Kategoriarkiv: Corona

De superrika ökar mest i Ryssland och i Sverige

Financial Times publicerade i maj en uppseendeväckande artikel under rubriken ”Miljardär-boom: Hur de superrika bälgade i sig Covid-19-pengarna”. Det handlades alltså om hur olika länders dollarmiljardärer berikat sig under pandemin, sannolikt till stor del på statliga pandemistöd.

Artikeln illustrerades av ett diagram där man jämförde dollarmiljardärernas samlade tillgångar i olika länder i procent av BNP, bruttonationalprodukten – och som en jämförelse mellan 2020 och 2021. Som källa till diagrammet hänvisade man till Forbe’s lista över världens dollarmiljardärer.

Överst på listan ligger föga förvånande Ryssland. Landets oligarker har skamlöst roffat åt sig av satsningarna för covid-19-sjuka. Deras samlade förmögenheter uppgår till bortåt 35 procent av Rysslands BNP, en kraftig ökning från 23 procent året innan.

Vladimir Putin lär tillhöra den här gruppen och har i det mesta säkerligen sett till så att den och han själv gynnats. Därmed också sagt att Ryssland är ett korrupt samhälle där det är fritt fram för de allra rikaste att ta för sig än mer.

På andra plats ligger – Sverige!

Sveriges superrika dollarmiljardärer har gynnas av pandemin och kunnat öka sina sammanlagda förmögenheter från strax under 20 % av svensk BNP (2020) till nära 30% (2021).

Men vad är detta? Ligger Sverige i samma klass som Ryssland? Vad håller våra oligarker på med??

Detta sker under en socialdemokratiskt ledd regering. Hur är det möjligt, måste man fråga sig? Hur har det Sverige som under hela efterkrigstiden ansetts som ett av världens mest jämlika länder i dag blivit ett av de mest ojämlika?

I dagarna presenterades en modest ökning av beskattningen av de superrika av finansminister Magdalena Andersson, som talade om en ”miljonärsskatt”.

Dagens Nyheter attackerade finansministern grovt på ledarplats, där det talades nedsättande om ett populistiskt utspel. SVT:s Aktuellt tyckte att det var kul att sätta Magdalena Andersson i debatt med SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt. Därmed omöjliggjordes varje slags seriös debatt om den viktiga frågan, Sveriges monumentalt ökade ojämlikhet.

Varken DN eller SVT presenterade den uppseendeväckande bakgrunden, att Sverige har blivit ett av världens mest ojämlika länder. Dessa tongivande medier tog inte den svenska ojämlikheten på allvar – av bristande intresse eller djup okunnighet, undrar jag.

På listan ligger Modis Indien på tredje plats. Där har de superrika under pandemiåret fördubblat sin andel av BNP till 20 procent, vilket känns vedervärdigt.

Att USA ligger på fjärdeplats förvånar inte, i all synnerhet inte efter fyra år med Trump som president.

Fotnot: Mera om Financial Times artikel och om The Billionaire Boom i en följande blogg.

On the 2021 Forbes list, the billionaire population rose nearly 700 to a record total of more than 2700. Shutterstock/Financial Times.

1,7 miljarder vaccinerade – men bara 0,3 procent i låginkomstländer: Häv patenträtten på vaccin!

Malin Björk, Europaparlamentariker för vänsterpartiet.

I dag onsdag röstar EU-parlamentet återigen om patenträtten på covidvaccin. 

 i den rika delen av världen har vaccineringen mot covid-19 tagit fart de senaste månaderna. Allt fler människor har fått sina två doser och kan börja återgå till ett mer normalt liv med familj, vänner och arbetskamrater. Jag själv hör till de privilegierade som fått två sprutor och inväntat de efterföljande två veckorna, en väntan som lett fram till en närmast euforisk känsla av ”nära odödlighet”.

Men, skriver europaparlamentarikern Malin Björk (V) på nättidningen Dagens Arena, ” i den fattigare delen av världen ser det annorlunda ut. Av de 1,7 miljarder doser som hittills getts världen över, har bara 0,3 procent varit i låginkomstländer.

Om dagens långsamma vaccinationstakt fortsätter skulle det ta 57 år innan befolkningen i de fattigare länderna skulle vara vaccinerade. I Indien dör uppskattningsvis över 30 000 människor per dag i covid. Dessutom slår de nedstängda samhällena extra hårt mot redan hårt prövade ekonomier och människor.”

Det räcker inte att enbart befolkningen i världens rika länder vaccineras. Ett sådant förfarande kan leda till farliga mutationer, i värsta fall virus som vaccineringarna dåligt erbjuder skydd mot. För att stoppa pandemin krävs att så många som möjligt så snabbt som möjligt får tillgång till covidvaccin. 

Malin Björk fortsätter: ”Allt fler globala aktörer är nu överens om att en av de viktigaste åtgärderna för att skynda på tillgången till vaccinet är att tillfälligt häva patenträtten på covidvaccin. Det som ursprungligen var ett förslag från Indien och Sydafrika i förhandlingar i Världshandelsorganisationen (WTO) stöds numera av runt hundra länder, däribland USA, hundratals akademiker, politiker, religiösa ledare och organisationer som arbetar med global folkhälsa, som Världshälsoorganisationen (WHO) och Läkare utan gränser.”

Enligt forskare som studerat läkemedelspatent skulle produktionen kunna påbörjas en rad nya platser inom bara ett par månader om läkemedelsbolagen delade med sig av sina patent och tillverkningsprocedurer. I det globala Syd finns dessutom redan ett fyrtiotal vaccinfabriker och producenter som idag tillverkar miljardtals doser andra vaccin och som kan snabbt ställa om.

De enda som tjänar på att vaccinpatenten görs oantastliga är de stora och oligopolliknande läkemedelsbolagen, skriver Malin Björk vidare. Utvecklingen av covidvaccinet har inte finansierats av bolagen själva, utan främst av offentliga medel.

Det ekonomiska riskerna med covidvaccinet betalas alltså med offentliga medel, medan vinsten går rakt i privata fickor.

Björk avslutar sin text med en uppmaning: ”Nu har vi chansen att ta vårt ansvar och snabbt stoppa den globala pandemin. Låt oss göra det. Det vinner vi alla på – epidemiologiskt, ekonomiskt och moraliskt.”

Region Skånes vaccinationshaveri: ”I detta drängslagsmål tänker jag inte fortsätta”

Vaccinationsinformation på väl fungerande 1177. Bid: 1177.

”I det här ovärdiga råttrejset, i detta digitala drängslagsmål, tänker jag inte fortsätta. Jag loggar ut.”

Pernilla Ström är i sin kolumn på HD:s ledarsidor med all rätt tvärilsken på de rutiner med vilka Region Skåne misslyckats med att fördela vaccinationstider. Hon har i flera dagar – förgäves – sökt logga in för att få en tid. Hon skriver vidare:

”Sedan förra måndagen pågår ett storskaligt experiment med plågsamma bokningsförsök i Region Skåne. … Vi är sisådär 150 000 skåningar i åldersgruppen som nu skulle slåss om 13 000-14 000 vaccindoser. Det gick åt pepparn, förstås. Efter nästan två timmars blodtryckshöjande och migränframkallande surfande mellan olika vaccinatörer gav jag upp. Inga tider fanns att frambringa.”

Trots att det i Skåne finns ett väl fungerande system med vårdcentraler och den väl fungerande webbsidan och appen 1177 har regionrådet Gilbert Tribo (L), Region Skåne, redan den 28 december beslutat att vaccinationsfas 4 (de som är under 60 år) ska utföras av privata entreprenörer. Det finns ingen central sida. Ingen överblick. De flesta vaccinationsföretagen finns i tättbefolkade områden i västra Skåne, det talas om en ”extrem övervikt”. Allt mycket förutsägbart, också redan den 28 december.

I en annan artikel i HD berättar Karin Zillén om vaccinationskaoset. Svea Vaccin i Helsingborg kräver att den enskilde själv ska boka in den andra sprutan, vilket strider mot reglerna. Folk med mindre allergibesvär (tillexempel mot myggbett) riskerar att inte få någon vaccinationstid. En av aktörerna, Min doktor, accepterar bara mobilt bank-id. Vissa kräver att man skriver in personnumret vid varje inloggning, andra har olika slags koder, det är olika system hos vaccinationsföretagen.

Det hela drabbar särskilt datorovana personer och alla som inte kan gå in med datorn på speciella tider dagtid när nya tider släpps. Det känns hårresande orättvist och ogenomtänkt. Skrivbordsfolket med egen dator prioriteras framför busschaufförer och byggnadsarbetare. Absurt.

För snart ett halvår sedan fattades beslut i frågan på Region Skåne. Man borde ha haft god tid på sig att finjustera rutinerna, men har ändå misslyckats kapitalt, vilket vållat oro och i förlängningen också möjligen sjukdom och död.

Blev det ”billigare” för regionen med 14 olika privata aktörer? Vad var vitsen med systemet annars? Inkompetens i kubik. För privatpersoner har det ”blivit mycket dyrare”, med tanke på sjukdomsrisk, inställda resor, förlorad tid, med mera. Privata alternativ brukar motiveras med ”valfrihet”, här står det bara för kaos, brist på samordning och geografiska orättvisor..

Socialdemokraterna i Region Skåne har krävt att vårdcentralerna åter får ansvar för vaccineringarna, också för att garantera en bättre geografisk spridning.

Det nuvarande kaoset är bara ännu ett exempel på att regionernas ansvar för vården bör avvecklas snarast. Man tycks helt sakna kompetens för att hantera en massvaccinering, åtminstone i Skåne. Hur ska det då gå med till exempel planeringen av det nya lasarettet i Helsingborg, en ännu större utmaning?

Moffer med kikaren. Om att besöka Helsingör maj 2021

Helsingör – från den svenska sidan länge en oåtkomlig hägring för de flesta. Foto: Sören Sommelius, maj 2021.

En söndag i slutet av maj 2021 gick jag i land från färjan Aurora i Helsingör. Det är första gången på nästan två år. Helsingör har blivit ”Utlandet”, en fjärran oåtkomlig plats, under pandemin.  Kontrollanterna på Helsingörs station kollar misstänksamt mina vaccinationspapper, ”det där kunde ju vem som helst ha fixat, säger den ene av dem fast på danska. Han ler sarkastiskt.

Men titta, försöker jag, det står Pfizer här, mitt namn där och vaccinationstillfällenas datum. Jag har fått två sprutor … Mannen skakar på huvudet. ”Det ska vara ett officiellt vaccinationsintyg”, säger han och fortsätter med ett vänligt leende, ”men för den här gången …”.

Som en småfisk slinker jag genom nätet, går ut på Jernbanevej, fortsätter på Hovedvagtstræde över Stenegade upp till Stjernegade mot Torvet.

Helsingör är sig inte likt. Mycket är igenbommat. Det där danska ”hygget”, jag anar det inte. Jag menar inte att folk är illasinnade eller så, mer att de verkar bedrövade, frånvarande på ett sätt som jag inte är van vid. Man skyndar längs gatorna, majoriteten med skyddsmask och nerböjt huvud.

Det här är ett annat Danmark än det jag varit van vid under alla år. Jag associerar tillbaka till krigsåren, då senast gränsen mellan Sverige och Danmark var i det närmaste helt stängd under lång tid. Och på de danska judarnas flykt över Sundet hösten 1943. Ordet ofärdstider flaxar genom mig som en olyckskorp. Jag skakar på mig, det är nog det risiga majvädret, tio grader bara och vass vind, tänker jag, min fantasi skenar i väg. Men visst har pandemin varit en ofärdstid, nästan som ett krig.

Sedan kommer jag att tänka på en man i Helsingör mot slutet av krigsåren på 1940-talet, en äldre herre kallad Moffer, bara därför att hans systerdotter som liten inte kunde tala rent. Från sin bostad kunde han se varvet som i vår tid blivit kulturvarvet, han såg Kronborg och så det sköna Öresund med den svenska kusten och Helsingborg, om natten en saga av ljus till skillnad från det nedsläckta Helsingör.

Moffer for åt andra hållet, från krigets Helsingör till fredens Helsingborg, när färjorna till slut efter krigsåren åter började gå, när ockupationsarmén kapitulerat och Danmark blivit fritt. De åren gick gränsen mellan krig och fred just här genom Öresund, en krigets och nazismens järnridå.

Med sin utmärkta kikare hade Moffer från Helsingör kunnat se en svensk dam i sin bästa ålder, ”rundbarmad såvitt han kunde urskilja”, ”inte så värst mycket kläder på sig”. Dag efter dag följde han henne med kikaren tills hon höll en skylt framför sig ”Postfack 10-01”. Hon tiggde om hjälp. Hon var i nöd.

När Moffer till slut utrustad med en stor blombukett tog mod till sig och tog färjan till Helsingborg blev det inte så som han hoppats.

Den danska författaren Frank Jæger, född 1926 i Frederiksberg, död 1977 i Helsingör. Foto: Aage Sørensen / Ritzau Scanpix.

Nå, Moffer är ingen verklig människa, vad jag vet, bara en figur i novellen ”Moffer med kikare” av den suveräne danske författaren Frank Jæger,  fint filmatiserad för SVT av Stellan Olsson.

I novellens avslutning berättas att ännu flera år efter kriget ett tjog halvgamla och äldre herrar varje onsdag träffades på en anspråkslös krog i Helsingör där de diskuterade vidvinklar och kikarobjektiv. De var alla medlemmar i Kikarklubben vars rödmosige kassör var Moffer själv.

När jag efter nästan två år åter utan möjlighet till besök på andra sidan sundet till slut kommer till det Helsingör jag dagligdags kunnat se från Helsingborg känner jag mig lite som Frank Jægers Moffer.

Skillnaden är kanske att framtiden 2021 är mera osäker än den var 1945. Då kunde det bara bli bättre när freden kommit till Danmark. Vad väntar oss nu? Med ett virus är det inte lätt att sluta fred, ens om vi inbillar oss att det kapitulerat.

Den danska brigaden som under krigsåren i Sverige avvaktat på att kunna befria Danmark, återvänder i maj 1945 efter Tysklands kapitulation till Helsingör, med färjan Holger Danske från Helsingborg. Bild: Wikipedia Commons.

Sänd Netanyahu till Haag och brottmålsdomstolen!

Bomber mot Gaza. PHOTO HATEM MOUSSA, AP.

På torsdagskvällen 21.40 kom beskedet att Israel och Hamas enats om eldupphör och slut på de våldshandlingar som pågått sedan den 10:e maj.

Jag tänker på de bortåt två miljoner palestinier som lever i Gaza. Över 200 har dödats, en fjärdedel var barn. Vilken kuslig ”konflikthantering”. Israels dödande bomber och all kuslig förstörelse i Gaza förfärar. Vad var meningen? Har en verklig fred kommit en tum närmre? Knappast.

… men Israel är ju en demokrati har det hetat överslätande i många svenska mediers kommentarer till det pågående inbördeskriget i Israel/Palestina.

Human Rights Watch publicerade nyligen en 213 sidors grundlig rapport ”A Threshold Crossed: Israeli Authorities and the Crimes of Apartheid and Persecution”. Rapportens slutsats var att Israel bedriver apartheidstyre mot de palestinska minoriteterna, i Israel, på Västbanken och i Gaza. Få insatta bestrider slutsatsen, annat än den totalt aningslöse demagogen Lars Adaktusson.

Ett land med långt driven apartheid kan inte kallas en demokrati. Ambitionerna att etniskt rensa östra Jerusalem från palestinier är bara det senaste otroligt hänsynslösa utslaget av Israels apartheid. Bosättarnas gradvisa och illegalt utökade bosättningar på Västbanken en annan.

Ett land som medvetet bryter mot FN-deklarationer och mot krigets lagar kan inte heller kallas demokratiskt. Israels skoningslösa angrepp mot civila mål i Gaza är utan motstycke. Vilket annat land hade bemötts med stillatigande acceptans för något sådant?

Detsamma gäller attackerna mot palestinier runtomkring och inne i den heliga al-Aqsamoskén. Liksom angreppen på en långa rad medier i Gaza och mot vårdinrättningar.

Covid-19-kliniken i Gaza City attackerades i måndags och kan inte längre testa patienter, det enda teststället i Gaza. Delar av Läkare utan gränsers klinik förstördes i ett bombanfall natten till söndagen.

Gäng på gång har Israel lämnat samma bortförklaringar om Hamasanläggningar – men utan att presentera några bevis.

Mycket tyder på att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu medvetet har dragit igång kriget just nu. Han stod ju inför hotet om att efter en neslig rättegång inte väljas om. Oppositionen hade enats mot tyrannen.

Netanyahus krig ändrade förutsättningarna. Vilken cynism. Alla dessa döda, också i Israel, Hamas raketer mot civila är likaså terror och krigsförbrytelser mot oskyldiga civila.

Men det är ingen konflikt mellan jämbördiga parter. Kärnvapenmakten Israel är en av världens mest upprustade militärmakter. I kriget mot Gaza har man använt Bunker buster bomber, som har beskrivits som de värsta bomberna av alla, undantaget kärnvapen. USA introducerade dem i Afghanistan i jakten på Usama bin Ladin. Israel har nu bombat civila med samma helvetesvapen.

I Palestina skulle ha hållits allmänna val nu på lördag den 22 maj, de första valen sedan 2006. Men valen ställdes in redan innan kriget bröt ut. Hade de genomförts kunde det ha lett till att Västbanken och Gaza återförenades till en palestinsk stat med 4,6 miljoner invånare, skriver brittiska New Statesman.

Netanyahu är vinnare också i det sistnämnda sammanhanget. Med Hamas kvar vid makten i Gaza får han den fiende han behöver kunna peka på – som en sann tyrann.

I en rättvis värld skulle Netanyahu snarast skickats till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, och ställts till svar för sina återkommande brott mot mänskligheten. Fått ett kännbart fängelsestraff.

PS: ”Varför är Sverige så tyst om Israels brott i Gaza?”, undrar Jeannette Escanilla, ordförande för Ship to Gaza Sverige, i en viktig debattartikel i torsdagens Dagens Etc.

Äldre har diskriminerats grovt under pandemin

FOTO: UMEÅ UNIVERSITET
”Jag tycker det är väldigt uppenbart att äldre har diskriminerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

I Sverige har total 14 000 personer avlidit med covid-19 fram till den 26 april 2021. Av dem var 12 614 – eller 90 procent –70+, skriver Aftonbladet, vars siffror bygger på uppgifter från Folkhälsomyndigheten.

”Äldre har diskrimerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i en intervju med Aftonbladet.

Värst var det i början av pandemin – och allra värst i Stockholm, enligt professorn. ”Där var det väsentligt många gamla” som inte fick någon individuell bedömning vid misstanke om covid-19, utan fick en ”generell ordination om palliativ vård”, ”vilket i praktiken innebär att de dör inom några dygn”.

Många äldre på boenden fick inte träffa en läkare. De ordinerades ofta palliativ vård per telefon vid feber och andra symptom på infektion, utan att läkaren visste om tillståndet berodde på covid eller inte.

– För mig är det oerhört skrämmande och ett hot mot läkaretiken.

Han nämner särskilt den läkare på en vårdcentral i Lomma som i april förra året beslutade att ingen av 180 äldre patienter skulle få sjukhusvård vid misstänkt covid. Läkare ordinerade generellt palliativ vård på distans i alla journaler – utan att patienterna visste någonting.

– Det var nästan som att döma 180 personer till döden, säger Yngve Gustafson, som hänvisar till ett avslöjande i HD/Sydsvenskan i december 2020.

– I början av pandemin var det nästan ingen över 80 som lades in på sjukhus. Man valde också bort att erbjuda dem intensivvård.

Var femte person på ett äldreboende fick under pandemin inte någon individuell läkarbedömning, skriver Aftonbladet i en annan artikel där man utgår från IVO:s granskning förra året av särskilt äldre på SÄBO, särskilda boenden.

Totalt inspekterades 1 700 äldreboenden, varav 98 granskades djupare.
Ivo konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av äldre på SÄBO under pandemin.

  • Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård och behandling av dessa patienter.
  • Ingen region har heller uppnått kvalitetskraven som ställs på brytpunktssamtal, som läkaren ska ha med patienten och med närstående inför vård i livets slutskede (palliativ vård).

– Alla som behöver ska få en god vård och omsorg. Även i kristider, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Ivo konstaterade stora brister i vården inom samtliga regioner. För Regin Skåne blev omdömet allvarligt:

  • Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk under covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende. 
  • Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler.

Aftonbladet har inlett en reportageserie för att ta ett helhetsgrepp om ”ålderismen” i Sverige, särskilt i pandemisammanhanget.

– Det är jätteviktigt att ni skriver om detta. Vi måste se till alla människors lika värde och att inte äldre diskrimineras, säger Yngve Gustafson.

FOTO: ANDERS WIKLUND/TT/Aftonbladet.
Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Attendos verksamhet ifrågasätts – efter personalhot, höga bonusar och 130 Mkr i statliga coronastöd

Stine Christophersen i P1 Dokumentären Det illojala vårdbiträdet. Foto: Mattias Ramos SR.

I P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” berättar anhöriga och anställda att Attendo ljugit om vården på ett av företagets äldreboenden under coronapandemin. Det handlar om vårdbiträdet Stine Christophersen, som slog larm om att anhöriga fick besked om att deras covid-19-smittade släktingar på Attendos boende fick så kallad kohortvård, där sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska. Det stämde inte med verkligheten.

– Det är en rak lögn, säger Stine Christophersen i dokumentären.

Hon slog upprepade gånger larm till Attendos ledning, men hennes kritik vändes mot henne. Hon var nära att få sparken men det slutade med en varning, som efter det att radioprogrammet sänts drogs tillbaka.

Både hotet om uppsägning av en visselblåsare och varningen strider mot svensk lag. Sedan 2017 har alla anställda inom välfärden, även de som jobbar för privata företag, en grundlagsskyddad rätt att lämna uppgifter till medier. Det är därtill uttryckligen förbjudet för arbetsgivare att rota i vem som fört fram något till en journalist, skriver DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski i en ledare under rubriken ”Straffa dem som sätter munskydd på visselblåsare”.

Han menar också att åklagare före lyssna igenom P1:s dokumentär för att ”utreda om det kan bli aktuellt att åtala de chefer hos Attendo som varnade Stine Christophersen”.

I dokumentären nämns Mia Granes föräldrar Kjell och Marianne, som bodde på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm våren 2020. På boendet bor runt hundra personer och coronasmittan kom in på fem av boendets elva avdelningar och flera personer dog. 

Pappa Kjell fick tidigt covid-19 men mamma Marianne var inledningsvis frisk. Mia Grane fick mejl från Attendo där det stod att man satt in så kallad kohortvård – sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska.

Attendo är Nordens största vårdbolag och driver drygt hundra äldreboende i Sverige. Informationen om att man sätter in kohortvård vid misstänkt smitta har funnits på Attendos hemsida under hela coronapandemin. Men den var osann.

– Det stämmer ju inte eftersom personalen tvingades gå till alla eftersom det var så liten bemanning, så kohortvård – det är ett skämt att kalla det för det, säger Sanne Nilsson.

Attendo har fått statliga stöd på över 130 miljoner kronor under pandemin. Samtidigt har ledningens bonusar ökat med nästan 100 procent, skriver Aftonbladet.

– Deras tillstånd att finnas kvar i äldreomsorgen behöver dras tillbaka, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

– Jag är glad att Aftonbladet har gjort den här granskningen, och avslöjar sanningen bakom det som hände under den här pandemin, förra året och vad som händer nu. Attendo satte alltså inte in personal för att skydda de äldre, precis när viruset spreds som allra värst. De försökte tysta Stine, vårdbiträdet som klev fram och larmade om detta. Och nu använder de svenska skattebetalares pengar, inte för att förstärka personalen och förbättra vården, utan för att betala ut bonusar till sig själva, fortsätter Nooshi Dadgostar till Aftonbladet TV.

S-toppen Aida Hadzialic reagerar på hur ledningen undviker att svara på frågor om miljonbonusarna.

”Driver man skattefinansierad verksamhet ska offentlighetsprincipen gälla. Att vägra svara på frågor om bonusar i miljonklassen på grund av ”tyst period” när man fått 130 miljoner kronor i krisstöd från de svenska skattebetalarna är respektlöst”, skriver Aida Hadzialic, regionråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen.

Även tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem, numera rättsdebattör och ordförande för Brottsofferjouren, reagerar på Aftonbladets avslöjande.

”Sådant väcker berättigad ilska hos många. Borde finnas förbehåll när stöd lämnas”, skriver Alhem på Twitter.

Fotnot 1: VD:s Martin Tivéus har fått en löneökning på 12 procent, till 12,9 miljoner. Tillsammans med koncernledningen har han tilldelats en bonus på 4,8 miljoner, en ökning med 98 procent mot året innan. Bolaget har inte velat svara på frågor med hänvisning till en ”tyst period”, som infaller 30 dagar före en rapport.

Fotnot2: Det börsnoterade Attendos kurs har de senaste fem dagarna sjunkit från 52 till 48 kronor, alltså med knappt åtta procent, varav hälften under måndagen.

PS: Attendo bedriver även verksamhet i Helsingborg. I en blogg 2017 skrev jag följande:

”Den 1 maj 2017 tar Attendo över driften av fyra LSS-boenden i staden. Av totalt 26 anställda har 14 meddelat att de inte vill jobba kvar utan fortsätter inom Helsingborgs stad, skriver Helsingborgs Dagblad.

Kommunal stämde Attendo när 22 anställda inom hemvården tvingades gå ner i arbetstid, hette det i en annan HD-artikel i dagarna. Kommunal drev fallet ända till Arbetsdomstolen, men tvingades retirera.

De anställda vill inte arbeta för Attendo. De äldre vill inte bo på Attendos boenden. Ändå beslöt den styrande blågröna majoriteten att ”privatisera” som det kallas. Men det är ju inte privata aktörer som tar över utan ansiktslösa finansiella placerare, för vilka den skattefinansierade vården blivit en ytterst lönsam sektor.

Attendo ägdes länge av riskkapitalbolag som tjänade grova pengar och vållade svarta rubriker, som ”billig äldrevård med hjälp från skatteparadis” (Kalla fakta 2008). I Dagens ETC skriver Kent Werne:

”Genom åren har en rad figurer gjort sig en rejäl hacka på att köpa, expandera och sälja företaget: Björn Savéns riskkapitalbolag IK, franska Sodhexo, miljardärerna Gustav Douglas och Melker Schörling, riskkapitalbolaget Bridgepoint, sedan Björn Savéns IK en andra gång. Förra året börsnoterades Attendo, vilket gav drygt 8 miljarder till Savén & Co.

Skandaler har kantat Attendos verksamhet, främst till följd av otillräcklig personal. Werne ger några exempel:

  • 2009: På ett vårdhem i Helsingborg fryser en kvinna ihjäl efter att ha lämnats med öppet fönster.
  • 2011: På äldreboendet Vintertullen hittas en dement kvinna naken på en madrass med avföring över hela kroppen.
  • 2012: Blöjor som inte byts, smutsiga lakan, nerbajsade kläder och fallskador avslöjas på äldreboendet Frösunda.
  • 2013: Sår fulla med maskar, dementa som ramlar ur sina sängar och boende som är undernärda rapporteras från två äldreboenden i Stockholm.
  • 2016: Dementa låses in och döda lämnas liggande i rumstemperatur i flera dygn på ett vårdboende i Linköping.

Hur har det kunnat bli så, att de äldre förvandlas till produkter på en marknad för äldreomsorg? Det säger inte så lite om dagens svenska samhälle.”

Sanne Nilsson, specailistsjuksköterska, och familjen Grane. Foto: Mattias Ramos/Sveriges Radio/privat.

Pandemin kommer till förskolan i Laröd

Efter covi-19-larm: För säkerhets skull blir det nya leksaker till barnen i Laröd.Arkivbild: Håkon Mosvold/HD.

En fjärdedel av personalen – fem personer – på privata Larödhus förskola har smittats av covid-19, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Med så många smittade valde förskolan att ha stängt under fredagen.

– Vi tar det säkra för det osäkra. Vi i ledningen ska vara här och städa och all personal ska testa sig, säger Frida Bengtsson, biträdande rektor. Bland annat kommer leksaker att bytas ut.– Det finns även en risk att barn drabbas och det vill vi inte.

Orsaken till smittan är okänd. Plan en är att förskolan ska öppna igen på måndag, men med mer utomhusverksamhet än innan. Alla föräldrar är informerade.

Pandemin började äldreboendena. I Helsingborg drabbades några av dem kusligt med höga dödstal. Ofta informerade man dåligt för att ”inte oroa anhöriga”, hette det. Något liknande hade varit otänkbart när det gäller förskolan i Laröd.

Har de som ansvarar för äldreomsorgen tagit åt sig av erfarenheterna från den första tidens fasor? Kritiken mot timanställningar inom äldrevården har varit massiv. Flera studier under året har visat att hög andel timanställdas också ökade smittspridningen inom äldreomsorgen. Coronakommissionens rapport i december innehöll skarp kritik: timanställningarna måste minska.

Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten, och att andelen personal med timanställning kraftigt måste minska. Men nya siffror från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att det inte skett. Andelen timanställningar låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som tidigare år, något som tidningen Arbetet berättat. Var femte inom den kommunala äldreomsorgen är fortfarande timanställd.

– Det är verkligen inte bra. Det visar att kommunerna inte har förstått det som coronakommissionen pekar på, vad som är äldreomsorgens systemfel, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

Hon håller med om kommissionens slutsatser – många timanställda leder till sämre kontinuitet. Och det går ut över de äldre.

– Kontinuitet är otroligt viktigt för kvaliteten. De äldre behöver träffa samma personal för att känna sig trygga, och de som tar hand om dem behöver vara utbildade. Om en stor andel av omsorgsproduktionen bemannas av timanställda får vi en inbyggd kompetensbrist i systemet, säger hon.

Men även för de anställdas skull är det viktigt att minska timanställningarna.

– Timanställning är den mest prekära anställningsformen. Det blir svårt att få någon långsiktighet i sitt liv, samtidigt som många inte har möjlighet att tacka nej till de timmar de får. Kommunerna borde i mycket högre grad använda sig av egna vikariepooler istället, så att de kan säkra att vikarier får en riktig anställning, säger Mari Huupponen.

 Danderyd har enligt SKR:s statistik 40 procent timanställda. Även tidigare år har de toppat statistiken, skriver Dagens Etc. På privata boenden är som regel andelen timanställda betydligt högre än på kommunala boenden, se fotnot.

I andra änden av skalan finns Lund. De hade förra året åtta procent timanställda. Därmed minskade de andelen med tre procentenheter jämfört med 2019. Enligt Anna Borgius, vård- och omsorgsdirektör i Lund, har kommunen länge strävat efter att ha så få timanställningar som möjligt.

– Det är ett medvetet arbete som har pågått i flera år, där strategin är att ha en viss överanställning på enheterna. Det gör att vi kan hålla en högre kontinuitet och därmed blir kvaliteten på omvårdnaden också högre, säger hon.

Att kommunen lyckats minska andelen timanställningar i år tror hon till stor del beror på att de redan i mars förra året gick ut med en särskild uppmaning om att överanställa.

– Vi sa också att alla anställda skulle vara kopplade till en enhet istället för att gå mellan olika enheter. Det för att minska smittspridningen, både mellan personalen och till de boende, säger Anna Borgius.

Under pandemins första våg var också smittspridningen låg, både bland anställda och brukare. 

Fotnot:

TIMANSTÄLLNINGAR INOM DEN PRIVATA ÄLDREOMSORGEN

Siffrorna från SKR visar bara kommunalt anställda. Men en undersökning från Kommunal från 2018 visar att andelen timanställda hos privata utförare var 37 procent 2017, jämfört med 27 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

Kommuner med mest timanställda:

(andel av alla anställningar)

Danderyd 40,6 procent

Värmdö 34,7 procent

Ragunda 33,9 procent

Vallentuna 33,0 procent

Upplands Väsby 31,1 procent 

Kommuner med minst timanställda:

Lund 7,9 procent

Nynäshamn 8,3 procent

Karlskrona 8,4 procent

Hultsfred 9,0 procent

Kävlinge 10,8 procent 

Källa: Kolada, SKR

FOTNOT 2

Smittan skenar nu i en takt som inte setts tidigare under pandemin., noterar Svenska Dagbladet. Antalet bekräftade fall av covid-19 i världen har nu passerat 150 miljoner. Nära 3,2 miljoner människor har dött i virussjukdomen.

Bakom de senaste veckornas ökning ligger bland annat den svåra smittspridningen i Indien och Brasilien.

USA toppar den föga avundsvärda listan över länder med flest döda – covid-19 har skördat över 575 000 liv i landet. I Brasilien har mer än 401 000 människor dött, i Mexiko 216 000 och i Indien 205 000, enligt amerikanska Johns Hopkins University som följer utvecklingen.

De tre nämnda länderna förenas i en avgörande sak, de styrs/eller har nyligen styrts av nationalistiskt populistiska ledare, som extremt dåligt hanterat pandemin i de respektive länderna. Refsultatet av detta har blivit förödande och krävt och kräver miljoner människoliv.

En hög andel timanställda ledde till att smittspridningen inom äldreomsorgen ökade. Men andelen timanställda är kvar på ungefär samma nivå idag. 
Bild: Shutterstock/Dagens ETC.

Kuslig kapprustning med dollarmiljarder

US Army. Bild: worldatlas.com.

När världen drabbas av pandemi fortsätter kapprustningen med dollarmiljarder. Det är kusligt. I Trumps USA skulle coronan botas med rengöringsmedel – samtidigt satsades gigantiska summor på en ny generation förintelsevapen. 

Världens militära utgifter ökade till nästan 2000 miljarder dollar under 2020, skriver SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut på www.sipri.org, i sin årliga rapport. USA, Kina, Indien, Ryssland och Storbritannien, hade de högsta utgifterna 2020 och stod tillsammans för 62 procent av rustningen i världen. För 26:e året i rad ökade Kinas militära satsningar.

USA – med världens högsta militära utgifter – fortsatte kraftigt öka (+4,4%) under 2020 till $778 miljarder, konstaterar SIPRI.  Med världens största vapensatsningar stod USA för 39% av de totala utgifterna under 2020 (vilket innebär en ökning för tredje året i rad).

”Ökningarna kan främst hänföras till kraftiga investeringar i forskning och utveckling samt flera långsiktiga projekt – som modernisering av den amerikanska kärnvapenarsenalen och storskalig vapenanskaffning”, säger Alexandra Marksteiner, forskare vid SIPRI:s forskningsprogram. ”Det reflekterar den växande oron över upplevda hot hot från strategiska konkurrenter som Kina och Ryssland samt Trumpadministrationens drivkraft att stärka vad den ansåg vara en utarmad amerikansk militär”.

Kina – hade de näst högsta militärutgifterna i världen 2020 och ökade med 1,9% till $252 miljarder. Kina sticker ut som det enda land i världen som inte ökat sin militära börda 2020 trots ökade militärutgifter, vilket beror på dess positiva tillväxt av BNP föregående år.

Ryssland hade avsevärt lägre utgifter (minus 6,6 procent) än sin ursprungliga försvarsbudget för 2020. Ändå ökade de ryska militärutgifterna (med 2,5 procent) för andra året i rad, till 61,7 miljarder dollar, villket motsvarar mindre än åtta procent av USA:s militära satsningar.

”Vi kan med viss säkerhet säga att pandemin inte haft någon avgörande inverkan på världens militärutgifter under 2020”, menar Diego Lopes da Silva, likaså forskare vid SIPRI:s forskningsprogram för vapen och militära utgifter. ”Det återstår att se om länderna kommer att bibehålla nivån på militärutgifterna under pandemins andra år”.

I nästan alla Natos medlemsländerökade den militära bördan under 2020. Den ekonomiska pandeminedgången gjorde det lättare för medlemsländerna att nå alliansens utgiftsmål om 2% eller mer av BNP till militären.  Alliansens riktlinje för utgiftsmålet uppnåddes med en ökning från 9 till 12 medlemsländer.

”Trots att fler NATO-medlemmar lade mer än två procent av sin BNP på militära utgifter under 2020, hade detta i en del fall troligen mer att göra med den ekonomiska nedgången på grund av pandemin än ett medvetet beslut att nå alliansens utgiftsmål”, fortsätter Lopes da Silva.

Med totalt 59,2 miljarder dollar i militär satsningar hade Storbritannien de femte högsta utgifterna i världen under 2020, vilket var 2,9 procent högre än under 2019. Tyskland ökade sina militär utgifter med 5,2 procent till 52,8 miljarder dollar, vilket gjorde landets vapensatsningar till de sjunde största i världen 2020. Militärutgifterna över hela Europa ökade med 4,0 procent under 2020.

Världens sammanlagda militärutgifter var 2020 $1981 miljarder, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från föregående år. Så här ser listan ut över de 15 länder som satsar mest på upprustning: 

TOPP 15 – ’Militära bördan’ anges inom vinkelparentes <n%> som procent av BNP, och SIPRI-uppskattning inom hakparentes [n%]. Procentuell ökning eller minskning inom parentes med +/-. Samtliga summor anges i miljarder US-dollar ($).

1 USA <3,7%> – $778 (+4,4%) – världsandel 39%.

2 Kina <[1,7%]> – [$252] (+1,9%) – världsandel [13%]

3 Indien <2,9%> – $72,9 (+2,1%) – v-andel 3,7%

4 Ryssland <4,3%> – $61,7 (+2,5%) – v-andel 3.1%

5 Storbritannien <2,2%> – $59,2 (+2,9%) – v-a 3,0%

Delsumma 1-5: $1 224 – världsandel 62%

6 Saudiarabien <[8,4%]> – [$57,5] (-10%)  – v-a [2,9%]

7 Tyskland <1,4%> – $52,8 (+5,2%) – världsandel 2,7%

8 Frankrike <2,1%> – $52,7 (+2,9%) – världsandel 2,7%

9 Japan <1,0%> – $49,1 (+1,2%) – världsandel 2,5%

10 Sydkorea <2,8%> – $45,7 (+4,9%) – v-andel 2,3%

Delsumma 1-10: $1 482 – världsandel 75%

11 Italien <1,6%> –  $28,9 (+7,5%) – världsandel 1,5%

12 Australien <2,1%> – $27,5 (+5,9%) – v-andel 1,4%

13 Kanada <1,4%> – $22,8 (+2,9%) – världsandel 1,1%

14 Israel <5,6%> – $21,7 (+2,7%) – världsandel 1,1%

15 Brasilien <1,4%> – $19,7 (-3,1%) – världsandel 1,0%

De femton nämnda länderna, däribland  de permanenta medlemmarna i FM:s säkerhetsråd, står för 81 procent av världens totala militära utgifter. 

De nordiska länderna ligger som följer:

Nr 28 Norge <1,9%> $7,0 (-0,1%), nr 32 Sverige <1,2%> $6,5 (+6,8%) och nr 39 Danmark <1,4%> $5,0 (+6,2%).

Fem av de 10 länder som har den högsta militära ”bördan”, räknat i militrära utgifter som procent av BNP, finns i Mellersta östern: Oman (11 %), Saudiarabien (8,4 %), Kuwait (6,5 %), Israel (5,6 %) och Jordanien (5,0 %).

Fotnot: SIPRI följer de globala trenderna och upprätthåller den mest omfattande och heltäckande databasen över militärutgifter i världen. Den uppdaterade militärutgiftsdatabasen finns tillgänglig på www.sipri.org.

Covidkatastrof i Indien: 1,6 MILJ smittade på en vecka

Kremering av covidsmittade i New Delhi./Foto: Times of India.

Sjukhusen i Indiens huvudstad New Delhi sände på fredagsmorgonen ut SOS-meddelanden också på sociala medier. Siffrorna på antalet smittade, 1, 6 miljoner enbart den senaste veckan, har lett till att det på flera sjukhus bara finns syrgas kvar för några timmars behandling. Hälsosystemen inte bara i Delhi utan i rader av större indiska städer håller på att bara ihop, skriver brittiska The Guardian.

Flera sjukhus vädjar nu om stöd från landets regering.

På Ganga Ram-sjukhuset i Delhi behandlas över 500 covidpatienter. 25 av dem dog under de senaste 24 timmarna.

I ett uttalande på fredagsmorgonen sa sjukhuset att syrgasen kommer att räcka för högst två timmars behandlingar. Utrustningen för andningsstöd fungerar bristfälligt. Vi får så gott det går övergå till manuellt andningsstöd. Risken ökar för en växande kris. Ytterligare 60 personers liv är i fara.

Två timmar efter uttalandet nådde tankbilar med syrgas dock sjukhuset.

Delhis biträdande chefsminister skrev till Indiens hälsominister på torsdagen att sex privata sjukhus hade slut på all syrgas. Han anklagade polisen och högre tjänstemän i närliggande delstaten Uttar Pradesh för att ha hindrat tankbilar med syrgas att nå andra delstater.

Syrgasen produceras på stålfabriker. Natten till fredag lämnade ett tåg, ”Oxygen Express” sin färd från en stålfabrik lastat med sju tankbilar, var och en med 15 ton flytande medicinsk syrgas.

De vaccineringar som genomförts av premiärminister Modis hindunationalistiska regering har varit alltför långsamma, inte minst med tanke på att Indien nu producerar ett inhemskt vaccin, skriver The Economist.

Knappt tio procent av befolkningen har fått den första sprutan nu, vilket är mer än i många andra länder, men ändå djupt otillräckligt inför den stundande ”tredje vågen”.

Times of India rapporterar om den växande krisen. Utanför krematorierna ligger växande högar av döda kroppar, i väntan på att kremeras.