Kategoriarkiv: Demokrati

Smittan,högerpopulismenkonspirationspolikerna

Brasiliens President Jair Bolsonaro of Brazil hälsar anhängare i Brasilia i söndags utan social distans. Foto: Evaristo Sa/Agence France-Presse 

De fyra stora länder där antalet covid-19-smittade har ökat snabbast är Brasilien, USA, Ryssland och Storbritannien, konstaterar The New York Times.

Gemensamt för de fyra länderna är att de leds av populistiska manliga ledare som vill framstå som antielit och anti-etablissemang. Det finns givetvis skillnader mellan de fyra, Jair Bolsonaro, Donald J. Trump, Vladimir V. Putin och Boris Johnson,  och deras länder, noterar NYT.

Men gemensamt för dessa ledare är att de ideologiskt står för en radikal högerilliberal populism, fortsätter tidningen, som relaterar till en en nyutkommen bok “How Democracies Die”, skriven av två Harvardprofessorer, Daniel Ziblatt och Steven Levitsky.

Den höga smittospridningen i dessa länder är ingen tillfällighet. Höger-illiberala populister har en tendens att avvisa vetenskapliga rön och lansera konspiratoriska teorier.

– Mycket ofta angriper de intellektuella och experter av alla slag, säger Steven Levitsky till NYT. De hävdar att de själva besitter ett slags suntförnuft-kunskap som experterna saknar.

I Brasilien avskedade Bolsonaro sin hälsominister och har angripit delstaternas ledare och krävt att de ska slopa inskränkt rörelsefrihet. I USA avvisade Donald Trump under två månader experternas slutsatser och menade i stället att ”viruset kommer att försvinna som genom ett mirakel”. I Storbritannien uppmanade Boris Johnsons regim i det längsta medborgarna till att fortsätta träffa varandra, också när andra länder stängde ner.

Alla de fyra nämnda politiska ledarna fortsatte i det längsta att skaka hand med folk och är för macho för att själva visa sig i skyddsmask.

Vladimir Putin skakar hand med Denis Protsenko, chef för ett nytt sjukhus i Moskva, där coronasmittade patienter vårdas. Foto: Anadolu Agency/Anadolu Agency.

Det finns undantag. Viktor Orban i Ungern och Rodrigo Duerte i Filippinerna är båda illiberala populister men reagerade snabbt på pandemin. Båda herrarna har använt krisen som en ursäkt för att ytterligare slå till mot opponenter.

President Trump på flygresa i måndags. Foto: Doug Mills/The New York Times.

Boris Johnson och Turkiets Erdogan har sent omsider börjat ta viruset mera på allvar. Men i USA har Donald Trumps reaktioner ofta skiftat från dag till dag. Hans politik har också motverkats av det federala systemet där delstaternas guvernörer fattar många beslut.

Thomas Hale från brittiska Oxforduniversitetet har forskat på hur kraftig virusspridning hänger samman med politiska ledares reaktioner.

– Ofta har de ledare som reagerat långsamt pekat på behovet att skydda den ekonomiska tillväxten i landet. De motsägs av många ekonomer, som menar att den snabbaste vägen tillbaka till normalitet bygger på att snabbt kontrollera virusets spridning.

Han tror att populistiskt styrda länder kommer att få stora svårigheter framöver.

– Vi ser nu den första vågen av pandemin. Men det kommer att bli en lång färd tillbaka till normalitet. Min starka känsla är att länder med robusta regimer kommer att vara de som klarat sig bäst vid dagens slut.

Kurvor över antalet ny Covid-19-fall per 100 000 invånare i de 29 länder i världen som har störst befolkning. Johns Hopkins University, World Health Organization.

Kämpar KD:s Adaktusson verkligen för Israels sak?

Lars Adaktusson, riksdagsman för KD. Foto: Kristdemokraterna.

Kristdemokraternas tidigare EU-parlamentariker och nuvarande riksdagsman Lars Adaktusson går i en debattartikel i tidningen Dagen till hårt angrepp mot de av EU:s utrikesministrar som i fredags diskuterade krav på gemensamma sanktioner mot ”Mellanösterns enda demokrati” Israel.

Adaktusson har länge engagerat sig för ”Israels sak”. Med det avser han vad jag förstår det nationalistiska och militariserade Israel, personifierat av den korruptionsanklagade med minimal majoritet i vår återvalde premiärministern Benjamin Netanyahu.

Står verkligen Netanyahu för hela Israel? Visst bosättarna på Västbanken gillar honom, särskilt sedan Netanyahu kommer att försöka förklara bosättningarna för legala och att marken de byggts på ska överföras till Israel.

Redan 1967 ockuperade den israeliska armén Västbanken och Östra Jerusalem. I dag lever 600 000 judar i bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem, i strid med folkrätten som inte accepterar att territorier erövras genom krig. Flera FN-resolutioner har fördömt bosättningarna.

Om de nu får status som legala och på israelisk mark slås en framtida tvåstatslösning sönder, ett förslag som skulle kunnat ha tillgodosett både israeliska och palestinska önskemål. Vad som återstår är permanent krigföring, mellan Israels armé och militanta palestinier.

EU:s ministrars sanktionstankar hänger samman med att Israel bryter mot flera FN-resolutioner och är på väg att deklarera Västbanken för israeliskt territorium i strid med internationella lag.

Adaktusson skriver bland annat:

 ”Från den antisemitiska BDS-rörelsen till provokatörerna i Ship to Gaza och kraven på EU-sanktioner löper en röd tråd av fientlighet mot såväl Israel som det judiska folket. Få sammanhang gör Israels fiender mer upprymda än dem där det ropas på restriktioner och bestraffning.”

BDS eller Boycott, Divestment and Sanctions Movement  står för bojkottrörelsen, inriktad på att med ickevåldslig bojkott av i synnerhet varor från de illegala bosättningarna på Västbanken framtvinga en annan israelisk politik och kan jämföras med antiapartheidrörelsen mot det rasistiska Sydafrika under slutet av 1900-talet.

Situationen i Israel påminner dessvärre alltmer om den i Sydafrika under apartheidtiden. Hur kan Adaktusson acceptera, ja gilla något sådant?

Består Ship to Gaza-rörelsen av ”provokatörer”. Ja, kanske, men det beror på vad man lägger i ordet. Accepterar Adaktusson Israels långvariga blockad av Gaza, som enligt FN-rapporter är på väg att göra området med bortåt två miljoner invånare obeboeligt? Tydligen.

Men Ship to Gaza är en ickevåldsrörelse som gång på gång mötts med staten Israels brutala militärt våld. För tio år sedan sköts tio av deltagarna ihjäl av israelisk militär. Maskingevär mot ickevåld.

Adaktusson uttrycker i realiteten förakt för FN:s arbete och internationell lag, liksom för den israeliska fredsrörelsen och för de människor i Israel som inte ställer upp för Netanyahu. Bara en fanatiker kan uttrycka sig som han, en kd-fanatiker i riksdagen.

Ingen av de rörelser Adaktusson pekar på är fientlig mot ”Israel och det judiska folket”, däremot mot den israeliska politiken och de lagar som gör den palestinska befolkningen i Israel till andra klassens medborgare. EU:s utrikesministrar vänder sig nu med all moralisk rätt mot bosättningarnas aggressiva ockupation av allt större delar av de palestinska områdena.

I den ansedda israeliska tidningen Haaretz analyserar Hagai El-Ad , direktör för människorättsorganisationen  B’tselem ”de verkliga orsakerna till Israels annekteringsplaner. Läs den här! Artikeln illustreras av en bild från en stor demonstration mot Trumps ”fredsplan” och de israeliska annekteringsplanerna.

A protest against the Trump administration’s Middle East plan and annexation of West Bank territory in Tel Aviv, February 1, 2020.Credit: Meged Gozani

privata äldreboenden tiger om dödstalen

Foto: Gorm Kallestad/TT

Ambea, ett av landets största äldreboendebolag, vill inte tala om hur många coronarelaterade dödsfall man har haft, skriver Dagens Industri.

”Öppenhet är viktigt, vi har inget att dölja”, säger vd Fredrik Gren och menar att ”för mycket siffror kan skapa osäkerhet”.

Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.

– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.

4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.

De privata vårdföretagen, finansierade med skattepengar, tycks mena att frågor om liv och död är ”affärshemligheter” eller något ditåt. Skrämmande.

Ambeas vd uttrycker sig på ett sätt som bara George Orwell skulle fatta, krig lika med fred. Öppenhet är är viktig, inget att dölja, men nej, inga siffror här, det skulle skapa osäkerhet. Osäkerhet hos de boende, hos personalen som arbetar där, hos de anhöriga och inte minst hos allmänheten. Och Anna Bergendal, hon vill titta framåt och dra lärdomar av det, hur nu det ska gå till?

Men alla vi som inte accepterar att föras bakom ljuset, hur länge ska vi fortsätta att acceptera att dödstalen på äldreboende , liksom andelen smittade på en institution, att dessa siffror ska behandlas som affärshemligheter?

”Katastrofer speglar samhällets ojämlikhet”

Graffitimålning i London. Foto: Rouzbeh Fouladi

”Kriser gör samhället synligt”, skriver idéhistorikern Anders Ekström på fredagens DN Kultur i en angelägen essä.

”I undantagstillståndet släpper politiken sina masker”, menar Ekström och ger belysande exempel från bland annat Ungern, Storbritannien och USA där ledande populistiska politiker cyniskt utnyttjat pandemin för att stärka den egna makten.

”Pandemin som nu löper som ett eldklot genom världens alla nät av sociala och materiella förbindelser ingår också i en kedja av kriser. Den blev snabbt en global ekonomisk kris och hotar i många delar av världen att slå ut i en politisk kris. 

Katastrofer speglar varje samhälles ojämlikhet och världens fördelning av välstånd. Principen är enkel: den som har minst och lever i störst osäkerhet drabbas hårdast. Länder som oftare utsätts för väderkatastrofer blir också mer sårbara för andra kriser.”

Vi kan övertydligt se detta i USA, där de fattigaste, ofta minoriteter, drabbas värst till följd av eländiga löner, ingen social trygghet, ingen sjukförsäkring. Och i Indien, där miljoner migrantarbetare vandrat från städerna tillbaka till sina hembyar, ofta över enorma avstånd.

Varje kris behöver sin berättelse, betonar Anders Ekström:

Varje kris skapar ett oavvisligt behov av jämförelser, sammanhang och mening. Att kollektivt minnas och berätta krisen är avgörande för återhämtningsarbetet. 

I det arbetet spelar historien och kulturen en viktig roll. Den fungerar som ett förråd av erfarenheter och samlad förståelse. 

Vi kommer att förändras av krisen, samhället kommer att förändrats, konstaterar Ekström: ”Kriser som mobiliserar hela samhället öppnar också ett fönster av hopp och framtida möjligheter.”

I Sverige har utsatta grupper drabbats värst. Allra värst och dödligt drabbade är de äldre-äldre på de svenska äldreboendena. Det beror inte bara på pandemin som sådan utan på decennier av drastiska nedskärningar. I städer som Stockholm och Helsingborg har ansvariga politiker både mörklagt upplysningar om smittospridning och antalet dödsfall på äldreboenden, som om de höga dödstalen där vore något normalt som vi får acceptera.

I Helsingborg är det den kristdemokratiske politikern Lars Thunberg, ordförande  i Vård- och omsorgsnämnden, som kommit att personifiera denna hållning. Genom att inte redovisa omständigheter på liv och död öppet försvårar han granskningen av det som skett och beskär möjligheterna för att krisens lokala berättelse i Helsingborg blir meningsfull.

Ytterst handlar det i hög grad om synen på de äldre i samhället, respekten för de äldre-äldres människovärde och samhälleliga rättigheter. Och om offentlighetsprincipen, fastställd i svensk grundlag.

Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.

Vita fläckar, mediestöd och hotad demokrati

Regeringens nya mediestödet till lokaljournalistik, det s k ”vitafäckarna-stödet”, har mötts av stort intresse.

Vita fläckarna-stöd kallas en ny form av mediestöd som regeringen lanserat för att stimulera journalistik i kommuner som helt saknar massmedial bevakning.

Förra året fick Myndigheten för press, radio och tv in in 130 ansökningar om totalt 103 miljoner kronor för den nya stödformen. I år har totalt kommit in 231 ansökning om totalt 230 miljoner, skriver Myndigheten i ett pressmeddelande, som kommenteras av tidningen Journalisten.

Det finns 120 miljoner att fördela (efter aviserade höjningar av mediestödsanslaget). Ändå är ansökningarna fler än vad pengarna räcker till.

Vid senaste sekelskiftet, åren kring år 2000, fanns tidningar med lokalredaktioner i väldigt många svenska kommuner. Till det kom radio och TV, både som public service och i kommersiella varianter, med utrymme för lokal bevakning. Och gratistidningar, med begränsade journalistiska ambitioner.

Sedan dess har mediekartan ritats om dramatiskt. I dagens medielandskap växer ”de vita fläckarna” snabbt och allt större delar av landet hamnar för varje år i medieskugga. Till det kommer att yngre generationer är ovilliga att betala för nyheter och i stället förlitar sig på flödet i sociala medier, med sjok av fake news.

En stor kommun i närmast total medieskugga är Huddinge, med över 100 000 invånare. Få eller inga professionella journalister bevakar numera de kommunala makthavarna. I Helsingborg finns Helsingborgs Dagblad som aktivt granskar kommunen. Men den största ”redaktionen” är den kommunala infoavdelningen, som mest marknadsför positiva kommunala initiativ och aldrig rapporterar om problem.

Följden av de här tendenserna blir allt mer oinformerade medborgare. I USA är den Trumpvänliga Fox News en dominerande TV-kanal full av fördomsfull och ensidig rapportering, för att nämna ett exempel.

Världens ”rikaste land” har bland världens sämst informerade medborgare, vilket numera präglar inrikespolitiken på ett skrämmande vis.

Sverige kan vara på väg åt samma håll. Utan engagerade medier granskas inga politiska makthavare, varken i nationella, regionala eller lokala sammanhang. Konsekvensen är förödande, förfärande.

Därför är vitafläckarnastödet till medierna ett genuint demokratibyggande stöd, som borde få större utrymme än i dag, när den lokale journalisten blivit i det närmaste en utrotningshotad art.

Nytt äldreboende drabbat: 10 döda. Helsingborg tiger om uppgifterna

Bild: Sven-Erik Svensson/HD.

Tio boende på Stattenahemmet i Helsingborg kan ha avlidit med covid-19. rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Tidigare har HD skrivit om Valltorps äldreboende där 20 personer dött av covid-19. Det har då nämnts att smittan fanns på ytterligare två boenden, Stattenahemmet, med 87 lägenheter, och Elinebo. Vidare har avlastningshemmet Villa Louise stängts utan att skälen redovisats mer än i allmänna ordalag, det går inte att utesluta att kommunen har mörklagt orsakerna.

Stadens omsorgsdirektör, Annika Andersson, vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna om de tio dödsfallen på Stattenahemmet:

– Av hänsyn till våra hyresgäster och våra medarbetare kommenterar vi inte siffror om antalet smittade och döda. Vi har tagit det beslutet utifrån patientsekretessen, säger hon.

Vad i helvete, säger jag bara. Mörkläggning igen. Varför??

Lars Thunberg (KD) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Han säger till HD att han löpande får information om sjuka och misstänkta covid-relaterade dödsfall på stans vårdboenden av förvaltningen. Även han hänvisar dock till patientsekretessen.

– Så det är inget jag vill gå in på, säger han om uppgifterna gällande Stattenahemmet.

Makalöst. Så obehagligt. Det handlar om människor liv och överlevnad. Och de två ytterst ansvariga tiger. Deras agerande kan inte granskas. Helsingborgarna och särskilt de äldre-äldre har ingen möjlighet att själva ta ställning till livsavgörande beslut. Det är så här man bäddar för ryktesspridning och misstroende.

Jag utgår från att Andersson/Thunbergs tigande är sanktionerat av stadens ledning, ytterst av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M). Han har ju god träning i mörkläggningsfrågor efter Örersundskraftsturerena.

Så här kan det ju inte fortsätta. I en demokratisk stad är öppenhet från de som styr grundläggande för att medborgarna ska kunna förhålla sig till avgörande frågor. När tjänstemän och politiker begår grundlagsbrott mot offentlighetsprincipen är det riktigt illa ställt. Helsingborg är dessvärre inte ensamt.

Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, skriver i en ledare (nr 6/2020) under rubriken ”Skamligt av mörkande kommuner” bland annat:

”Kommuner och regioner har vägrat följa offentlighetsprincipen under coronakrisen. Flera medier har hindrats att bevaka vår tids största händelse. Skamligt är bara förnamnet.”

Giertta konstaterar att medierna avslöjat grundlagsbrott i bl a Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nyköping, regionerna Sörmland och Västmanland, där man uppmanat personalen att inte parata med medier eller vägrat lämna ut offentliga handlingar.

Hon citerar fem upprörda kommentarer i samma fråga i olika tidningar, däribland Eva Burman som skrivit i Eskilstuna-Kuriren:

”Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok? … Insynen är just nu noll. … Att aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mott offentlighetsprincipen. … Det handlar om förtroende. Skämmes.”

Oroväckande om sanningen på Villa Louise

Villa Louise i Helsingborg har haft men viktig funktion genom att fungera som ett avlastningshem för personer som vårdats av nära anhöriga i sitt hem.

Måndagen den 18 maj stängdes hemmet från ena dagen till den andra av Vård och omsorg Helsingborg med en svävande kortfattat motivering , för att ”minska risken för smittspridning av coronaviruset covid-19”.

I det trettonradiga meddelandet på kommunens hemsida helsingborg.se nämns bara att Louise stänger. Formuleringen ”minska risken för smittspridning” antyder något om att smittan drabbat boendet, men det är min reflexion, inget som sägs rakt ut.

Nu får jag uppgifter som jag bedömer som ytterst trovärdiga. Tidigt i maj skulle en person sändas dit för att avlasta vården i hemmet. På frågan om det fanns smitta på Villa Louise, gavs svaret ”absolut inte”.

Kort tid därefter (kring mitten av maj) var den nyligen överförde den ende som togs omhand på Villa Louise. På institutionen fanns då bara begränsat antal vårdpersonal och alltså en enda boende.

Hen hade då smittats av coronaviruset, trots beskedet vid inflyttningen.

Några dagar senare (måndag 18 maj) stängde Villa Louise helt ”tills vidare”. Frågan som måste få ett svar är vad som inträffat på boendet under den första delen av maj.

Det finns nu fler frågor som nödvändigtvis måste besvaras:

Varför har Vård och omsorg i Helsingborg inte lämnat korrekt information? Hur många har smittats på boendet? Har någon avlidit?

Inom loppet av en månad har 37 av 60 boende på Valltorp i Helsingborg smittats av viruset. 20 personer har avlidit under samma period, men hur många av dem som dött i covid-19 är ännu inte klarlagt.

Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg, har länge inte velat informera om Covid-19-pandemins konsekvenser i Helsingborg och hänvisat till ”patientsäkerheten”. Men om patienter dör – just till följd av bristande eller missvisande information – är den linjen fullständigt ohållbar. Nu är det öppenhet som gäller, inget annat. Vad är sanningen om Villa Louise?

Lars Thunberg (kd), ordförande i Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg tycks dåligt inse vikten av ärlighet och öppenhet i den kommunala informationen i de livsavgörande frågeställningar som nu är aktuella. Helsingborgs äldreomsorg begynner sig i en djup politisk och humanitär kris. Nu gäller det att informera och agera, inte bortförklara.

Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg.Bild: Björn Lilja

Fler dog på Valltorp och Berg än i Ådalen 1931

Lars Thunberg säger att vård- och omsorgsförvaltningen frångår sin policy att inte kommunicera hur många personer på äldreboenden som smittats eller avlidit i covid-19. ”Det finns en stort tryck och det finns en oro. Man vill inte att det ska spridas rykten – då är bättre att vara tydlig.”Bild: Britt-Mari Olsson/HD.

De 37 smittade och 17 döda på äldreomsorgsboendet Valltorp i Helsingborg är en av de mest kusliga händelserna i Helsingborgs moderna efterkrigshistoria. Vad var det som hände?

Fick de smittade andningshämmande morfin, som skulle kunna bedömas som aktiv dödshjälp, så som tycks ha hänt på en del äldreboende i Stockholm? Detta blev en nationell nyhet, något som inte varit fallet i Helsingborg även om andelen döda är ungefär densamma, en tredjedel av de boende både i Berg i Solna och på Valltorp i Helsingborg.

Hade de sjuka boende på Valltorp tillgång till andningshjälp i form av syrgas? Blev de bedömda av läkare som träffade dem eller bara av en läkare som gav diagnos på telefon utan fysiskt möte?

Fler dog på Valltorp och Berg än under skotten i Ådalen 1931, som i dag betraktas som en svart milstolpe i svensk historia, strejkande arbetare som sköts ihjäl av polis.

I andra kulturer betraktas de äldre med självklar respekt. Kenyas landsfader Jomo Kenyatta hade hederstiteln Mzee, som betyder ”den gamle” och som fick innebörden ”Nationens fader”. I det socialistiska grannlandet Tanzania kallades Julius Nyerere ofta ”Mwalimu”, läraren.

I Sverige 2020 har de äldre – äldre fråntagits all värdighet. Äldreboendena fylls i dag av personer mest i livets slutskede, vårdade av vårdkoncerner för lägsta möjliga kostnad eller av kommuner utsatta för konkurrens och mördande kostnadspress.

En avgörande lärdom av coronakrisen är att Sverige blivit ett samhälle utan respekt för de gamla. Kommer de politiska systemen att klara av att montera ner de omänskliga strukturerna efter krisen, att återge våra äldre deras människovärde? Det är en stor utmaning!

För att kunna agera krävs information. I Helsingborg sammanträdde i torsdags i förra veckan vård- och omsorgsnämnden. På mötet sa man att tre boenden var drabbade och att det var ”ett ansträngt läge på Valltorp”, skriver Helsingborgs Dagblad, som intervjuat nämndens vice ordförande Christel Håkansson (S):

– Man sa ingenting om hur många som var smittade eller hur många som har gått bort, säger hon.

Nämndens ordförande Lars Thunberg (KD), slår i från sig allt eget ansvar, i en HD-intervju. Han får frågan ”Ni i nämnden är högst ansvariga. Borde ni inte fått information tidigare om att läget håller på att förvärras på Valltorp?” och svarar:

– Jag vet inte vad nämnden hade haft för glädje av att känna till siffror och sådant tidigare. Jag har uppfattat att nämnden känner sig trygg med den förvaltningen som vi har och den information som man har fått.

Thunberg har inte känsla för ett demokratiskt fundament. En förutsättning för demokrati är informerade medborgare och informerade politiker som kan hantera utmaningar.

Samtidigt rapporterar HD att personal i Helsingborg flyttar runt mellan olika boenden. Bland annat har personal skiftat mellan Elinebo och Valltorp där 37 av de 60 boende smittats av covid-19 och 17 äldre avlidit den senaste månaden. Elinebo har nu också konstaterad smitta. Kunde det ha undvikits? Med bättre ledning – troligen.

Ofattbart.

Annika Andersson, omsorgsdirektör vid Helsingborgs stad, menar att rekommendationerna säger att personal kan jobba på olika boenden utan att riskera att sprida smitta.

– Det säger man att det inte finns någon risk för, så länge personalen inte går till jobbet om de har några symtom och följer de basala hygienrutinerna. 

I Malmö som haft en mycket bättre utveckling än i Helsingborg går ingen under samma pass mellan smittade och friska.

Först i tisdags fick facket veta om smittoläget i Helsingborg , berättar  Louise Ressner, arbetsmiljösamordnare på fackförbundet Kommunal. Då hette det att ”här och här finns smittan, men ni får själva räkna ut ungefär hur många det är på varje ställe”.

Inte nog med detta. På det drabbade Valltorp har personalen till ett av stadens största hemvårdsdistrikt sina lokaler. Deras verksamhet utgår från vårdboendet. Här arbetar ett femtiotal anställda med att ta hand om 180 vårdtagare som bor på Slottshöjden och i delar av centrala Helsingborg.

Verksamhetschefen Erik Semb ser inga ökade smittorisker för varken personal eller vårdtagare.
– Det ser jag inte som möjligt ens i teorin, säger han.

Det kommunala pensionärsrådet fick nu sent omsider information om smittspridningen och dödstalen på Valltorp, skriver HD.

– Vi hade ingen aning om detta. Jag ringde vår ordförande som var lika oförstående, säger Ulla-Britt Andersson, ordförande för PRO:s samorganisation.

Mörkläggning har blivit återkommande i Helsingborgs kommunala förvaltning. Så var det under Öresundskraftsaffären, så är det också nu under coronapandemin. Då handlade det om miljarder kronor. Nu handlar det om de äldres människovärde och många människors liv.

– Öppenhet skulle gagna kommunen, särskilt i dessa oroliga tider, säger till HD yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han fortsätter:

– Det allra bästa är att de på en förfrågan öppet redovisar för att undvika ryktesspridning och konspirationsteorier. Myndigheterna ska förbygga sådant genom att vara öppna och ärliga. Så här ser det ut, vi har misslyckats, vi tar på oss det här och vi kommer göra allt för att korrigera. Det är den attityd man bör ha, om man vill framstå som en seriös driftansvarig, i synnerhet inom det offentligt finansierade.

Covid-19-döden har nu kommit till Helsingborg: 17 döda på ett boende

Valltorp, Helsingborg.Bild: Björn Lilja/HD.

Sedan den 22 april har 37 av 60 av de äldre-äldre på vårdboendet Valltorp i Helsingborg smittats av covid-19. Under samma period har 17 av de boende avlidit, förmodligen av coronaviruset. Staden betecknar nu läget som extraordinärt, skriver Helsingborgs Dagblad.

Covid-19-fall har också rapporterats på ytterligare två vårdboenden i staden, Stattenahemmet och Elinebo.

För en vecka sedan berättade vård- och omsorgsdirektören Annika Andersson på en presskonferens att det fanns 50 konstaterade eller misstänkta smittade på tre boenden i Helsingborg. Det är siffror rapporterade till länsstyrelsen. Frågan om antalet dödsfall avvisades med hänvisning till ”patientsekretessen”.

Det som offentliggörs i dag med 17 dödsoffer är det kusligaste exemplet hittills på mörkläggningskulturen i Helsingborg. När nästan var tredje äldre-äldre på ett hem avlidit under en månad är det banne mig en skyldighet för de ansvariga att berätta det för allmänheten. Det påverkar i synnerhet övriga intagna på samma hem, men också personal och anhöriga och i slutänden alla som bor i Helsingborg och försöker överleva pandemin.

Annika Anderssons tystnad visar att hon är olämplig för sitt uppdrag. Det här är en tid av djupaste kris som kräver transparens. Allmänheten måste lita på att tydliga besked ges om händelser av det här slaget.

Vid sin presskonferens sa Andersson vidare att det fanns finns 50 konstaterade eller misstänkta smittade på tre boenden i Helsingborg. Jag antar att hon syftade på de tre nämnda boendena, men kan bara gissa. Hur är situationen på andra äldreboende? Är de fria från den dödliga smittan? Det borde rimligen sagts i klartext i så fall. 

Smittläget på Valltorp tyder på grava missförhållanden. I tisdagens pressmeddelande verkar det som om man mest vill skydda sig själv och andra ansvariga, när man skriver: ”Vi vill vara tydliga med att vi i alla lägen följer folkhälsomyndighetens och Vårdhygien Skånes rekommendationer.”

På Valltorp har man inte observerat några nya covid-19-fall sedan den 11 maj. Det innebär att den kusliga situationen på institutionen har hemlighållits i en dryg vecka – och att Annika Andersson måste ha känt till situationen på presskonferensen den 12/5, men valde att tiga.

Till sist, det kan finnas olika orsaker till det som inträffat. Ytterst handlar det – som jag ser det– om ett systemfel, en konsekvens av en lång rad skattesänkningar som gått ut över all offentlig verksamhet. Allra längst ner i hierarkin tycks äldreomsorgen ha hamnat. Vården av de äldre-äldre, inte minst de med demenssjukdomar, har utsatts för ideliga nedskärningar, med dåligt betald personal, många timanställda, hög personalomsättning och bristande säkerhetsrutiner.

I radio och TV hålls nu dagliga informationsmöten klockan 14. I anständighetens namn borde de ansvariga för äldreomsorgen i Helsingborg visa ansvar och regelbundet, genom att ofta och alldeles ärligt informera om situationen på Helsingborgs äldreboenden.

Den franske filosofen Michel Foucault skrev en gång att ett samhälle kan bedömas efter hur man behandlar sina svagaste och mest utsatta grupper. Utifrån sådana tankar är Sverige inte längre ett föregångsland och en stad som Helsingborg ett eländigt exempel på de dödliga konsekvenserna av decenniers dödligt destruktiv politik, det som skulle kunna beskrivas som nedmonteringen av folkhemmet.

Min förhoppning för att pandemin leder till ett uppvaknande. När smittan väl förklingat kan inte allt återgå till det som har varit. Det finns många slutsatser att dra och lära av i allt det kusliga som sker dessa vårmånader.

Fotnot: Se också en tidigare blogg:

Nyamko Sabuni , konsulterna och demokratin

I samtal med SvD kommer det fram att Lars Leijonborg inte bara ger råd – utan också har haft i uppdrag att skriva den Nyamko Sabunis viktigare tal. Foto: Henrik Montgomery/TT

Liberalernas ordförande Nyamko Sabuni har hamnat i ett rejält blåsväder efter helgens avslöjanden i en serie lysande grävande reportage i Svenska Dagbladet, skrivna av Annie Reutersköld..

Tidningen granskade under månaders arbete med info från tjugotalet (anonyma) uppgiftslämnare om hur hon förra året valdes till partiledare. Det var under dagarna före Almedalsveckan där hon höll sitt första stora tal, skrivet av lobbybyrån Nordic PA, tydligen på beställning av buss- och lastbilsföretaget Scania. Talet handlade bland annat om behovet av elvägar, vilket också innebar att hon och liberalerna vill satsa att återuppliva kärnkraften.

Samma PR-firma var också involverad i försöken göra Ulf Kristersson till statsminister, genom att inleda samarbete med Sverigedemokraterna. En nyckelroll spelade  Johan Jakobsson, tidigare partisekreterare i Liberalerna, och delägare i Nordic PA 

Efter publiceringen har Sabuni anklagat Svenskan för att sprida lögner, men vägrat ställa upp i en intervju med tidningen för att försöka reda ut begreppen. Hon ser sig själv som offer för rovgiriga journalister – vilket är helt orimligt.

Frågan som Svenskan grävt i handlar ytterst om en demokrati på obestånd, där PR-firmors välbetalda konsulter har mera att säga till om än partiets väljare, åtminstone inom liberalerna.

En av konsulterna har varit Lars Leijonborg, folkpartiets ledare till 2007, som skrivit flera av Sabunis viktigaste tal troligen i sin roll som betald konsult. Han arbetar numera som senior konsult hos Diplomat Communications, en av landets största konsultbyråer, med ett stort och hemligt kundnät.

SvD:s Annie Reutersköld intervjuar i sammanhanget Anna Tyllström fil dr vid Institutet för framtidsstudier, som länge sysslat med gränslandet mellan politik och påverkansbranchen.

Hon ser ett demokratiskt problem i Sabunis agerande:

– För Liberalernas väljare blir problemet: vad eller vem röstar jag på? Röstar jag på Liberalerna och Nyamko Sabuni, eller röstar jag på Svenskt Näringsliv och Scania? säger hon.

Traditionellt har partierna företrätt olika intressen och deras politiska program har formats i ett samspel med det civila samhället, skriver Jesper Bengtsson i Dagens Arena i en kommentar.

I dag har den infrastrukturen krackelerat. I stället har en växande och lönsam PR-bransch exploderat under de senaste 20 åren. Konsultbyråerna rekryterar från alla partier för att ha ingångar till framtida regeringar och därmed påverkansmöjligheter som de kan sälja till sina framtida kunder.

Jesper Bengtsson hoppas på att det uppstår nya former för partierna att ”finna förslag”, kanske genom tankesmedjor:

”På en tankesmedja arbetar de som vill driva politiska frågor och utveckla en idériktning. På en PR-byrå jobbar de som säljer sina påverkanstjänster på marknaden.

Kanske bland politiska tjänstemän? Där uppstår de konkreta förslagen ofta i dag.
Kanske i partiernas basorganisationer? Demokratiskt vore det förstås bäst, och det händer nog fortfarande att ett förslag letar sig från en partiförening till en kongress till riksdagen. Men är det egentligen så ofta?
Oberoende av vilket måste politiska förslag som biter i opinionen ha sin grund i människors behov. Deras drömmar. Deras vardag.”

PR-firmornas inflytande över politiken är orimligt i en demokrati. Det bygger på ett politiskt spel bakom kulisserna som väljarna saknar insyn i. Och det påverkar politikens innehåll, på ett riktigt obehagligt vis. Lagstiftad transparens där partierna i lag tvingas offentliggöra vilka PR-byråer man arbetat med och vad det kostat, vore åtminstone en början. Men det räcker inte.

Att Nyamko Sabuni inte själv tycks förstå vidden av den problematiken är obehagligt och kommer att drabba liberalerna, som i den senaste opinionsundersökningen låg under tre procent. Partiet var trots allt en drivande kraft när allmän rösträtt infördes i Sverige och skulle kunna spela en roll i politiken också i dag, om man skaffade sig egna liberala idéer i stället för att låta sig utnyttjas av PR-firmornas strateger.

SVd:s grafiska bild av PR-konsulternas nät kring liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.