yttrandefrihet

Mörkläggning och grundlagsbrott I Sverige och i Helsingborg

Vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka? Det är en av de frågor som medier ställt och som i alltför många fall aldrig fått svar, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Andersson/TT

Kommunala politiker i Helsingborg har på senare år börjat tillämpa en mörkläggningspolicy, där allmänheten inte informerats i avgörande frågor. Den skandalösa hanteringen av frågan om Öresundskrafts försäljning innehöll en rad grova övertramp mot demokratiska grundprinciper, inklusive försök att hejda en extern granskning av sitt eget agerande.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) stod i spetsen för en i sammanhanget trogen krets av ledande politiker, i vilken bland andra ingick Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. 

Den senare har under våren fortsatt på samma linje när det gäller information om det katastrofala coronasmittoläget på äldreboendena i Helsingborg. Därigenom har Thunberg försvårat massmedial granskning av den politik han själv och hans nämnd beslutat om – och i förlängningen agerat ansvarslöst på ett sätt som kan ha kostat människoliv och som definitivt strider mot offentlighetsprincipen.

Politikerna i Helsingborg är dessvärre inte ensamma i sina försök att förhindra medierna att rapportera om covid-19-smittans härjningar. På DN-debatt skriver på tisdagen 24 publicister, som tillsammans utgör styrelsen för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister under rubriken ”Varför hindras medier att granska coronaepidemin?”.

I artikeln ges en lång rad exempel på hur kommuner, regioner och myndigheterna vägrat att besvara frågor från medier om smittan ofta (liksom ovan nämnde Thunberg) med hänvisning till ”patientsekretessen”, ”trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer”, som det formuleras i DN-debattartikeln.

En rad kommuner har utöver det ”försökt hindra medarbetare att prata med medier, trots att meddelarfriheten stadgas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda”.

Bortförklaringarna kunde ibland vara ännu mer anmärkningsvärda:

”När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man detta med hänvisning till rikets säkerhet.”

Nu utgår Utgivarna från att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.

Man ser det som skett på senare tid som ”mycket oroande” och påminner om att Utgivarna ända sedan starten varit att ”värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att i medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar”.

Svensk offentlig förvaltning behöver tydligen påminnas om värdet av offentlighetsprincipen. ”När kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.”

Jag hoppas verkligen att så blir fallet i Helsingborg, både när det gäller desinformation och märkläggning i frågan om Öresundskraft och vårens bortförklaringar och grundlagsbrott när det gäller information om coronasmittan på våra äldreboenden.

I båda dessa fall handlar det, med Utgivarnas avslutande ord om …

”… medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.”

Utgivarnas styrelse som står bakom debattartikeln, består av:

Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten, Casten Almqvist, vd, TV4, Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT, Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD, Unn Edberg, publisher, Vi Media, Jan Fager, jurist, TU-Medier i Sverige, Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion, Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4, Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning, Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete, Anna Körnung, ordförande, Utgivarna, Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT, Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News, Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter, Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local, Anna Rastner, utbudschef, UR, Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4, Hanna Stjärne, vd, SVT, Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing, Ewa Thorslund, vd TU-Medier i Sverige, Johanna Thulin, programchef TV4 och Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19

Vem bär ansvaret för de smittade och döda på Valltorps äldreboende?

1 kommentar
Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

Valltorps äldreboende i Helsingborg har varit hårdast drabbat av covid-19 i Skåne, skriver Helsingborgs Dagblad. Många äldre på boendet har dött. Över hälften av de fast anställda har fått sjukdomen.

Bristen på information har varit kompakt. Först den den 19 maj informerade staden om ”den extraordinära situationen” på boendet, med 37 smittade och 17 döda. ”Vi kan inte se att det finns några stora brister i följsamhet kring rutiner”, sa omsorgsdirektören Annika Andersson den gången.

En månad har gått sedan dess. Fortfarande har de ansvariga inga förklaringar till hur det kunde gå så illa. Ingrid Bergh, chef över alla äldreboenden i Helsingborg, säger nu till HD att ”Valltorp följt alla direktiv och gjort allt för att minska smittspridningen”.

HD:s Truls Nilsson och Jennie Lorentsson har inte låtit sig nöja med svaret utan talat med anställda och anhöriga som ger en helt annan bild.

Jeanette Friman har arbetat på Valltorps äldreboende, där hon också var skyddsombud.Bild: Niklas Gustavsson/HD.

Tidigare skyddsombudet Jeanette Friman säger:

– Innan jag slutade den 26 mars bad jag om att vi skulle riskbedöma coronautbrottet. Men fick till svar att det redan hade gjorts på förvaltningsnivå. Jag menade att det måste bedömas på plats så att vi vet hur vi ska arbeta, säger hon.

Hennes åsikt är att smittan spridits på boendet särskilt som följd av att man fortsatt med gemensamma aktiviteter för hela huset till slutet av april. Hon påtalar också att de ”timanställda sprungit mellan avdelningarna” och att det förekommit stora brister i hygienen:

– Chefen har inte följt upp och säkerställt att personalen följer de basala hygienrutinerna. Och all personal har inte följt dessa.

Som skyddsombud fick hon säga till många att ”tvätta händerna, använda skyddsutrustning och annat”.

Den 3 februari övergick Valltorp efter åravis av klagomål från personal och anhöriga från det privatägda företaget Attendo till kommunal drift. Men ledningen satt kvar, vilket fick 26 anställda att skriva ett protestbrev, Jeanette Friman var en av dem. Hon är missbelåten med boendets chef:

– Jag har skrivit många avvikelser och aldrig fått återkoppling eller åtgärder för att rätta till. En chef kan inte lägga allt ansvar i knäet på personalen. Hon måste vara ute på avdelningarna och kontrollera.

HD:s reportrar gör en grundlig genomgång av de klagomål som finns på ledningen av Valltorp. I början av pandemin fick man order att minimera användningen av skyddsutrustning och handsprit.Dessutom förvarades skyddsutrustningen inlåst på kvällar, nätter och mornar.

Kritiker hävdar att personalen på Valltorp inte informerades om att smittan fanns på boendet. Ingrid Bergh förnekar. Men 35 av 60 fast anställda har testats positivt för smittan, en kusligt hög siffra.

Besöksförbudet för anhöriga har haft brister. Så sent som den 31 maj tog sig en anhörig in på en avdelning.

De gemensamma dagliga aktiviteterna för brukarna fortsatte långt in i april, med risk för smittospridning. 

Den 14 maj kontaktade en anhörig IVO, Inspektionen för vård och omsorg och berättade att hen via en anhöriggrupp fått veta att det finns smitta på en avdelning. Personalen på moderns avdelning kände inte till detta. Personal har rört sig mellan de båda avdelningarna.

Ingrid Bergh kritiserar i sin tur personalen:

– Man kan fundera på vad de ha bidragit med. 

Lars Thunberg, kd, är ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han fick för en månad sedan av HD frågan an får frågan ”Ni i nämnden är högst ansvariga. Borde ni inte fått information tidigare om att läget håller på att förvärras på Valltorp?” och svarade då: 

– Jag vet inte vad nämnden hade haft för glädje av att känna till siffror och sådant tidigare. Jag har uppfattat att nämnden känner sig trygg med den förvaltningen som vi har och den information som man har fått.

En månad senare, en månad med många smittade och döda, kan man undra om denne Thunberg känner sig ”trygg” med sitt och stadens hemlighetsmakeri kring en av de kusligaste händelserna i Helsingborgs moderna efterkrigshistoria, alla de smittade och döda på äldreboendet Valltorp?

Ingrid Bergh, chef över alla äldreboenden i Helsingborg.
Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg

Helsingborgs vårdboenden smittofria

1 kommentar
Också Valltorps äldreboende har förklarats smittofritt. Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Samtliga vårdboenden i Helsingborg är nu fria från covid-19-smitta, säger Ingrid Bergh, verksamhetschef vid vård- och omsorgsförvaltningen till Helsingborgs Dagblad. Beskedet är förstås otroligt glädjande för de boende, för anhöriga och personal.

Men så sent som förra veckan fanns det 66 personer med konstaterad eller misstänkt covid-19 inom vård- och omsorgsnämndens samt socialnämndens verksamheter. Under torsdagen meddelade kommunen att den siffran nu är nere på 12 personer.

Stattena och Bergaliden blev fria från smitta i förra veckan. Nu är Elinero och Valltorp förklarade smittfria.

För boende och personal på Helsingborgs äldreboende måste beskedet innebära stor lättnad efter tidigare larmrapporter om att Helsingborg var värst drabbat i Skåne.

Ingrid Bergh nämner tyvärr ingenting om bakgrunden till det snabbt förbättrade läget. Har de smittade överförts till sjukhus eller avlidit? Hur många av de boende på Helsingborgs äldreboenden har avlidit från pandemins start till nu? Siffrorna är viktiga för den diskussion som måste följa.

Vilka orsaker låg bakom den katastrofala situationen inom Helsingborgs äldreomsorg? Vad har gjorts och vad behöver därutöver göras för att ”säkra” stadens äldreboenden från något liknande?

Helsingborgs kommun satsar mångmiljonbelopp på att rädda flygplatsen i Ängelholm och troligen fotbollslaget HIF. Men ännu har ingen politiker sagt något om vad som krävs för att hålla framtida pandemier utanför äldreboendenas murar och om hur mycket man är beredd att satsa på det.

En förnekandets strategi, att bara återgå till rutinerna från tiden före smittan, vore förödande.

Corona, Covid-19, Turkiet

Smittan drabbar den fattiga Södern VÄRST

Covid-19 pandemin drabbar samhällets fattigaste värst, från Sydasiatiska migrantarbetare i Golfländerna till människor i brasilianska favelas.

Den pågående pandemin kommer att drabba den globala Södern särskilt hårt, skriver Börje Ljunggren, tidigare svensk ambassadör i bland annat Vietnam och Kina., i Yale Global Online, publicerad av Yale University.

För viruset existerar inga gränser, en pandemi är gränslös. Inget land kommer undan. Men skillnaderna är stora för hur olika länder drabbas. De rika nationerna har satsat väldiga belopp på att lindra effekterna på sina egna ekonomier. Men konsekvenserna för den globala Södern har bara uppmärksammats marginellt. Detta är ett recept för katastrof, skriver Börje Ljungren.

På några månader paralyserade viruset vår hyperglobaliserade värld. För den utvecklade världen kom pandemin först, följd av ekonomisk kris. Världens utvecklingsländer har generellt drabbats först av finansiell kris, orsakad av den globala ekonomiska nedgången, följt av covid-19-smittans härjningar.

Mer än en tredjedel av jordens befolkning levde 1990 på under $ 1.90 per dag. Under två decennier skedde väldiga förbättringar för den här gruppen och samma siffra var 2019 under tio procent. Nu tror Världsbanken att andelen fattiga till följd av coronakrisen åter kommer att öka. Risken är stor att den pågående krisen kommer att radera ut de senaste årens framsteg.

Världsbankens prognoser är dystra. Upp till 60 miljoner människor kan redan i år drabbas av extrem fattigdom. 265 miljoner kan tvingas leva i extremhunger, en fördubbling jämfört med tiden före pandemin.

Ljunggren nämner som exempel Bangladesh, där fyra miljoner textilarbetare, de flesta fattiga kvinnor, har blivit arbetslösa eller riskerar att bli det. Något liknande gäller också Kambodja, vars textilindustri byggts upp av de rika ländernas efterfrågan på billiga kläder.

I andra länder som Mexiko och Turkiet byggde ekonomin i hög grad på den nu nästan helt utslagna turismen (15 respektive 11 procent av BNP). Andra länder åter fick från migrerande gästarbetare stora belopp hemsända, som Salvador, Honduras och Haiti.

Ett tungt ansvar vilar nu på de rika västerländska demokratiernas för sitt tragiskt långsamma och ofta missriktade svar på coronakrisen, menar Börje Ljunggren.  

Planering för kommande pandemier måste bli ett avgörande inslag i alla länders budgetarbete

Men svårigheterna är många. Ett land som Sverige riskerar att biståndet skärs ner till följd av beräkningsmekanismer och vikande BNP .

En undersökning som SVT Nyheter gjort visar att det svenska biståndet kommer att krympa med två miljarder nästa år. Biståndet utgör en procent av BNP. En försiktig uppskattning från regeringen är att svensk BNP kommer falla med fyra procent, det skulle innebära att minst två miljarder försvinner från biståndet, om inte riksdagen beslutar att skjuta till extra pengar. 

Kommer Covid-19 att går till historien som förnekandets pandemi, undrar Börje Ljungren och sammanfattar:

”Den senaste decenniernas ”normaltillstånd” är inte hållbart. Att förneka de förrädiska sammanhangen mellan klimatförändringar och allt fler pandemier, mellan ojämlikhet och desperat migration, är inget annat än yttersta dårskap.”

I tättbebodda flyktingläger sprids covid-19 viruset snabbt. Ändå gör regeringar allt för lite för att att skydda provisoriska kåkstäder, som den på bilden, ett flyktingläger för Rohingyaflyktingar i Bangladesh.
Corona, Covid-19, FN, Gaza, Israel, Sjukvård

Covid-19-pandemin kan bli en katastrof i Gaza

Foto: Gaza. Hosny Salah/Pixabay

I ett öppet brev till utrikesminister Ann Linde skriver Jeannette Escanilla, ordförande för Ship to Gaza Sverige, om den snabbt förvärrade situationen i Gaza, ett av världens mest tättbefolkade områden.

Covid-19-smittan har nått Gaza-remsan. Redan har det första dödsfallet noterats. Situationen för befolkningen i Gaza är mycket bekymmersam.

”Hälsoväsendet är fullständigt kört i botten efter 13 år av blockad och stora utmaningar med att ta hand om sårade efter Israels ständiga attacker på civila personer. Sjukhusens utrustning är nedsliten till följd av blockaden. Det rapporteras om desperat brist på utrustning och läkemedel för att möta Covid-19 pandemin, exempelvis finns det endast 60 respiratorer för en befolkning på 2 miljoner invånare.”

Israels försvarsminister Naftali Bennett har uttalat att tillgången till medicinsk utrustning för Gazas befolkning är betingad av att Hamas skulle göra eftergifter i en konflikt om fångutväxling mellan Israel och Hamas. Han hävdade att Gazas och Israels humanitära behov hängde samman och inte kan lösas oberoende av varandra.

Men den hållningen är inte förenlig med den fjärde Genèvekonventionen, fortsätter Jeannette Escanilla.

Konventionens artikel 56 innehåller krav på att sätta in hjälp för nödvändiga förutsättningar för att bekämpa smittsamma sjukdomar och epidemier.

”Följaktligen måste Israel leva upp till sina rättsliga och moraliska förpliktelser att hjälpa det palestinska hälsoväsendet – i Gaza och på Västbanken – både med att bekämpa pandemin, och att sörja för att de patienter som har behov av sjukhusbehandling, som inte är tillgänglig i Gaza, får det.”

Israel inte bara hindrar att nödvändiga läkemedel och utrustning kommer in i Gaza utan att man har även under april sprutat växtgift från flyg (5april) för att ödelägga planteringar i Gaza. Vidare besköts under perioden 26 mars till 9 april fiskebåtar vid 10 olika tillfällen. Fiskare har blivit sårade, fiskegarn beslagtagna och en fiskebåt har blivit förstörd. Gränsen för fiskerizonen har ändrats 22 gånger mellan mars 2019 och mars 2020.

Till utrikesminister Ann Linde ställer Ship to Gaza genom Jeanette Escanilla några viktiga frågor om vad Sverige kan och bör göra för att hjälpa palestinierna i Gaza:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att värna demokratiska och mänskliga rättigheter för befolkningen i Gaza?

Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att förhindra att Covid-pandemin får utvecklas till en katastrof för palestinierna i Gaza?

Vad kan Sverige göra för att Gazas befolkning ska slippa att terroriseras, och i ställer får möjlighet att utveckla sitt samhälle?

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Höganäs

Höganäs skär ner äldreomsorgens anslag!!

Socialnämnden saknar 9,7 miljoner i sin budget för 2020. Det löser man genom att dra ner ersättningen till Höganäs omsorg med samma summa. Ingemar Narheim (M) är ordförande i socialnämnden men får i egenskap av styrelseordförande i Höganäs omsorg brottas med problemet.Bild: Maria Berkmo/HD.

Coronakrisen har slagit hårt mot landets äldreboenden. Smittan har drabbat många vårdhem och ungefär hälften av alla som avlidit till följd av covid-19 har varit boende på äldreboenden. Helsingborg har varit värst i Skåne, med dubbelt så många smittade som i Malmö.

Höganäs har klarat sig bättre med sex personer över 70 år med hemtjänst i hittills bekräftats smittade av covid-19. Jag har inte sett någon statistik från äldreboendena i Höganäs på smittade och döda.

Ingen vet när pandemin klingar av, kanske först in på 2021. En fråga som bedöms som den kanske viktigaste erfarenheten av årets smitta är att kvaliteten på landets äldreboenden måste bli bättre, med mera utbildad personal, färre timanställda, bättre säkerhetsrutiner, bättre tillgång till läkare och annan sjukvårdspersonal.

Det kommer förstås att kosta en hel del för kommunerna, även om staten kommer att bidra. Alternativet är att fortsätta att behandla de äldre äldre som mindre värda, så som skett när äldreomsorgen i Sverige rustats ner under snart trettio år efter ädelreformen 1992.

Men i Höganäs kommer man inte att satsa på läkarvård och bättre skyddsutrustning. Tvärtom. Man kommer att skära ner anslagen till äldrevården i nästa års budget, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det stora problemet tycks vara gruppen över 80 år förväntas öka med sex procent nästa år. Ett annat problem är uppenbarligen att ordförande i socialnämnden och styrelseordföranden i kommunala ”Höganäs omsorg” är samma person, den moderate politikern Ingemar Narheim. Det är alltså ingen person som speciellt för äldreomsorgens talan mer än denne Narheim, som tycker att man gott kan skära ner äldrevårdens anslag med 2,5 procent.

Har Ingemar Narheim missat debatten om coronans verkningar, om många äldreboendens bristande skyddsmaterial och säkerhetsrutiner. Tycker han att det är anständigt att fortsätta att behandla de äldre äldre som andra klassens medborgare?

Tydligen.

Äldreomsorg, Ängelholm, Corona, Covid-19, Demokrati, Kristdemokraterna, Lund, Malmö

I Skåne är Helsingborgs ädreomsorg värst drabbad av smittan

2 kommentarer
Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD. 

Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.

I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen. 

Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.

Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.

Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.

Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.

Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.

De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.

Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.

Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.

Det handlar om många människors liv.

På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.
Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Demokrati, Sverigedemokraterna, SVT

SD och Åkesson vill att ”Tegnell ska avgå”

Jimmy Åkesson är Sveriges svar på tidens illiberala högerpopulistiska politiker som Bolsonaro i Brasilien, Trump i USA, Putin i Ryssland och Johnson i Storbritannien.

På Dagens Nyheters DN-debatt kräver Åkesson nu med buller och bång att ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Hans resonemang påminner om de fyra nämnda potentaternas synsätt, dock utan några försök att rekommendera folk att dricka rengöringsmedel a la Trump. I en blogg i lördags diskuterade jag hur populistiska politiker sätter sin egen ”snusförnuftet-filsofi” före beprövad vetenskaplig erfarenhet.

Åkesson angriper på högerpopulistiskt vis vetenskap och experter:

Sveriges coronastrategi är baserad på löst grundade antaganden. Den har misslyckats kapitalt och ter sig alltmer udda, påstår han. … ”Utfallet är tragiskt. Sverige ligger i världstopp när det gäller döda per capita.  Av dessa är 9 av 10 över 70 år. Våra äldre har uppenbart inte fått det skydd och stöd som de med all rätt kan förvänta sig. Det är hög tid att ansvariga för detta fiasko med omedelbar verkan lämnar sina positioner och att regeringen tar politiskt ansvar för det inträffade.”

Snart låter han blixten slå ner:

”Låt oss se till att de misstag som gjorts aldrig upprepas igen. Politisk prestige får aldrig sättas före värdet av att rädda liv.”

Och roten till det onda personifieras redan i DN:s rubrik: ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.

Men Anders Tegnell när knappast ansvaret för de många döda inom äldreomsorgen, det ansvaret finns hos kommunerna och regionerna.

Äldreomsorgen i Sverige bedrivs sedan Ädelreformen 1992 i kommunernas regi. I Stockholmsregionen ligger ett huvudansvar på moderater och kristdemokrater, samma i Helsingborg och region Skåne. Dessa båda partier – och andra – bär ett stort politiskt ansvar för de kusligt höga dödstalen inom äldreomsorgen. I Helsingborg avslöjades senast i den gångna helgen att 13 av hemtjänstens brukare drabbats av covid-19 och avlidit.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Sören Andersson/TT

Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, svarar i en TT-intervju på Åkessons angrepp. Han diskuterar bland annat frågan om de höga dödstalen inom äldreomsorgen.

– Ja, men det är knappast smittskyddets fel, än mindre Anders Tegnells. Vi och andra ansvariga myndigheter har i flera år pekat på de uppenbara brister som finns inom äldreomsorgen. Det som har hänt inom äldreomsorgen är en följd av den eftersatta struktur och beredskap som finns i äldreomsorgen, med hög personalomsättning och så vidare.

Sedan 2003 har minst tre statliga utredningar pekat på de här bristerna och den ”konstiga och märkliga” lagstiftning som omger den kommunala äldreomsorgen, enligt Johan Carlson.

– Till exempel tror jag inte att många känner till att det är förbjudet i lag för kommuner att anställa läkare inom äldreomsorgen. 

– Men trots dessa utredningar och trots att vi och andra påpekat detta i flera år så har det uppenbart inte funnits intresse bland politikerna, det vill säga sådana som Jimmie Åkesson, att ändra på det här. Att i ett sådant läge påstå att det är vårt fel är högst anmärkningsvärt, säger Johan Carlson.

Ansvaret faller tungt på politikerna, som ”borde bekymra sig för att äldreomsorgen saknade saknade förutsättningar för att bekämpa smittan när den drabbade Sverige.

– Personalen har kämpat jättehårt. Det finns politiker som är lite mer insatta och intresserade av hur vi bäst ska skydda våra äldre, vilket Åkesson borde vara.

Anmärkningsvärt är att DN-debatt publicerar Jimmy Åkessons angrepp på Folkhälsomyndigheten samma dag som SVT på kvällen sänder nittio minuter direktsänd partiledardebatt. DN:s roll i sammanhanget känns obehaglig, en oberoende liberal tidning som ger ett illiberalt högerpopulistiskt parti ett indirekt stöd.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg

Tretton covid-19-döda i Hbg har haft hemtjänst

Innan coronapandemin fanns skyddsutrustning hemma hos vårdtagaren. Men nu ska personalen ha med sig skyddskläder, handskar och annat skyddsmaterial i egna väskor.Bild: Emil Langvad/HD.

13 personer som i Helsingborg dött av covid-19 har haft hemtjänst. Nya uppgifter om äldreomsorgen i Helsingborg publiceras i Helsingborgs Dagblad. Den här gången gäller det hemtjänsten. Antalet avlidna äldre i Helsingborg, enligt Socialstyrelsens senaste siffror, är 44 personer. Av dem hade 13 personer hemtjänst (mer än bara trygghetslarm) vid dödsfallet. De kan ha dött hemma eller på sjukhus.

142 personer över 70 år i Helsingborg har hittills bekräftats smittade av covid-19 i år. Av dem har 46 personer haft hemtjänst.

Tidningen återger kritik från både anhöriga och personal om slarv med skyddsutrustning. En annan orsak tros vara ett pressat schema för hemtjänstpersonalen. Men hemvårdschefen Eric Semb säger att man gjort tillräckligt för att förhindra smittan.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Lars Thunberg, kd, är som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han har upprepade gånger vägrat att öppet tala om hur många som smittats eller dött av covid-19 inom äldreomsorgen i Helsingborg. I en kris som pandemin är öppenhet enda sättet att skapa tillit hos de som är berörda, de som använder sig av äldreomsorgens tjänster och personalen.

De nya uppgifterna om hemtjänsten gör mig upprörd och illa berörd. Hur länger har Thunberg känt till dem? Vilka åtgärder har vidtagits? Kan de som i dag får stöd av hemtjänsten lita på att de inte utsätts för smittorisk?

Det handlar om 13 människor liv och om inom hemtjänsten ytterligare 30-talet smittade personer. Har allt som kan göras gjort för att skydda dem? Hur har den bristande/obefintliga informationen påverkat andra som använt sig av hemtjänsten? Det handlar om 1800 personer i Helsingborg.

Konstaterad smitta finns inom kommunens alla tio hemvårdsområden (tio stycken). En till tre personer per hemvårdsområde är konstaterat smittade. Lika många uppvisar symptom och behandlas därför som smittade.

Den 24 maj dog Hans Åberg på Helsingborgs lasarett, 80 år gammal, efter att en vecka tidigare känt de första symptomen på smittan. Hans son David Åberg berättar för HD att pappan under hela pandemitiden isolerat sig hemma, utan besök av andra än hemtjänstens personal. Han klagade också över bristande rutiner bland hemtjänstens personal. HD skriver:

”Enligt David Åberg har pappan vid flera tillfällen påpekat för honom att hemtjänstpersonalen inte bar skyddsutrustning under sina besök och att det var många som besökte honom.

– Min syster Anna pratade med hemtjänsten och frågade vilka säkerhetsåtgärder de vidtagit. Då har de hänvisat till att de använt handsprit, säger David Åberg.”

Folkhälsomyndigheten gav den 7 maj nya råd till kommunerna. Men först den 14 maj, skickade vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg ut ett brev till alla vårdtagare inom äldreomsorgen att personalen från och med då skulle bära visir.

– Jag tycker det är väldigt sent. Varför har man inte tagit till åtgärder tidigare? Folkhälsomyndigheten gav trots allt signaler redan i slutet av mars till kommunerna att de ska säkerställa att inte smittspridning drabbade hemvården och vårdhemmen, säger David Åberg.

En person som arbetar i ett av kommunens hemvårdsområden, och är anställd via kommunens eget bemanningsföretag, säger till HD att det slarvas med skyddsutrustningen.

Tidigare har handskar och förkläden funnits ute hos vårdtagarna men sedan pandemin bröt ut ska all personal inom hemvården ha med sig detta i en väska. Samma väska har använts av flera i personalen.

– Redan där brister hygienrutinen. Man stoppar ner händerna och plockar upp handskar och förkläden som ligger löst i väskan.

En stressad tillvaro för hemtjänstpersonalen kan vara orsaken, tror personen HD pratat med. Man hinner helt enkelt inte.

– Hos vissa brukare har vi bara fem minuter. Som vikarie tappar man dessutom jättemycket tid när man ska köra med gps, hitta parkering och inte hittar hemma hos vårdtagaren. Då hinner man inte stå och krångla med plastförkläden.

Corona, Covid-19, Infrastruktur, Miljö

Viruset skapar plats för cyklar och fotgängare

Cyklister nära Triumfbågen i Paris. Foto: CBertrand Guay/AFP/The Guardian.

Coronaviruset gör om världens städer, skriver The Guardian och ger en rad exempel.

I Aten har borgmästaren sagt sig vilja ”befria” det offentliga rummet från bilar. Hans kollega i Paris säger att det inte kommer ifråga att staden ska återvända till trafiken sådan den var före coronavirusets ankomst. I Berlin uppstod 22 km nya cykelbanor ”nästan över natten”.

Cyklar och fotgängare prioriteras i städer över hela världen när tomma gator ger myndigheter att genomföra och accelerera storskaliga nya urbana miljöprojekt.

Miljöaktivister kräver nu att regeringarna ska garantera långvariga och bestående förändringar av städerna som varar efter det att coronaviruset försvunnit. Man fruktar bakslag efter påtryckningar av lobbyister för bilismen.

Cyklist på bilövergiven gata i Berlin. Foto: Photograph: Aris Messinis/AFP/The Guardian.

Den grekiska huvudstaden verkar ha kommit längst och har inlett sitt mest ambitiösa stadsförnyelseprojekt någonsin, säger stadens borgmästare Kostas Bakoyannis. Förra veckan tillkännagav han planer att frigöra 50 000 kvadratmeter för cyklister och fotgängare.

Det viktigaste projektet i Aten utgörs av ett fem km långt promenadstråk som leder mellan de arkeologiskt viktigaste platserna i stadskärnan.  Här kommer de tidigare trottoarerna att breddas. Vissa partier blir gågator. Torgen utvidgas. Och kvarteren under Akropolisklippan blir bilfria.

Bakoyannis valdes förra året till Atens yngste borgmästare någonsin. Han medger att pandemin spelat en avgörande roll för att skynda på infrastrukturprojekt som det annars hade kunna ta många år att genomföra. Till The Guardian säger han:

– Det här är ett tillfälle man bara får en gång i livet. Vårt mål är att befria det offentliga rummet från bilar för att göra det möjligt för folk att till fots njuta av staden. Aten kommer att bli renare, grönare och bättre upplyst.

I Paris har stadens luftkvalitet förbättrats dramatiskt under utegångsförbudets tid. Stadens borgmästare, Anne Hidalgo, gjorde kampanjen för cyklar framför bilar till en av grundpelarna i sitt politiska program redan när hon valdes 2014. Billobbyn hoppas på att bilismen ska återerövra staden så fort viruset har besegrats. Men Hidalgo säger att det inte kan komma ifråga för Paris att återgå till trafikstockningar och avgasföroreningar.

Parisarna kan ansöka om €50 för att reparera sina gamla cyklar, som ett av många sätt att få fler att cykla igen. En ny studie visar att en medelresa i Paris är 2,5 km, vilket är bekvämt på cykel.

I Berlin saknar 43 procent av invånarna bil. Under pandemin har åtminstone 20 km nya tillfälliga cykelbanor skapats. De flesta har kommit för att stanna, säger kommunala tjänstemän.

Det finns förstås också många städer där de styrande saknar miljö- och cykelengagemang. Men också i dem har cyklisterna ofta ”tagit” över de stråk som tidigare dominerats helt av bilismen.

Budapest har upprättat 20 km tillfälliga cykelbanor,, som kan komma att permanentas. Foto: Zoltán Balogh/EPA-