KD-ledaren Ebba Busch anser att ”coronakommissionens kritik mot regeringen är blytung”, skriver Svenska Dagbladet. Busch uppmanar Stefan Löfven till att överväga att avgå.
Tidningen undrar om inte kd också har ett ansvar. Den tidigare regeringen fick ju också kritik av coronakommissionen och den förre kd-ledaren Göran Hägglund var socialminister under många år.
Tidningen frågar vidare: ”Ni har ju äldreomsorgen som profilfråga. Borde ni inte åstadkommit mer för att åtgärda bristerna i äldreomsorgen?
Busch svarar att ”vi åstadkom otroligt mycket under de åtta åren i regeringsställning och hade gärna fortsatt. Det som hände var att Stefan Löfven … drog i reformbromsen”.
Den här hösten har kd med stora kliv närmat sig sverigedemokraterna och tycks nu ha som övergripande mål att bilda en högernationalistisk regering med M och SD efter valet 2022. För att uppnå det vill hon använda varje stor fråga till populistiska attacker mot statsministern och den sittande regeringen.
Det är beklämmande att en partiledare använder den sortens retorik. Coronapandemin har varit dej djupaste krisen i Sverige efter andra världskriget. Diskussionen som förs nu om hur pandemin hanterats politiskt är viktig och nödvändig.
Buschs sätt att i stället att göra allt som hänt till ett politiska slagträn mot Löfvens regering är beklämmande och gör att hon i mina ögon mister precis allt förtroende, som en pratkvarn och pladderhatt, som borde ägna sig åt annat än politik.
Partiets siffror sjunker nu dessbättre mot fyraprocentstrecket. Jag hoppas att fallet fortsätter och att vi slipper partiet efter valet.
”Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.”
Så skrev Tomas Baudin, förbundsordförande i Kommunal, på söndagens DN debatt. Han utgick från två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena och om hur denna präglades av personalens skiftande villkor.
Under våren fälldes många obehagliga kommentar om smittan på äldreboendena. Det hette att de ”sköra äldre” som avlidit annars bara hade haft kort tid kvar i livet och att det inte var så mycket man kunde göra åt döden på äldreboendena. Ledande politiker och tjänstemän inom Helsingborgs äldreomsorg visade ibland upp den attityden.
I dag heter det från samma håll att smittspridningen inom äldreboendena speglar den i samhället, vilket är ett sätt att hävda att smittan som drabbar dessa boenden mer eller mindre är oundviklig, inte mycket man kan göra.
Tomas Baudins hållning är en annan. Utifrån två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena kslår han fast att den i stor utsträckning präglades av personalens skiftande villkor.
Baudin slår fast att hela välfärdssystemet var nedbantat och underbemannat med avvecklade beredskapslager och en nedbantad äldreomsorg.
Det handlar om en kvarts miljon medborgare. 170 000 svenskar över 65 år har hemtjänst och ytterligare 82 000 äldre bor på någon form av äldreboende.
För 20 år sedan bodde 20 procent av alla över 80 år på äldreboenden, 2019 bara 12 procent. Det innebär att de som i dag bor på äldreboenden är ”sjukare, äldre och skörare” än tidigare, många med demensdiagnoser.
Kommunals utredningar har haft kontakter med skydds- och arbetsplatsombud på 1048 äldreboenden i hela Sverigeoch jämfört äldreboendena som inte haft någon smittspridning med de som haft ett eller flera fall av konstaterad covid-19.
Slutsatserna är tydliga: Äldreboenden med smittspridning hade högre andel timavlönad personal och i större utsträckning personal som gått till arbetet trots symtom: 28 procent jämfört med 10 procent på äldreboenden utan smittspridning. Till detta kommer att boenden med smittspridning ”var sämre bemannade före pandemin”. På äldreboenden med flera smittade ansåg 39 procent att bemanningen var tillräcklig strax före pandemin, jämfört med äldreboenden utan smitta där 50 procent ansåg att bemanningen var tillräcklig.”
Frågan om skyddsutrustning användes inom äldreomsorgen i våras ger beklämmande resultat. Baudin skriver:
”Medlemmar i Kommunal fick jobba i munskydd av pappersservetter och visir som pysslats ihop av OH-blad och tvättsvampar. De fick göra förkläden av sopsäckar och engångsregnponchos. En del köpte cyklop att ha på sig på jobbet för att försöka värja sig från smittan.”
En undersökning i slutet av mars bland 2.052 skyddsombud, regionala skyddsombud och arbetsplatsombud inom vården och äldreomsorgen på stora brister. En fjärdedel av skyddsombuden på äldreboenden sa att det förekommit tillfällen när personal arbetat utan rätt skyddsutrustning. Bara hälften av skyddsombuden inom hemtjänsten uppgav att det över huvud taget fanns skyddsutrustning.
Tobias Baudins artikel mynnar ut i en rad viktiga förbättringskrav på äldreomsorgen. Här är några av hans synpunkter:
• Inte en chans att vi går tillbaka till hur det var i äldreomsorgen före pandemin. Det krävs bättre bemanning och fler yrkesutbildade.
• Höj grundbemanningen med fler trygga anställningar. Större andel timavlönade kan ha ökat risken för smittspridning.
• Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.
Förra veckan registrerades 1294 nya coronafall i Helsingborg mot 1015 veckan före. Den nämnda siffran är högst i Sverige både i absoluta tal och med sina 382 smittade per 10 000 invånare.
Helsingborg är värst smittat i coronaepidemins Sverige. Antalet smittade har ökat åtta veckor i rad och var förra veckan, vecka 49, 1294 nya fall, mot 1015 nya fall veckan före, skriver Helsingborgs Dagblad.
Det innebär att det i Helsingborg totalt konstaterats 5 638 fall av covid-19, vilket motsvarar 382 smittade per 10 000 invånare.
I HD:s text anges att Helsingborg skulle ha näst flest covidsmittade i Sverige, ”Bara i Nordanstig i Hälsingland är situationen värre.” Men i jämförelsen är ju inte relevant. Nordanstig, söder om Sundsvall med dryga 9000 invånare har en annan problematik än Helsingborg med 112 000 invånare.
Också i absoluta tal är Helsingborg värst smittat i landet, med 1291 nya smittade mot Västerås (886 nya fall) och Uppsala 811).
Till det kommer att pandemin åter har slagit klorna i äldreomsorgen, där smitta nu finns på 7 av 18 vårdboende och med 87 personer inom omsorgen misstänkt eller konstaterat smittade.
Statstik på hur smittan fördelar sig mellan olika hem och hur många dödsfall som registreras inom äldreomsorgen lämnas inte, vilket känns olustigt med tanke på alla som dig där under den första coronavågen.
Stadsdirektör Palle Lundberg är orolig: ”Det är mycket allvarligt. Jag tror att vi kommer se fler inlagda och ett förvärrat läge framöver.”
Varför är Helsingborg Sveriges mest drabbade stad? En anledning som tidigare nämnts är att många handlat på Väla, där det rått stor trängsel. Varför har folk gjort det? Är det av slarv och likgiltighet.
Inte direkt. Men i Helsingborgs stadskärna finns vad jag vet numera inte en enda leksaksaffär. Det utarmade centrum duger inte för julklappshandlande.
Det är kortsiktigt att skylla på folks ”dumhet”. De som beger sig till Väla drivs av omständigheterna, tanklöst, visst, men. Problemen är strukturbetingade. En levande stadskärna med levande och varierad handel hade inte drabbats lika illa, tror jag.
Därför har ”politikerna” en läxa. Det måste var slut på Välas tillväxt, en gång för alla. Pandemin avslöjar samhälleliga brister i det här sammanhanget liksom inom den konkurrensutsatta och prispressade äldreomsorgen.
I bästa fall är pandemin över mot slutet av sommaren – om vaccineringarna slår väl ut. Långt innan dess måste en fördjupad diskussion om lärdomar av pandemin komma igång.
Då handlar det inte bara om att tvätta händerna, nysa i armbågen och hålla avstånd utan om att bygga om samhället, lära av det som hänt, inte återgå till hur det var innan katastrofen började.
I Paris inför man i dagarna totalt utegångsförbud. Helsingborg kan inte stänga ner Väla. Men staden kan upphöra med busstrafiken dit om inte köpcentrat inför drastiska restriktioner på antalet kunder som tillåts komma in. Och presentkorten till kommunanställda, 500 kr för att handla på Väla, borde ogiltigförklaras för det här året eller enbart gälla för kontantuttag.
2020 has been a terrible year. Unless you’re a giant corporation, that is. Anjali Nair / MSNBC;
2020 blev i USA det år då miljoner amerikaner kämpar för att överleva covid-19 pandemin och den följande ekonomiska krisen. Många har fått uppleva hur ett livs besparingar bara försvunnit. Samtidigt blomstrar några av landets största företag och gör större vinster än någonsin, rapporterar den amerikanska TV-kanalen MSNBC.
I augusti avsatte Trumpregimen 580 miljarder dollar till en stödfond för företag med färre än 500 anställda. Men mer än hälften av dessa pengar har en liten grupp av de mest superförmögna företagen lagt beslag på, skriver Washington Post.
De fem procent största företagen har lagt beslag på halva stödfondens kapital. Härav har en fjärdedel av kapitalet gått till de en procent största företagen.
Liz Hempowicz, direktor för ett ickevinstdrivande institut som kontrollerar statens utgifter, säger att de nya uppgifterna visar att Trumpregimen valt att ge sitt coronavirusstöd till de allra största företagen, utrustade med goda bankkontakter och utan svårigheter att få lån. Detta har skett på bekostnad av de mindre företagen som reformen formellt skulle ha gynnat.
Restauranger har varit bland de värst pandemindrabbade. 255,050 restauranter lånade sammanlagt 30 miljarder dollar.
Bland de amerikanska företag som tjänat mest 2020 är Walmart och Amazon vars vinster gått upp med 45 respektive 53 procent jämfört med tidigare år.
Det statliga stödet har gått till sådana företag, inte till de som skulle behövt det, skriver MSNBC. På tisdagen gick den amerikanska börsen åter i top och gjorde ”all time High” på spekulationer om nya stödpaket från kongressen.
”Coronasmittan skenar i Hesingborg: Liknar värsta områden i Europa”, skrev Aftonbladet på måndagen.
AB citerade kommunens samhällsanalytiker Henrik Persson, som vid en presskonferens samma dag jämförde antalet smittade i Skåne med det i Europas mest drabbade land Belgien. Vissa dagar har Belgien noterat över 20 000 nya coronafall, vilket kan jämföras med Skånes 2522 i fredags.
Belgien har tio gånger fler invånare än Skåne. Med den jämförelsen och med tanke på att Helsingborgs smittsiffror just nu är högst i Skåne för närvarande är det lätt att bli oroad. Helsingborgs smittospridning hör f n till den högsta i Sverige.
När det är sagt, det handlar inte om exakta siffror. Det enda vi säkert kan veta är att rekordsiffrorna för Hesingborg är synnerligen alarmerande.
Frågan om vad den snabba ökningen kan bero på berördes enbart av Henrik Persson:
– Vi vet ju att när folk trängs på arbetsplatser och i kollektivtrafik, på restauranger eller ute i butiker så påverkas smittospridningen.
Henrik Person visade en särskilt intressanta kurva från Google Mobility som visar hur vi har rört oss i Helsingborg (se grafen här under). Av den framgår att kategorin ”shopping och nöje” (den näst översta kurvan) nu bara ligger 6 procent under ett givet medelvärdevärde (0) , med en snabb ökning under de senaste veckorna. Eftersom också ”Station i kollektivtrafik” (understa kurvan) vänt uppåt under samma tid är det lätt att tolka grafen som en indikation på att Väla kan vara en plats för smittspridning. Mycket tyder på att dessa dagars superspridning i Helsingborg stavas framförallt VÄLA och för den delen Black Friday.
Det är förstås lovvärt att Helsingborgs kommun markerar situationens allvar med den här informationen, eller med kommunstyrelseordförande Peter Danielssons ord:
– Det är under de kommande veckorna det avgöras hur vi kan se tillbaka på pandemin och också vända utvecklingen i Helsingborg.
På en punkt fann jag informationen direkt otillräcklig. Det handlar om situationen inom äldreomsorgen. Omsorgsdirektör Annika Andersson gav inga alls konkreta uppgifter om smittospridningen, med antalet sjuka och eventuella dödsfall inom äldreomsorgen.
Under vårens pandemi var just det smärtpunkten, hur pandemin slog till i Helsingborgs äldreomsorg med så många smittade och döda, med alla bortförklaringar om att det ”bara” handlade om väldigt gamla personer som nog hade dött i alla fall.
Äldreomsorgens villkor handlar ju både om de boende, om de som får hjälp av hemtjänsten, om personal och om anhöriga, många tusen personer gissar jag. Är förutsättningarna bättre nu än i våras? Jag tvivlar – men får inget veta.
Den andra vågen drabbar nu Skåne med full kraft. Det verkar som om Region Skånes ledning riktigt dåligt är förberedd på det som händer. Trots flera månaders lägre smittspridning tycks man dåligt ha förberett sig för det som sker nu. Har man utbildat smittspridare. Har man byggt ut testkapaciteten? Vad slags worst case-plan har Region Skåne haft? Ingen?
Förra veckans olustiga konflikt mellan Regions Skånes högste chef Alf Jönsson och Regionens största labb, lundensiska Klinisk mikrobiologi,tyder på extremt dålig förhandsplanering. När labbet arbetar till midnatt alla dagar i veckan och ändå inte hinner med – är det ju ett katastrofalt misslyckande för regionens planerare och ledning.
Alf Jönsson och regionen hanterar yrvaket den kris där Helsingborg och Skåne nu nu hamnat i orkanens öga som det värst pandemidrabbade området i Sverige.
Fölljande sms skickades ut till 47 000 mobilanvändare i Helsingborgstrakten på fredagseftermiddagen. Från Helsingborgs Dagblad.
47 000 helsingborgare fick vid 16-tiden på fredagen ett dramatiskt sms som informerade om att smittspridningen av coronaviruset just nu ökar kraftigt i Helsingborg. Sms:et hänvisade till information på kommunens hemsida helsingborg.se, där man bland annat kunde läsa:
”Smittspridningen av coronaviruset ökar just nu dramatiskt i Helsingborg. Vi har flest nya fall av covid-19 i Skåne och är bland de sex kommuner i Sverige som har störst smittspridning. Därför måste vi alla nu ta ett gemensamt ansvar för att minska smittspridningen.
Det krävs nu att vi tar krafttag för att dämpa spridningen av covid-19 i samhället. ”
Förra veckans 1 015 nya fall av covid-19 i Helsingborg motsvarar 69 nya fall per 10 000 invånare, klart högst bland Skånes kommuner och även den högsta siffran i hela södra Sverige. Bara fem kommuner i landet har högre smittspridning: Älvsbyn, Årjäng, Timrå, Skellefteå och Sundsvall, skriver HD.
Det här är krisinformation av ett slag de flesta av oss aldrig behövt uppleva tidigare. Men informationen är befogad och nödvändig. Smittospridningen i Helsingborg är kuslig och att staden skulle vara så illa drabbad är oväntat och väcker många frågor om hur spridningen gått till.
Det som inte fick hända har skett. Inom vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter fanns på torsdagen 85 personer med misstänkt eller konstaterad covid-19. Bekräftad smitta fanns då i hemvården, på LSS-boenden och på 7 av 18 vårdboenden.
Kommunen informerar inte om antalet dödsfall, men med så stor spridning kan man befara det värsta.
Samhället är skörare och mer utsatt än på många, många år dessa decemberdagar. Till råga på allt havererade tågtrafiken mellan Helsingborg och Lund på fredagen och ligger i princip nere, rapporterar HD.
Det är pendlarkaos och ersättningsbussar och tveksamt om någon normal tågtrafik kan komma igång före jul. 7000 meter räls mellan Helsingborg och Lund måste bytas ut.
Kollektivtrafiknämndens ordförande i Skåne, Carina Zachau (M), reagerar kraftigt på dagens besked.
”Trafikverkets oförmåga att planera underhållet av den skånska järnvägen har nått helt nya dimensioner. Timingen är den sämsta tänkbara mitt i en pandemi och med kommande julfiranden”, skriver hon i ett pressmeddelande.
– Här pratar vi om en sträcka där hur många som helst pendlar och så inträffar en sådan här sak. Och informationen från Trafikverket har varit usel, säger hon.
Helsingborgs kommun kommer att gå ut med mer information om coronasituationen i staden vid en pressträff på måndag klockan 10,
För två veckor sedan, 18 november, visade regiondirektören Alf Jönsson upp de snabbtester som Region Skåne köpt in flera veckor innan FHM gett grönt ljus. Ledande chefer och politiker har drivit på för snabbt införande.Bild: Johan Nilsson/TT/HD.
Region Skånes största labb för covid-19-testning heterKlinisk mikrobiologi,ligger i Lund och har 225 anställda, den största gruppen är biomedicinska analytiker. I fredags förbjöds labbchefen Ingvar Eliasson att komma till sin arbetsplats på två veckor, efter en konflikt med Region Skånes ledning.
Ledande politiker och tjänstemän ville att laboratoriet mycket snabbt skulle ställa om sin verksamhet till i synnerhet snabbtester, något som Ingvar Eliasson var kritisk till. Jag behandlade det som skedde i en blogg på torsdagen, läs här. Där skrev jag bland annat:
”Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.
Om nu Skåne gör precis tvärtom mot resten av landet borde man vara tydlig med sina motiv och förankra ”den skånska vägen” i organisationen. Här tycks man har gjort precis tvärtom, gjort det till ett politiskt prestigeprojekt och dåligt informerat facket om behandlingen gav Eliasson.
Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson, som säger att ”Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef”.
Nu går regiondirektören Alf Jönsson, som varit drivande då det gäller en snabb utrullning av de nya testerna, ut i Helsingborgs Dagblad med vad jag inte kan kalla för något annat än vilseledande krishantering.
HD frågar: ”Du ser inget anmärkningsvärt i det som hänt, att en nyckelperson som verksamhetschefen på Klinisk mikrobiologi tas ur tjänst?”
– Det jag ser är att, ur ett mänskligt perspektiv, är det många som slitit fruktansvärt hårt under en lång period, svarar Alf Jönsson.
– Det kommer alltid att skava på olika sätt, på olika arbetsplatser, mellan chefer och medarbetare när vi varit utsatta för stress under lång period.
Men, hur kan Jönsson uttala sig så här? Frågan gäller Regionenledningens maktutövning och farhågan att den drabbar både personal och allmänhet genom att ett viktig laboratorium hamnar i kris. Men Jönsson förvandlar det till ”ett personalärende” och brer på med att ”jag kan inte kommentera personalärenden inom en enskild förvaltning”.
Är inte det ett klumpigt sätt att försöka göra slut på alla frågor om egen maktutövning?
Alf Jönsson har i den ena tidningsartikeln efter den andra markerat sin ställning som närmast ensam beslutsfattare i Region Skåne. I onsdags handlade det om massvaccinering:
– Igår gav jag besked om att dra igång upphandling av vaccineringsverksamheten, säger regiondirektören Alf Jönsson, skrev HD. I samma artikel hette det vidare att:
– Jag kommer inte att spara på något för att se till att detta blir genomfört, försäkrar Alf Jönsson.
Men tänk om det finns andra åsikter, motargument, problem??
I artikeln om Klinisk Mikrobiologi och dess petade chef säger Jönsson:
”Givetvis ska det vi gör, alltid göras säkert. Däremot kommer jag aldrig att tveka, någonsin eller någon gång, när det gäller att vi ska göra allt vi kan för skåningarna.”
Situationen på inte bara labbet i Lund utan på de labb som ansvarar för covid-19-proven över hela landet hart beskrivits som kaotiska, sedan smittspridningen ökad dramatiskt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem” med arbetspass sju dagar i veckan fram mot midnatt.
Att i det läget peta chefen och göra om verksamheten utan förankring är, som jag ser det, ett sätt att riskera människoliv, knappast att ”göra allt för skåningarna”.
För min del ser jag hela historien som ett obehagligt exempel på långt gånget maktmissbruk.
Ingvar Eliasson är verksamhetschef för klinisk mikrobiologi i Region Skåne. Foto: Johan Nilsson/TT. I dag är han förbjuden att besöka sin arbetsplats.
Hälften av alla covidtester i Skåne analyseras på det lundensiska laboratoriet Klinisk mikrobiologi. I dagarna har verksamhetschefen Ingvar Eliasson förbjudits att komma till sin arbetsplats. Den påtvingade ”time-outen” har förorsakats av en konflikt med Region Skånes högre tjänstemän och väl ledande politiker om hur testningen ska organiseras, skriver Helsingborgs Dagblad.
– Det är väldigt stor oro bland personalen på labbet efter det plötsliga beskedet, säger Kerstin Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundet som organiserar de biomedicinska analytikerna.
Konflikten handlar dels om det snabbt frampressade utskicket av de nya snabbtesterna för covid-19, som Skånes regionpolitiker och högre chefer gärna talat om. Enligt uppgifter till tidningen hävdar Eliasson att medicinska bedömningar måste få avgöra takten på införandet, inte politiska krav på snabbhet.
– Detta handlar om att politiker och tjänstemän vill visa handlingskraft. Men det är viktigt att införande av diagnostik sker tryggt och att både medicinska användningsområden och utbildning i handhavande är klart, innan man sätter igång, säger en källa till HD/Sydsvenskan.
Som chef för Klinisk mikrobiologi har läkaren Ingvar Eliasson en central roll i Region Skånes arbete för att hejda smittspridningen av covid, i synnerhet inom sjukvården, skriver HD vidare.
Den 15 november rapporterade Sveriges Radio Ekot om högt tryck på de svenska laboratorier som ska analysera både coronarelaterade tester och vårdens ordinarie tester.
Ingvar Eliasson intervjuades i det sammanhanget av Ekot om arbetssituationen på Klinisk mikrobiologi-laboratoriet och sa bland annat:
– Människor kors och tvärs och svårt för dem att upprätthålla coronaavstånd, utan här jobbar man väldigt ”tight” och pressat i ett mycket mycket högt tempo och detta pågår långt in på kvällstimmarna fram mot midnatt.
Sedan dess har arbetsbördan ökat betydligt. Förra veckans nittontusen analyser var tre gånger fler än i början av oktober. Arbetsbelastningen beskrivs nu som ”extrem”.
I radions reportage hette det vidare:
”På de flesta av de här labben jobbar personalen sju dagar i veckan och i vissa fall till sent in på kvällen. Personalläget beskrivs som väldigt ansträngt på de flesta håll, som på Sahlgrenska universitetssjukhuset där. Peter Brodin är verksamhetschef på laboratoriet.
– Det ligger på gränsen till vad vi kan hantera nu, så vi försöker utöka personal och antal analysinstrument och dessutom skicka till externa labb för att minska trycket.”
I det läget går Region Skånes tjänstemän och politikerin och petar Eliasson och försvårar laboratoriets livsviktiga arbete i en situation när Skåne tillhör de delar av Sverige där antalet smittade stiger allra värst. Det är extremt ansvarslöst och inkompetent.
För mig är det fullständigt obegripligt hur Region Skånes tjänstemän och politiker kan betes sig så i en djup krissituation där laboratoriet och dess personal i stället borde ha getts största möjliga stöd.
Regionens coronapolitik har återkommande varit undermålig. När staten gick in med stort stöd för att alla gratis skulle kunna ta prov, då beslöt Region Skåne att ta ut en avgift på 200 kronor per prov, man gjorde business av en nödsituation. Allianspolitikernas övergripande politiska ambition är ju att Region Skåne ska ha bland landets lägsta skattesatser, med corona eller utan kvittar lika.
I HD:s artikel heter det vidare: ”Vi har haft olika uppfattningar i sakfrågor och har i samband med detta kommit överens om att Ingvar Eliasson är ledig i fjorton dagar” mejlar Lars Kristensson som är förvaltningschef för Medicinsk service dit Klinisk mikrobiologi hör.
Denne Kristensson sitter också i Region Skånes koncernledning. Flera källor med insyn i ärendet uppger för HD och Sydsvenskan att konflikten handlar om vem som ska bestämma takten när Region Skåne börjar använda snabbtester – regionens tjänstemän eller de medicinskt sakkunniga.”
Satsningen på snabbtester har stolt hållits fram av exempelvis regionstyrelsens ordförande Carl Johan Sonesson (M) och regionrådet Gilbert Tribo (L) som ett exempel på att ”Skåne går sin egen väg”.
Förvaltningschefen Lars Kristensson utlovade 12 november att snabbtesterna skulle börja användas skarpt ute i vården ”inom någon vecka”.
– Det gör att vi snabbare kan ge besked om smitta på exempelvis äldreboenden eller när tester behöver göras på vårdcentralen, sade Kristensson då.
De medicinska experterna inom Klinisk mikrobiologi, som granskat flera olika fabrikat av snabbtester, har varit tveksamma till den hastiga utrullningen. Det finns också kritik mot att snabbtestningen inleds på vårdcentraler. Det uppger flera källor för tidningen.
Uppenbart är att regionens ledning har ett direkt ansvar för den situation som uppkommit. Trion Sonesson, Tribo och Kristensson tar på sig ett stort ansvar för många människors liv.
Bemötandet av Ingvar Eliasson har väckt bestörtning bland medarbetare som HD/sydsvenskan har talat med.
– Ingvar Eliasson är en helt central nyckelspelare. Nu tappar vi en viktig chef mitt i pandemins mest kritiska skede, säger en av dem. Lars Kristensson avböjer att uttala sig ytterligare.
På Klinisk mikrobiologi i Lund arbetar 225 personer, den största gruppen är biomedicinska analytiker.
Vårdförbundet fick ingen förvarning eller information om den plötsliga förändringen i chefsledet, enligt huvudskyddsombudet Kerstin Andersson.
– Det kom bara ut ett mejl om att vi har en ny tillförordnad verksamhetschef. När de fackliga representanterna ställde frågan direkt till Lars Kristensson fick de en förklaring som handlar om att verksamhetschefen haft för hög arbetsbelastning, och därför tagits ur tjänst.
– Den förklaringen tror ingen i personalen på. Allt det här skapar oro och påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Och om chefen nu hade för mycket att göra – vad gjorde i så fall hans chefer åt det? undrar Kerstin Andersson.
Ingvar Eliasson har ansvaret för den mikrobiologiska diagnostiken i Region Skåne. Nu får han inte besöka sin arbetsplats Klinisk mikrobiologi.Bild: Lars Brundin/HD.
Fem myror är fler än fyra elefanter, en Public Sevice-produktion är i dag en del av svenska folkets kollektiva minne. Den kan för övrigt ses på SVT-Play.
Allt fler röster höjs nu för att innehållet i Sveriges Radio och SVT ska slimmad och styras. Tidigare har det framförallt handlat om sverigedemokraterna, men under hösten har liknande tongångar hörts både från moderaterna och kristdemokraterna, de tre högernationalistiska partier som siktar efter att bilda regeringen efter valet 2022 – och har en god teoretisk möjlighet att göra det.
Under hösten har återkommande höjts röster för ”ett avsmalnat uppdrag för public service”, inte minst från politiskt håll. ”Ut med underhållning och sport, in med kultur och samhällsnyttig journalistik”, har det hetat.
I fredags gickEva Beckman, programdirektör på SVT, och Jan Helin, mediedirektör på SVT, till försvar för SVT mot de attackerna i en debattartikel på DN kultur.
De båda debattörerna slår fast att ”Public service finns till för att fylla demokratiska, kulturella och sociala behov. Det uppdraget är inte begränsat till någon särskild genre. Många av SVT:s underhållningsprogram bidrar till kunskap under lättsamma former …”
Man kan givetvis ha olika åsikt om SVT. Men att förvandla SVT till någon slags smal seriös public service-variant och lägga sport, underhållning, melodifestivaler och annat som betraktas som ”brett” i en reklamfinansierad TV3-TV4-lik kanal vore förfärligt.
Jag hör till de TV-tittare som inte står ut med reklamavbrott och därför aldrig tittar på de kanalerna. Däremot använder jag dagligen SVT-Play med ett otroligt bra och mångskiftande utbud, att slå sönder det vore ett kulturmord ingenting annat.
Pandemin har varit och är ett bevis för hur viktigt public service är i kristider. Både SR och SVT har informerat utförligt och trovärdigt – och gett den trygghet med tillförlitlig information som är nödvändig för att uthärda och överleva.
Beckman/Helin skriver:
”Under hela pandemin har SVT försökt att på bästa sätt möta svenska folkets behov av snabb och saklig information och granskning, men också av kultur, gemenskap och avkoppling. Från skarpa utfrågningar i Aktuellt till Hemmagympa för de äldre. Glädjande nog har det bidragit till att SVT, enligt SOM-institutets specialmätning om corona, har det högsta förtroende som någonsin uppmätts för ett medieföretag – 81 procent.”
SVT och SR har ett demokratiskt uppdrag som är avgörande viktigt för ett fungerande samhälle. Om SVT inte erbjöd program inom alla genrer skulle detta demokratiska uppdrag inte skapa värde för publiken i samma utsträckning som i dag. Bara informerade medborgare kan delta i en levande samhällsdebatt.
Exempel från USA förfärar. Varför röstade 70 miljoner människor på Donald Trump i valet den 3 november? Jag kan bara se ett rimligt svar på frågan, att det berodde på den amerikanska mediesituationen.
Ett fåtal i dagens USA läser dagstidningar. Man får merparten av sin information från extremt profilerade TV-sändningar, med högerextrema och i det längsta Trump-vänliga Fox News som största nyhetskanal. Fox News har länge spridit presidentens lögner och gjort allt för att få upp profitabla tittarsiffror. På köpet har man sått okunnighet och skördat hat.
Om Public Service skulle malas sönder av M+KD+SD kan det på kort tid skapas en mediesituation liknande den i dagens USA också här i Sverige.
Till saken hör också att de flesta svenskar är positiva till public service. Beckman/Helin avrundar sin viktiga artikel så här:
”Så, vad handlar de alltmer högröstade kraven på ett avsmalnat uppdrag om egentligen? När vi ställde frågan till publiken med hjälp av Norstat så var majoriteten, tre av fyra, positiva till det breda uppdrag SVT har i dag. I den pågående debatten försöker en del aktörer nu frammana bilden av att den breda uppfattningen om public service i Sverige är den rakt motsatta. Varför? Vem tjänar på ett försvagat public service utan folkligt stöd?”
Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström.Bild: Anders Wiklund/TT,
Sofia Wallström, generaldirektör vid IVO, Inspektionen för vård och omsorg, berättar att myndigheten identifierat allvarliga brister i regionerna när det gäller vården av äldre vid särskilda boenden under pandemin.
– Ivo gör bedömningen att det är för stora brister i vården i denna del. Lägstanivån är helt enkelt för låg, även under pandemin, säger Sofia Wallström.
Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre vid särskilda boenden under pandemin, enligt Ivos bedömning.
Statsminister Stefan Löfvenoch centerledaren Annie Lööf reagerar i en TT-artikel:
Statsministern konstaterar att Ivo framhåller att alla regioner i Sverige har brustit i sitt lagstadgade ansvar för medicinsk vård och behandling på särskilda boenden. Ivo säger också att äldre har inte fått vård utifrån just sina behov och att det har brustit i information till dem och deras anhöriga. Likaså finns brister i patientjournaler och vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk.
”Varje region behöver genomföra nödvändiga förändringar – de ska redan ha börjat med det”, skriver statsministern.
Centerledaren Annie Lööf vill se en uppryckning på alla håll.
– Vi måste se till att man lever upp till dagens lagkrav. Men det behövs också skärpningar av hälso- och sjukvårdslagen, sade Lööf inför partiledarsamtalen.
Lööf återkommer till tidigare väckta krav om att sjukvård ska kunna ges oavsett plats – hemmet, sjukhus eller det särskilda äldreboendet. Samordningen måste bli bättre mellan regionerna och kommunerna och sjuksköterskor och undersköterskor ges möjligheter att ge rätt vård och behandling i äldrevården, sjuka äldre ska inte behöva skickas till akuten för att få dropp, blodförtunnande och syrgas.
Allt det här är egentligen välkänt. Det som skedde inom äldreomsorgen i Sverige i våras var var kusligt. De politiker och tjänstemän som i efterhand inte förmådde att vara självkritiska, som när över hälften av de boende på ett äldreboende i Helsingborg avled av pandemin, har fortfarande mycket att lära. Stockholm och Helsingborg hörde till de städer som allra sämst klarade av döden inom äldreomsorgen.
Respekten för de äldres människovärdet måste återskapas. Det som skedde i våras var otillständigt, när många svårt sjuka äldre fick ”telefonbesked” av läkare utan konsultation eller fick palliativ vård insatt utan läkarkonsultation.
Därför är IVO:s skarpa formuleringar synnerligen välkomna. Vården av de äldre måste vara likvärdig med den som ges till andra, fattas bara. Det här är, menar jag, den allra viktigaste slutsatsen efter covid-19-pandemins härjningar. Eller med Sofia Wallströms ord ännu en gång:
”Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre …”
Hur kunde det bli så illa?
Det berodde i synnerhet, menar jag, på systemfel inom äldreomsorgen, något som förfärande synliggjordes av smittans dödliga härjningar. De systemfelen måste åtgärdas nu.
