John Lewis i förgrunden slås ner av rasistiska poliser på Edmund Pettus-bron under den stora marschen för rösträtt i Selma, Alabama. Lewis misshandlades så svårt att hans skalle spräcktes, men överlevde. Foto: AP.
John Lewis, legendarisk amerikansk medborgarrättskämpe och demokratisk kongressman från Georgia, avled i fredags 80 år gammal, drabbad av cancer i bukspottskörteln.
Lewis kämpade för afroamerikanernas medborgerliga rättigheter ända till sin död. Han föddes i Troy Alabama 1940 som son till ”sharecroppers” (ungefär statare) och blev en framträdande ledare i medborgarrättsrörelsen redan på 1960-talet.
Några månader efter hans födelse lynchades kycklingfarmaren Jesse Northon 30 km från hans födelsehem. Northon hade tilltalat en polis med hans namn utan att inleda med ”Mister”. Han arresterades varpå en upphetsad mobb angrep och förföljde Thornton, som stenades och sköts ihjäl. Hans kropp dumpades i ett träsk och hittades en vecka senare, omgiven av gamar.
Lewis växte upp i en miljö som präglades av händelser som den nämnda, skriver The New Yorker i en artikel om Lewis eftermäle. Särskilt sydstaterna genomsyrades av Jim Crow-erans råa rasism och segregering.
Påverkad av Martin Luther Kings radiopredikningar flyttade Lewis till Nashville, där han började studera teologi och ickevåldsteori. Han blev snart dissident och medborgarrättsaktivist som slöt upp bakom King.
John Lewi. ,Foto: Paul Marotta
Som aktivist arresterades han 45 gånger och misshandlades än fler gånger av poliser och av vita rasister. Den mest uppmärksammade händelsen var under Den blodiga söndagen, den 7 mars 1965, då han med 600 aktivister marscherade för rätten att rösta. På Edmund Pettusbron över Alabamafloden blev han slagen medvetslös av polis så brutalt att hans skallben krossades. Han trodde att han skulle dö.
Trots händelserna på bron i Selma Alabama som förändrade USA:s historia bär den fortfarande ett Edmund Pettus namn och hyllar därmed en amerikansk senator, en vit rasist och ledare eller ”Grand Dragon” i Alabamas Ku Klux Klan.
Lewis kämpade för medborgerliga rättigheter hela sitt liv. Vid budet om hans död saBarack Obama att den sista gången han ”träffade” John Lewis var under ”en virtuell demonstration där John gav sitt stöd åt unga aktivister under demonstrationerna efter George Floyds död”.
John Lewis går mellan Barack och Michelle Obama över Edmund Pettus-bron i Selma Alabama vid en minnesceremoni.
Polens sittande president Andrzej Duda, firar på måndagen att han med knapp majoritet blivit omvald efter en valkampanj där han med starkt homofobisk retorik talat om att stärka familjens roll. Bilden: Skärmdump från brittiska The Guardian.
Polens högernationalistiska populistiska partiLag och Rättvisas kandidat segrade knappt när andra omgången av presidentvalet genomfördes i söndags. Den sittande presidenten , Andrzej Duda, segrade från PiS (Lag och rättvisa) segrade med 51,2 procent av rösterna före den liberale utmanaren Rafał Trzaskowski, som fick 48,8 procent.
Därmed är Polens väg för de kommande fem åren antagligen utstakad, en väg bort från demokratiska grundvärderingar, med återkommande attacker mot fria medier och mot domstolsväsendet
Duda har under presidentvalskampanjen talat om att stärka familjens roll – men gjort det med en öppet hatisk homfobisk retorik.
I en valanalysskriver brittiska The Guardian att det finns en demografisk dimension i valutslaget. Polacker under femtio år och de som bor i större städer röstade på utmanaren Trzaskowski, medan äldre väljare och de som bor på landsbygden ställde sig bakom Duda.
Kort före parlamentsvalet den 13 oktober 2019 besökte jag Łódź, landets tredje största stad. Det var då ganska länge sedan jag senast var i landet och det var lätt att se att Polen haft ett ekonomiskt mycket positiv utvecklingen under de senaste decennierna. Det lär dock knappast ha berott på PiS:s politik.
Att Polen haft bland den starkaste ekonomiska tillväxten i Europa beror snarare på kraftfulla insatser från EU.Polen är det land inom EU som mottagit störst bidrag, 208 miljarder euro från 2007 till 2020.Polackerna i gemen har fått det påtagligt bättre efter kommunismens fall och mer över lag positiva till EU.
1990 efter kommunismens fall var Polens BNP 30 procent av Sveriges. 2017 var motsvarande siffra 60 procent.
Kritiker av PiS fruktar nu att Dudas valseger kommer att uppfattas av partiet som ett mandat att fortsätta och fördjupa den illiberala och odemokratiska politik partiet fört, inte bara i landet utan också i EU, skriver The Guardian.
Motsättningarna mellan den polska regimen och EU:s Bryssel har länge stärkts. EU har särskilt kritiserat och granskat den polska regimens ingrepp i rättsystemet. Men granskningen har inte lett någon vart eftersom EU är splittrat.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som också hamnat i konflikt med EU, gratulerade direkt den omvalde president Duda med att på Facebook lägga ut en bild på sig själv och Duda och ett V-tecken som segerhyllning.
Valutgången lär innebära stora prövningar på det polska folket. Det bör dock nämnas att ingen ifrågasatt valresultatets giltighet, som underströks av högt valdeltagande.
EU ställs som demokratiprojekt efter det inträffade för svåra utmaningar. Kan Polen om den odemokratiska politiken fortsätter att kunna förbli särskilt gynnat EU-land, frågar sig många.
Under andra världskriget drabbades Polen av krig, nazistisk ockupation och koncentrationsläger, följt av decennier som sovjetiskt lydland. EU:s insatser har syftat till att bygga välstånd och demokrati, men tydligen inte varit tillräckligt effektiva i det senare fallet.
Elva människorättsaktivister i Turkiet, som suttit tre år i fängelse, anklagade för terrorism. Skärmdump från Amnesty.
Elva människorättsförsvarare greps för tre år sedan i Turkiet, grundlöst anklagade för terrorism. Den 3 juli föll domarna. Fyra dömdes till fängelsestraff. Två av dem som fälls är den tidigare ordföranden för Amnesty i Turkiet, Taner Kılıç, samt den före detta generalsekreteraren för Amnesty i Turkiet Idil Eser. Sju friges, däribland den svenska IT-konsulten Ali Gharavi.
Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty i Sverige, kallar domen för ”en parodi på rättvisa av gigantiska mått”:
– Domen är ett slag mot inte bara de fyra dömda personerna och deras anhöriga utan mot alla som tror på rättvisa och att det ska vara möjligt att agera för mänskliga rättigheter i Turkiet. Men vi fortsätter att kämpa för dessa fyra och för de tusentals andra som också fängslats helt godtyckligt i Turkiet,
Andrew Gardner, Turkietutredare vid Amnesty International, är likaså upprörd:
– Beslutet från domstolen är chockerande. Under 12 domstolsförhandlingar har samtliga anklagelser visat sig vara helt grundlösa. Domslutet strider mot all logik och visar också hur den här tre-åriga rättegången från dag ett varit ett politiskt försök att tysta oberoende röster . Fallet med de elva människorättsförsvararna har varit ett test på hur det turkiska rättssystemet fungerar. Och det tragiskt att se den roll som rättssystemet har spelat och fortsätter att spela när det gäller att kriminalisera människorättsaktivism.
Taner Kılıç, tidigare ordförande för Amnesty Turkiet, greps den 6 juni 2017 och har stått åtalad för att ha varit medlem i den så kallade “Gülen-rörelsen”, som den turkiska regeringen menar stod bakom det våldsamma kuppförsöket 2016.
Utan några som helst bevis anklagas Taner Kılıç för att ha laddat ner appen ”ByLock”. En app som regeringen menar att “Gülen-rörelsen” använt sig av under kuppförsöket.
En nationell ledare för turkiska Amnesty döms till sex års fängelse för att han påstås ha laddat ner en farlig app. Kan det bli kusligare?
En månad senare greps tio människorättsförsvarare som deltog i en workshop om psykiskt välbefinnande och digital säkerhet när de greps och åtalades för att ha deltagit i ett så kallat “hemligt möte”.
I efterhand valde domstolen att slå ihop de två fallen och hävdade att Taner Kılıç styrt det ”hemliga mötet”. Detta trots att han redan satt fängslad då mötet ägde rum.
Bilden tagen utanför domstolen efter rättegången mot de elva aktivisterna. Foto Amnesty International.
Lars Thunberg (KD) är ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar granskningar, säger han – men tänker inte svara snabbt på IVO:s begäran om kompletterande uppgifter om Helsingborgs svårt drabbade äldreboenden. Bild: Tom Wall/HD.
”Det känns inte märkligt att IVO begär kompletterande uppgifter, det som är märkligt är att de gör det mitt i de mest frekventa semesterveckorna”, säger Lars Thunberg.
Thunberg (KD) är ordförande för Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, den stad i Skåne där äldreboendena drabbats värst av covid-19-pandemin. Nu har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, begärt komplettering på 15 punkter av de uppgifter som nämnden lämnat den 22 juni. Myndigheten anser att redogörelsen ”ger för lite underlag för att ligga till grund för en exakt bedömning”, skriver Helsingborgs Dagblad.
Viruset tar inte semester. USA upplever nu vad som i CNN i veckan beskrevs som en apokalyptisk utveckling med snabb spridning av smittan också bland yngre i pandemins andra våg. I Houston Texas är intensivvårdsplatserna fullbelagda, den situation som svenska myndigheter hela tiden varnat för.
Covid-19 tar inte semester.
Det gör inte heller IVO, som trots midsommar och ett ansvar för hela landet reagerar på Helsingborgs otillräckliga svar på myndighetens frågor.
Myndighetens brådska är självklar. Det handlar om de äldres liv, att kunna få klarhet i vilka missförhållanden som ledde till så många döda på äldreboendena i Helsingborg. Och i förlängningen att säkra att brister åtgärdats, om pandemin skulle spridas i en andra våg.
– De har svarat på våra frågor men vi tycker att det finns vissa oklarheter och det saknas fördjupningar och analyser, säger till HD Lars Rahm som är enhetschef på Ivo.
Myndigheten anser att kommunen inom vissa områden inte har redogjort tillräckligt för vilka åtgärder som har tagits, hur rutinerna har sett ut och vilka konsekvenser det har medfört. Det gäller bland annat områden kring rutiner, bemanning, chefskap och hygien.
– I yttrandet har man skrivit att området som cheferna har haft ansvar för har varit för stort. Men vi saknar en större analys kring det. Vilka åtgärder har vidtagits och vad blev konsekvenserna för smittspridningen av det? säger Lars Rahm.
Ivo önskar också kompletteringar kring följsamhet av beslut när det gäller bemanning och rutiner, det vill säga hur väl beslut som har tagits har efterföljts på verksamheterna.
– Där saknar vi information om vilka beslut man har tagit och vilka konsekvenser det har medfört.
Thunberg har ju tidigare gjort anmärkningsvärda uttalanden till HD, vägrat lämna ut uppgifter om antal smittade och döda på äldreboendena och hänvisat till ”patientsekretessen”.
Helsingborg har inte varit ensamt med den strategin. Grävande Journalisters nya nummer av tidningen Scoop granskar just den sortens beteende i ett temanummer om ”Kommunal mörkläggning” och om att ”I pandemitider prövas offentlighetsprincipen”.
Men Lars Thunberg tycks inte förstå sitt ansvar för många människors liv i sammanhanget. Han viftar bort IVO:s begäran som en irriterande mygga:
– Jag utgår från att vi kommer att begära anstånd och ser spontant ingen anledning att kalla in en extra nämnd för detta. Vi vill vara transparenta och jag välkomnar därför externa granskningar, säger Thunberg.
Häpnadsväckande attityd.
Respekten för alla de som arbetar på äldreboendena i staden, för alla de som dött i pandemin och deras anhöriga och för dagens boende inom äldreomsorgen kräver en annan och ödmjukare hållning.
IVO begär nu att få ut alla Lex Sarah-rapporter och rapporterade avvikelser under perioden 15 februari till 1 juli för boendena Bergaliden, Elinebo, Stattenahemmet och Valltorp. För samma boenden begär man även ut den första samt den sista riskbedömningen som gjorts för verksamheterna. Man efterfrågar också den specifika handlingsplan som enligt kommunen har upprättats för Valltorp, men tydligen inte vidarebefordrats till IVO.
Helsingborgs svar ska vara IVO tillhanda senast den 7 augusti.
M och S möts på djupt vatten. ILLUSTRATION ROBERT NYBERG.
Under en period då pandemin spritt oro och osäkerhet i Sverige har den rödgröna regeringen och alldeles särskilt Stefan Löfven och socialdemokraterna varit en garant för att landet styrs kompetent i tider av kris. Som ett välförtjänt kvitto på kompetent politiskt arbete har S:s opinionssiffror rusat i höjden, därför att partiet bedrivit socialdemokratiska politik på traditionellt solidariskt svenskt vis.
Men Socialdemokraterna förhandlar nu med moderaterna om Sveriges framtida migrationspolitik. Moderatledaren Ulf Kristersson kräver ””volymmål” för flyktingar, det vill säga sverigedemokratisk politik mer eller mindre rakt av.
Som en följd härav är miljöpartiet ute i kylan. Isabella Lövin säger ett hedersamt nej till en sådan politik. Möjligheten är stor att partiet lämnar den S-ledda regeringen.
Socialdemokraterna ”försöker förolämpa MP till döds”, skriver Per Gahrton, en av partiets grundare och i dag ordförande i Gröna seniorer.
Sverige håller samtidigt på att bli ett intolerant land, som inte tycks försöka upprätthålla ens ett minimum av anständighet i asylpolitiken. Det handlar om sådant som ”skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring, tillfälliga uppehållstillstånd, förlängd preskriptionstid för den som fått avslag – och någon form av ”volymmål”, skriverOlle Lönnaeus i HD/Sydsvenskan.
Människor på flykt undan ohyggliga krig får genom sådana regler extremt mycket svårare att hitta tillbaka till ett anständigt liv i ett nytt land som Sverige.
En uppgörelse mellan S och M innebär att flyktingpolitiken som i praktiken varit på plats sedan 2015 skärps ”ytterligare genom ett volymmål eller ’riktmärke’ för antal flyktingar”, skriver Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg i en ledare, under rubriken ”Löfven riskerar mer än regeringsmakten”.
Med en suck konstaterar Lindberg att en sådan uppgörelse knappast gör arbetarrörelsen mera attraktiv:
”Medan demonstrationstågen avlöst varandra de senaste åren verkar S-ledningen mest ha suttit försjunken i opinionsmätningar och strategier för att locka tillbaka de arga män som gått till SD.
Först under coronakrisen, när flyktingpolitiken försvann från nyhetssändningar och debatter, har det lyckats. Men nu är migrationsfrågorna tillbaka igen vilket gissningsvis leder till samma resultat som förra gången. Att S går ner och SD upp.”
Statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin. Bild: Sören Andersson/TT.
Detalj jur Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”.
När det nya skolåret börjar efter sommaren kommer Högsta förvaltningsdomstolens syn på skolorna att i realiteten omdefiniera vad en skola är, vad som är skolornas roll i samhället.
Den nämnda domstolen har nämligen fastslagit att ”uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg [är] affärshemligheter som inte ska lämnas ut”, skriver Svenska Dagbladet.
Skolföretagen är tydligen först och främst affärsföretag med affärshemligheter. Det gäller också sådant som andel behöriga lärare och antal elever. En elev är inte en lärande människa i utveckling utan en affärshemlighet.
All den statistik som finns om varje enskild skola idag kommer inte längre att visas: antal elever, betygsresultat, resultat på nationella prov, andel behöriga lärare, hur många som arbetar på skolan, och en rad andra uppgifter.
Skolorna befinner sig på en marknad, de konkurrerar om eleverna för att kunna få in pengar, och att publicera siffrorna skulle kunna skada friskolorna ekonomiskt. Därför ska siffrorna inte publiceras, enligt SCB.
Till saken hör att riksdagen 2013 beslöt att införa offentlighetsprincipen även för fristående skolor.
Sedan dess har bland annat centerpartiet ändrat sig i frågan, noterar Helsingborgs Dagblad. Men riksdagsbeslutet från 2013 måste ju vara giltigt tills riksdagen ändrat på det.
All statistik på skol- och huvudmannanivå kommer att tas bort från Skolverkets hemsida från 1 september. Beslutet gäller samtliga skolor, inte bara de kommersiella och vinstdrivna.
SCB har drivit kravet på sekretess om skolorna, därför att en del uppgifter skulle ”kunna skada friskolorna ekonomiskt”.
Nu är det inte säkert att sekretessen blir långvarig. Både politiker, Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har uttalat att de är emot att statistik av detta slag ska hemlighållas. Nyligen gav regeringen i uppdrag till Skolinspektionen, Skolverket och SCB att kartlägga vilka författningsändringar som behövs för att statistiken återigen ska kunna publiceras.
Det låter lite förhoppningsfullt. Men hur kan Högsta förvaltningsdomstolen överhuvud slå fast att de så kallade friskolorna (fria i vilken mening, undrar jag) ska omgärdas av sekretess och att det hemlighetsmakeriet skulle kunna bedömas som viktigare än att exempelvis medier får granska skolors förhållanden förutsättningslöst.
Det svenska skolsystemet lär vara i det närmaste unikt i värden (skolorna i fascismens Chile har nämnts som något liknande). Vi har de senaste decennierna sett hur den svenska skolans kvalitet har rasat samtidigt som många privata skolor tar ut växande vinster och en del också delat ut uppiffade betyg för att locka fler elever.
På Facebookkommenterar S-politikern Jan Andersson domstolsbeslutet:
”Utvecklingen efter de privata skolornas inträde har varit negativ. Svensk skola har sedan 90- talet rasat i de internationella jämförelserna och segregationen har ökat. Inget annat land i hela världen vill följa i Sveriges spår.”
Det är sannerligen dags att låta staten återfå ansvaret för skolorna – och att granska de besynnerliga kriterier som styr Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet när det gäller vad som är skolornas viktigaste uppgifter.
När jag läser om skolsekretessen tänker jag direkt på Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lille vän?”. Bilden här en detalj.
Fotnot: I Helsingborg vill det lokala moderatledda alliansstyret sälja ut den kommunala Norrehedsskolan, vilket skapat debatt. Mer om detta i en följande blogg.
Vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka? Det är en av de frågor som medier ställt och som i alltför många fall aldrig fått svar, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Andersson/TT
Kommunala politiker i Helsingborg har på senare år börjat tillämpa en mörkläggningspolicy, där allmänheten inte informerats i avgörande frågor. Den skandalösa hanteringen av frågan om Öresundskrafts försäljning innehöll en rad grova övertramp mot demokratiska grundprinciper, inklusive försök att hejda en extern granskning av sitt eget agerande.
Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) stod i spetsen för en i sammanhanget trogen krets av ledande politiker, i vilken bland andra ingick Lars Thunberg (KD), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg.
Den senare har under våren fortsatt på samma linje när det gäller information om det katastrofala coronasmittoläget på äldreboendena i Helsingborg. Därigenom har Thunberg försvårat massmedial granskning av den politik han själv och hans nämnd beslutat om – och i förlängningen agerat ansvarslöst på ett sätt som kan ha kostat människoliv och som definitivt strider mot offentlighetsprincipen.
Politikerna i Helsingborg är dessvärre inte ensamma i sina försök att förhindra medierna att rapportera om covid-19-smittans härjningar. På DN-debatt skriver på tisdagen 24 publicister, som tillsammans utgör styrelsen för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister under rubriken ”Varför hindras medier att granska coronaepidemin?”.
I artikeln ges en lång rad exempel på hur kommuner, regioner och myndigheterna vägrat att besvara frågor från medier om smittan ofta (liksom ovan nämnde Thunberg) med hänvisning till ”patientsekretessen”, ”trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer”, som det formuleras i DN-debattartikeln.
En rad kommuner har utöver det ”försökt hindra medarbetare att prata med medier, trots att meddelarfriheten stadgas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda”.
Bortförklaringarna kunde ibland vara ännu mer anmärkningsvärda:
”När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man detta med hänvisning till rikets säkerhet.”
Nu utgår Utgivarna från att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.
Man ser det som skett på senare tid som ”mycket oroande” och påminner om att Utgivarna ända sedan starten varit att ”värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att i medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar”.
Svensk offentlig förvaltning behöver tydligen påminnas om värdet av offentlighetsprincipen. ”När kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.”
Jag hoppas verkligen att så blir fallet i Helsingborg, både när det gäller desinformation och märkläggning i frågan om Öresundskraft och vårens bortförklaringar och grundlagsbrott när det gäller information om coronasmittan på våra äldreboenden.
I båda dessa fall handlar det, med Utgivarnas avslutande ord om …
”… medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.”
Utgivarnas styrelse som står bakom debattartikeln, består av:
Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten, Casten Almqvist, vd, TV4, Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT, Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD, Unn Edberg, publisher, Vi Media, Jan Fager, jurist, TU-Medier i Sverige, Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion, Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4, Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning, Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete, Anna Körnung, ordförande, Utgivarna, Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT, Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio, Thomas Mattsson, senior advisor, Bonnier News, Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter, Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local, Anna Rastner, utbudschef, UR, Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4, Hanna Stjärne, vd, SVT, Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing, Ewa Thorslund, vd TU-Medier i Sverige, Johanna Thulin, programchef TV4 och Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.
Mayor Sylvester Turner of Houston said he had spoken with business leaders about investing in underserved neighborhoods.Credit…Pool photo by Godofredo A. Vásquez
George Floyd dödades av en rasistisk polis i Minneapolis den 25 maj.Under åtta minuter och 46 sekunder pressade polisen sitt knä mot Floyds hals. Någon filmade. Hans allt svagare nödrop hörs på inspelningen, ”Jag kan inte andas”.
Händelsen väckte vrede först i de amerikanska städerna senare över hela världen, också genom manifestationer i flera svenska städer. Demonstrationer genomfördes i alla amerikanska delstater och i sammanlagt mer än 400 städer världen över.
Polismannens likgiltighet för sitt offer under det åtta minuter långa mordet är fasansfull. För honom var George Floyd ingen människa. Det avskyvärda mordet var en kuslig påminnelse om att värsta sortens rasism lever vidare i dagens USA, mer än femtio år efter Matin Luther Kings död.
Begravningen direktsändes i både BBC och CNN och i Sverige av Aftonbladet TV. Det är obegripligt för mig att SVT saknar engagemang för att direktsända händelser av det här slaget, begivenheter som redan är avgörande samtidshistoria. Startades inte SVT24 bland annat just för den här sortens sändningar?
Begravningen blev en gripande och utdragen gospelgudstjänst i en afroamerikansk kyrka i Houston, ”The Fountain of Praise church”. Den mördades familj satt längst fram i vita kläder.
Före begravningen visades George Floyds döda kropp i öppen kista i både Minneapolis och Houston. Många defilerade förbi den döde.
Det sistnämnda får mig att associera till det brutala rasistiska mordet på den 14-årige Emmet Till i den lilla staden Money i Mississippi 1955. Hans kropp med massakrerat ansikte visades i en kyrka i Chicago där han bodde med sin mamma.
En våg av vrede sköljde över ett chockerat USA bland den afroamerikanska befolkningen. Många har betecknat mordet, av vita rasister, som början på medborgarrättsrörelsen.
Rosa Parks som satt kvar i bussen i Montgomery i Alabama har sagt att hon tänkte på Emmet Till när hon inte reste sig. Martin Luther King ledde bussbojkotten som inspirerades av Rosa Parks mod och som ledde till viktiga förändringar.
USA har en lång väg kvar för att övervinna rasism och ojämlikhet. Förhoppningsvis kan George Floyds utdragna död under mer än åtta minuter och Black Live Matters-rörelsens framgångar bli början till en utveckling i rätt riktning.
Men med vettvillingen Donald Trump som president är inget givet.
Sörjande tog avsked vid George Lloyds öppna kista före begravningen.
Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD.
Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.
I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen.
Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.
Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.
Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.
Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.
Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.
De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.
Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.
Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.
Det handlar om många människors liv.
På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.
Jimmy Åkesson är Sveriges svar på tidens illiberala högerpopulistiska politiker som Bolsonaro i Brasilien, Trump i USA, Putin i Ryssland och Johnson i Storbritannien.
På Dagens Nyheters DN-debatt kräver Åkesson nu med buller och bång att ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.
Hans resonemang påminner om de fyra nämnda potentaternas synsätt, dock utan några försök att rekommendera folk att dricka rengöringsmedel a la Trump. I en blogg i lördags diskuterade jag hur populistiska politiker sätter sin egen ”snusförnuftet-filsofi” före beprövad vetenskaplig erfarenhet.
Åkesson angriper på högerpopulistiskt vis vetenskap och experter:
Sveriges coronastrategi är baserad på löst grundade antaganden. Den har misslyckats kapitalt och ter sig alltmer udda, påstår han. … ”Utfallet är tragiskt. Sverige ligger i världstopp när det gäller döda per capita. Av dessa är 9 av 10 över 70 år. Våra äldre har uppenbart inte fått det skydd och stöd som de med all rätt kan förvänta sig. Det är hög tid att ansvariga för detta fiasko med omedelbar verkan lämnar sina positioner och att regeringen tar politiskt ansvar för det inträffade.”
Snart låter han blixten slå ner:
”Låt oss se till att de misstag som gjorts aldrig upprepas igen. Politisk prestige får aldrig sättas före värdet av att rädda liv.”
Och roten till det onda personifieras redan i DN:s rubrik: ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.
Men Anders Tegnell när knappast ansvaret för de många döda inom äldreomsorgen, det ansvaret finns hos kommunerna och regionerna.
Äldreomsorgen i Sverige bedrivs sedan Ädelreformen 1992 i kommunernas regi. I Stockholmsregionen ligger ett huvudansvar på moderater och kristdemokrater, samma i Helsingborg och region Skåne. Dessa båda partier – och andra – bär ett stort politiskt ansvar för de kusligt höga dödstalen inom äldreomsorgen. I Helsingborg avslöjades senast i den gångna helgen att 13 av hemtjänstens brukare drabbats av covid-19 och avlidit.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Sören Andersson/TT
Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, svarar i en TT-intervju på Åkessons angrepp. Han diskuterar bland annat frågan om de höga dödstalen inom äldreomsorgen.
– Ja, men det är knappast smittskyddets fel, än mindre Anders Tegnells. Vi och andra ansvariga myndigheter har i flera år pekat på de uppenbara brister som finns inom äldreomsorgen. Det som har hänt inom äldreomsorgen är en följd av den eftersatta struktur och beredskap som finns i äldreomsorgen, med hög personalomsättning och så vidare.
Sedan 2003 har minst tre statliga utredningar pekat på de här bristerna och den ”konstiga och märkliga” lagstiftning som omger den kommunala äldreomsorgen, enligt Johan Carlson.
– Till exempel tror jag inte att många känner till att det är förbjudet i lag för kommuner att anställa läkare inom äldreomsorgen.
– Men trots dessa utredningaroch trots att vi och andra påpekat detta i flera år så har det uppenbart inte funnits intresse bland politikerna, det vill säga sådana som Jimmie Åkesson, att ändra på det här. Att i ett sådant läge påstå att det är vårt fel är högst anmärkningsvärt, säger Johan Carlson.
Ansvaret faller tungt på politikerna, som ”borde bekymra sig för att äldreomsorgen saknade saknade förutsättningar för att bekämpa smittan när den drabbade Sverige.
– Personalen har kämpat jättehårt. Det finns politiker som är lite mer insatta och intresserade av hur vi bäst ska skydda våra äldre, vilket Åkesson borde vara.
Anmärkningsvärt är att DN-debatt publicerar Jimmy Åkessons angrepp på Folkhälsomyndigheten samma dag som SVT på kvällen sänder nittio minuter direktsänd partiledardebatt. DN:s roll i sammanhanget känns obehaglig, en oberoende liberal tidning som ger ett illiberalt högerpopulistiskt parti ett indirekt stöd.
