Socialnämnden saknar 9,7 miljoner i sin budget för 2020. Det löser man genom att dra ner ersättningen till Höganäs omsorg med samma summa. Ingemar Narheim (M) är ordförande i socialnämnden men får i egenskap av styrelseordförande i Höganäs omsorg brottas med problemet.Bild: Maria Berkmo/HD.
Coronakrisen har slagit hårt mot landets äldreboenden. Smittan har drabbat många vårdhem och ungefär hälften av alla som avlidit till följd av covid-19 har varit boende på äldreboenden. Helsingborg har varit värst i Skåne, med dubbelt så många smittade som i Malmö.
Höganäs har klarat sig bättre med sex personer över 70 år med hemtjänst i hittills bekräftats smittade av covid-19. Jag har inte sett någon statistik från äldreboendena i Höganäs på smittade och döda.
Ingen vet när pandemin klingar av, kanske först in på 2021. En fråga som bedöms som den kanske viktigaste erfarenheten av årets smitta är att kvaliteten på landets äldreboenden måste bli bättre, med mera utbildad personal, färre timanställda, bättre säkerhetsrutiner, bättre tillgång till läkare och annan sjukvårdspersonal.
Det kommer förstås att kosta en hel del för kommunerna, även om staten kommer att bidra. Alternativet är att fortsätta att behandla de äldre äldre som mindre värda, så som skett när äldreomsorgen i Sverige rustats ner under snart trettio år efter ädelreformen 1992.
Men i Höganäs kommer man inte att satsa på läkarvård och bättre skyddsutrustning. Tvärtom. Man kommer att skära ner anslagen till äldrevården i nästa års budget, skriver Helsingborgs Dagblad.
Det stora problemet tycks vara gruppen över 80 år förväntas öka med sex procent nästa år. Ett annat problem är uppenbarligen att ordförande i socialnämnden och styrelseordföranden i kommunala ”Höganäs omsorg” är samma person, den moderate politikern Ingemar Narheim. Det är alltså ingen person som speciellt för äldreomsorgens talan mer än denne Narheim, som tycker att man gott kan skära ner äldrevårdens anslag med 2,5 procent.
Har Ingemar Narheim missat debatten om coronans verkningar, om många äldreboendens bristande skyddsmaterial och säkerhetsrutiner. Tycker han att det är anständigt att fortsätta att behandla de äldre äldre som andra klassens medborgare?
Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD.
Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.
I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen.
Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.
Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.
Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.
Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.
Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.
De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.
Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.
Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.
Det handlar om många människors liv.
På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.
Jimmy Åkesson är Sveriges svar på tidens illiberala högerpopulistiska politiker som Bolsonaro i Brasilien, Trump i USA, Putin i Ryssland och Johnson i Storbritannien.
På Dagens Nyheters DN-debatt kräver Åkesson nu med buller och bång att ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.
Hans resonemang påminner om de fyra nämnda potentaternas synsätt, dock utan några försök att rekommendera folk att dricka rengöringsmedel a la Trump. I en blogg i lördags diskuterade jag hur populistiska politiker sätter sin egen ”snusförnuftet-filsofi” före beprövad vetenskaplig erfarenhet.
Åkesson angriper på högerpopulistiskt vis vetenskap och experter:
Sveriges coronastrategi är baserad på löst grundade antaganden. Den har misslyckats kapitalt och ter sig alltmer udda, påstår han. … ”Utfallet är tragiskt. Sverige ligger i världstopp när det gäller döda per capita. Av dessa är 9 av 10 över 70 år. Våra äldre har uppenbart inte fått det skydd och stöd som de med all rätt kan förvänta sig. Det är hög tid att ansvariga för detta fiasko med omedelbar verkan lämnar sina positioner och att regeringen tar politiskt ansvar för det inträffade.”
Snart låter han blixten slå ner:
”Låt oss se till att de misstag som gjorts aldrig upprepas igen. Politisk prestige får aldrig sättas före värdet av att rädda liv.”
Och roten till det onda personifieras redan i DN:s rubrik: ”Tegnell måste ta ansvar för misstagen och avgå”.
Men Anders Tegnell när knappast ansvaret för de många döda inom äldreomsorgen, det ansvaret finns hos kommunerna och regionerna.
Äldreomsorgen i Sverige bedrivs sedan Ädelreformen 1992 i kommunernas regi. I Stockholmsregionen ligger ett huvudansvar på moderater och kristdemokrater, samma i Helsingborg och region Skåne. Dessa båda partier – och andra – bär ett stort politiskt ansvar för de kusligt höga dödstalen inom äldreomsorgen. I Helsingborg avslöjades senast i den gångna helgen att 13 av hemtjänstens brukare drabbats av covid-19 och avlidit.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Foto: Sören Andersson/TT
Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, svarar i en TT-intervju på Åkessons angrepp. Han diskuterar bland annat frågan om de höga dödstalen inom äldreomsorgen.
– Ja, men det är knappast smittskyddets fel, än mindre Anders Tegnells. Vi och andra ansvariga myndigheter har i flera år pekat på de uppenbara brister som finns inom äldreomsorgen. Det som har hänt inom äldreomsorgen är en följd av den eftersatta struktur och beredskap som finns i äldreomsorgen, med hög personalomsättning och så vidare.
Sedan 2003 har minst tre statliga utredningar pekat på de här bristerna och den ”konstiga och märkliga” lagstiftning som omger den kommunala äldreomsorgen, enligt Johan Carlson.
– Till exempel tror jag inte att många känner till att det är förbjudet i lag för kommuner att anställa läkare inom äldreomsorgen.
– Men trots dessa utredningaroch trots att vi och andra påpekat detta i flera år så har det uppenbart inte funnits intresse bland politikerna, det vill säga sådana som Jimmie Åkesson, att ändra på det här. Att i ett sådant läge påstå att det är vårt fel är högst anmärkningsvärt, säger Johan Carlson.
Ansvaret faller tungt på politikerna, som ”borde bekymra sig för att äldreomsorgen saknade saknade förutsättningar för att bekämpa smittan när den drabbade Sverige.
– Personalen har kämpat jättehårt. Det finns politiker som är lite mer insatta och intresserade av hur vi bäst ska skydda våra äldre, vilket Åkesson borde vara.
Anmärkningsvärt är att DN-debatt publicerar Jimmy Åkessons angrepp på Folkhälsomyndigheten samma dag som SVT på kvällen sänder nittio minuter direktsänd partiledardebatt. DN:s roll i sammanhanget känns obehaglig, en oberoende liberal tidning som ger ett illiberalt högerpopulistiskt parti ett indirekt stöd.
Innan coronapandemin fanns skyddsutrustning hemma hos vårdtagaren. Men nu ska personalen ha med sig skyddskläder, handskar och annat skyddsmaterial i egna väskor.Bild: Emil Langvad/HD.
13 personer som i Helsingborg dött av covid-19 har haft hemtjänst. Nya uppgifter om äldreomsorgen i Helsingborg publiceras i Helsingborgs Dagblad. Den här gången gäller det hemtjänsten. Antalet avlidna äldre i Helsingborg, enligt Socialstyrelsens senaste siffror, är 44 personer. Av dem hade 13 personer hemtjänst (mer än bara trygghetslarm) vid dödsfallet. De kan ha dött hemma eller på sjukhus.
142 personer över 70 år i Helsingborg har hittills bekräftats smittade av covid-19 i år. Av dem har 46 personer haft hemtjänst.
Tidningen återger kritik från både anhöriga och personal om slarv med skyddsutrustning. En annan orsak tros vara ett pressat schema för hemtjänstpersonalen. Men hemvårdschefen Eric Semb säger att man gjort tillräckligt för att förhindra smittan.
Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.
Lars Thunberg, kd, är som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, politiskt ansvarig för äldreomsorgen i Helsingborg. Han har upprepade gånger vägrat att öppet tala om hur många som smittats eller dött av covid-19 inom äldreomsorgen i Helsingborg. I en kris som pandemin är öppenhet enda sättet att skapa tillit hos de som är berörda, de som använder sig av äldreomsorgens tjänster och personalen.
De nya uppgifterna om hemtjänsten gör mig upprörd och illa berörd. Hur länger har Thunberg känt till dem? Vilka åtgärder har vidtagits? Kan de som i dag får stöd av hemtjänsten lita på att de inte utsätts för smittorisk?
Det handlar om 13 människor liv och om inom hemtjänsten ytterligare 30-talet smittade personer. Har allt som kan göras gjort för att skydda dem? Hur har den bristande/obefintliga informationen påverkat andra som använt sig av hemtjänsten? Det handlar om 1800 personer i Helsingborg.
Konstaterad smitta finns inom kommunens alla tio hemvårdsområden (tio stycken). En till tre personer per hemvårdsområde är konstaterat smittade. Lika många uppvisar symptom och behandlas därför som smittade.
Den 24 maj dog Hans Åberg på Helsingborgs lasarett, 80 år gammal, efter att en vecka tidigare känt de första symptomen på smittan. Hans son David Åberg berättar för HD att pappan under hela pandemitiden isolerat sig hemma, utan besök av andra än hemtjänstens personal. Han klagade också över bristande rutiner bland hemtjänstens personal. HD skriver:
”Enligt David Åberg har pappan vid flera tillfällen påpekat för honom att hemtjänstpersonalen inte bar skyddsutrustning under sina besök och att det var många som besökte honom.
– Min syster Anna pratade med hemtjänsten och frågade vilka säkerhetsåtgärder de vidtagit. Då har de hänvisat till att de använt handsprit, säger David Åberg.”
Folkhälsomyndigheten gav den 7 maj nya råd till kommunerna. Men först den 14 maj, skickade vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg ut ett brev till alla vårdtagare inom äldreomsorgen att personalen från och med då skulle bära visir.
– Jag tycker det är väldigt sent. Varför har man inte tagit till åtgärder tidigare? Folkhälsomyndigheten gav trots allt signaler redan i slutet av mars till kommunerna att de ska säkerställa att inte smittspridning drabbade hemvården och vårdhemmen, säger David Åberg.
En person som arbetar i ett av kommunens hemvårdsområden, och är anställd via kommunens eget bemanningsföretag, säger till HD att det slarvas med skyddsutrustningen.
Tidigare har handskar och förkläden funnits ute hos vårdtagarna men sedan pandemin bröt ut ska all personal inom hemvården ha med sig detta i en väska. Samma väska har använts av flera i personalen.
– Redan där brister hygienrutinen. Man stoppar ner händerna och plockar upp handskar och förkläden som ligger löst i väskan.
En stressad tillvaro för hemtjänstpersonalen kan vara orsaken, tror personen HD pratat med. Man hinner helt enkelt inte.
– Hos vissa brukare har vi bara fem minuter. Som vikarie tappar man dessutom jättemycket tid när man ska köra med gps, hitta parkering och inte hittar hemma hos vårdtagaren. Då hinner man inte stå och krångla med plastförkläden.
Ambea, ett av landets största äldreboendebolag, vill inte tala om hur många coronarelaterade dödsfall man har haft, skriver Dagens Industri.
”Öppenhet är viktigt, vi har inget att dölja”, säger vd Fredrik Gren och menar att ”för mycket siffror kan skapa osäkerhet”.
Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.
– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.
4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.
De privata vårdföretagen, finansierade med skattepengar, tycks mena att frågor om liv och död är ”affärshemligheter” eller något ditåt. Skrämmande.
Ambeas vd uttrycker sig på ett sätt som bara George Orwell skulle fatta, krig lika med fred. Öppenhet är är viktig, inget att dölja, men nej, inga siffror här, det skulle skapa osäkerhet. Osäkerhet hos de boende, hos personalen som arbetar där, hos de anhöriga och inte minst hos allmänheten. Och Anna Bergendal, hon vill titta framåt och dra lärdomar av det, hur nu det ska gå till?
Men alla vi som inte accepterar att föras bakom ljuset, hur länge ska vi fortsätta att acceptera att dödstalen på äldreboende , liksom andelen smittade på en institution, att dessa siffror ska behandlas som affärshemligheter?
”Kriser gör samhället synligt”, skriver idéhistorikern Anders Ekström på fredagens DN Kultur i en angelägen essä.
”I undantagstillståndet släpper politiken sina masker”, menar Ekström och ger belysande exempel från bland annat Ungern, Storbritannien och USA där ledande populistiska politiker cyniskt utnyttjat pandemin för att stärka den egna makten.
”Pandemin som nu löper som ett eldklot genom världens alla nät av sociala och materiella förbindelser ingår också i en kedja av kriser. Den blev snabbt en global ekonomisk kris och hotar i många delar av världen att slå ut i en politisk kris.
Katastrofer speglar varje samhälles ojämlikhet och världens fördelning av välstånd. Principen är enkel: den som har minst och lever i störst osäkerhet drabbas hårdast. Länder som oftare utsätts för väderkatastrofer blir också mer sårbara för andra kriser.”
Vi kan övertydligt se detta i USA, där de fattigaste, ofta minoriteter, drabbas värst till följd av eländiga löner, ingen social trygghet, ingen sjukförsäkring. Och i Indien, där miljoner migrantarbetare vandrat från städerna tillbaka till sina hembyar, ofta över enorma avstånd.
Varje kris behöver sin berättelse, betonar Anders Ekström:
Varje kris skapar ett oavvisligt behov av jämförelser, sammanhang och mening. Att kollektivt minnas och berätta krisen är avgörande för återhämtningsarbetet.
I det arbetet spelar historien och kulturen en viktig roll. Den fungerar som ett förråd av erfarenheter och samlad förståelse.
Vi kommer att förändras av krisen, samhället kommer att förändrats, konstaterar Ekström: ”Kriser som mobiliserar hela samhället öppnar också ett fönster av hopp och framtida möjligheter.”
I Sverige har utsatta grupper drabbats värst. Allra värst och dödligt drabbade är de äldre-äldre på de svenska äldreboendena. Det beror inte bara på pandemin som sådan utan på decennier av drastiska nedskärningar. I städer som Stockholm och Helsingborg har ansvariga politiker både mörklagt upplysningar om smittospridning och antalet dödsfall på äldreboenden, som om de höga dödstalen där vore något normalt som vi får acceptera.
I Helsingborg är det den kristdemokratiske politikern Lars Thunberg, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, som kommit att personifiera denna hållning. Genom att inte redovisa omständigheter på liv och död öppet försvårar han granskningen av det som skett och beskär möjligheterna för att krisens lokala berättelse i Helsingborg blir meningsfull.
Ytterst handlar det i hög grad om synen på de äldre i samhället, respekten för de äldre-äldres människovärde och samhälleliga rättigheter. Och om offentlighetsprincipen, fastställd i svensk grundlag.
Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg.
Tio boende på Stattenahemmet i Helsingborg kan ha avlidit med covid-19. rapporterar Helsingborgs Dagblad.
Tidigare har HD skrivit om Valltorps äldreboende där 20 personer dött av covid-19. Det har då nämnts att smittan fanns på ytterligare två boenden, Stattenahemmet, med 87 lägenheter, och Elinebo. Vidare har avlastningshemmet Villa Louise stängts utan att skälen redovisats mer än i allmänna ordalag, det går inte att utesluta att kommunen har mörklagt orsakerna.
Stadens omsorgsdirektör,Annika Andersson, vill varken bekräfta eller dementera uppgifterna om de tio dödsfallen på Stattenahemmet:
– Av hänsyn till våra hyresgäster och våra medarbetare kommenterar vi inte siffror om antalet smittade och döda. Vi har tagit det beslutet utifrån patientsekretessen, säger hon.
Vad i helvete, säger jag bara. Mörkläggning igen. Varför??
Lars Thunberg (KD) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Han säger till HD att han löpande får information om sjuka och misstänkta covid-relaterade dödsfall på stans vårdboenden av förvaltningen. Även han hänvisar dock till patientsekretessen.
– Så det är inget jag vill gå in på, säger han om uppgifterna gällande Stattenahemmet.
Makalöst. Så obehagligt. Det handlar om människor liv och överlevnad. Och de två ytterst ansvariga tiger. Deras agerande kan inte granskas. Helsingborgarna och särskilt de äldre-äldre har ingen möjlighet att själva ta ställning till livsavgörande beslut. Det är så här man bäddar för ryktesspridning och misstroende.
Jag utgår från att Andersson/Thunbergs tigande är sanktionerat av stadens ledning, ytterst av kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M). Han har ju god träning i mörkläggningsfrågor efter Örersundskraftsturerena.
Så här kan det ju inte fortsätta. I en demokratisk stad är öppenhet från de som styr grundläggande för att medborgarna ska kunna förhålla sig till avgörande frågor. När tjänstemän och politiker begår grundlagsbrott mot offentlighetsprincipen är det riktigt illa ställt. Helsingborg är dessvärre inte ensamt.
Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, skriver i en ledare (nr 6/2020) under rubriken ”Skamligt av mörkande kommuner” bland annat:
”Kommuner och regioner har vägrat följa offentlighetsprincipen under coronakrisen. Flera medier har hindrats att bevaka vår tids största händelse. Skamligt är bara förnamnet.”
Giertta konstaterar att medierna avslöjat grundlagsbrott i bl a Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nyköping, regionerna Sörmland och Västmanland, där man uppmanat personalen att inte parata med medier eller vägrat lämna ut offentliga handlingar.
Hon citerar fem upprörda kommentarer i samma fråga i olika tidningar, däribland Eva Burman som skrivit i Eskilstuna-Kuriren:
”Äldreomsorgen i Sörmland är mest drabbad i landet. Frågan vi måste ställa oss – gör våra myndigheter sitt yttersta för att förhindra att smittan löper amok? … Insynen är just nu noll. … Att aktivt undanhålla uppgiften trots att man rutinmässigt både sammanställer den och rapporterar den vidare är ett brott mott offentlighetsprincipen. … Det handlar om förtroende. Skämmes.”
Bilder: Bild: Fredrik Sandberg/Anders Wiklund/TT/ Dagens ETC.
Ungefär hälften av alla som avlidit i covid-19-pandemin har dött på landets äldreboende. Medan åtgärderna i samhället varit framgångsrika, kanske med undantag i Stockholm, har äldreboendena kommit i fokus på ett kusligt sätt.
I några städer har extremt höga dödssiffror noterats inom enskilda av äldreomsorgens boende, Stockholm och Helsingborg är två av dem. Det har varit ytterst oroande, i synnerhet därför att de politiskt ansvariga i båda städerna inte har informerat tydligt, vilket skapat rädslor och fasa. Vem kan man lite på om de ytterst ansvariga tiger? Dessutom har de ansvariga politikerna ingen självinsikt, då det gäller nödvändigheten av ärlig och trovärdig information.
Argumenten för att förklara orsaken har varierat. Den allra viktigaste anledningen har tyvärr inte blivit tydlig för alla, äldreomsorgens dramatiska nedskärningar de senaste tjugo åren. 2001 bodde 118 000 personer i särskilda boenden, enligt Socialstyrelsen. 2019 hade antalet minskat till under 82 000, eller över 30 procent. Detta till trots av ökad medellivslängd och stigande befolkning.
Det innebär att det är väldigt mycket svårare för äldre att få plats på boenden. Den som till slut får plats är äldre och sjukare än tidigare.
Dessutom ligger ansvaret på kommunerna, som har mycket mindre möjligheter än staten att göra något åt äldreomsorgens nedmontering.
Kommuner med liten och krympande befolkning, och till som en följd minskade skatteintäkter, lägger nu ner äldreboenden. En sådan kommun är västerbottniska Vindeln med 5 423 invånare. Kommunen förväntas få ett underskott på 25 – 30 miljoner och lägger nu ner två av tre äldreboenden.
I Stockholm finns i dag 60 vårdgivare, mot tidigare 120. ”Det finns ingen ordentlig kvalitetskontroll av dem”, skrev nyligen Gunnar Wesslén i Dagens Etc.
Han slog också fast att det enda som kan förändra situationen är en ”ordentlig upprustning av äldrevården. Det handlar om en mängd fler anställda, avskaffande av timanställningar, högre medicinsk kompetens, vidareutbildning av personal och adekvata utrustningar.
Det kommer att kosta pengar, mycket pengar och i hög grad statliga pengar, men det är nödvändigt …”.
Region Stockholm införde redan i mars riktlinjer för att prioritera bort avancerad vård för äldreboenden, skriverFlorencia Rovira Torres i Dagens Etc.
För att undvika att hamna i ett katastrofläge prioriterade man bort vård för vissa patienter, förklarar enhetschefen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, Christoffer Bernsköld.
Laura Fratiglioni, prisbelönt professor i geriatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och en av världens främsta forskare på demens och multisjuklighet ifrågasätter starkt reglerna:
– Är äldreboenden verkligen den rätta platsen att vårda multisjuka covid-19-patienter? Kan man verkligen garantera bra vård och samtidigt ett skydd för personal och andra boenden?
Villa Louise i Helsingborg har haft men viktig funktion genom att fungera som ett avlastningshem för personer som vårdats av nära anhöriga i sitt hem.
Måndagen den 18 maj stängdes hemmet från ena dagen till den andra av Vård och omsorg Helsingborg med en svävande kortfattat motivering , för att ”minska risken för smittspridning av coronaviruset covid-19”.
I det trettonradiga meddelandet på kommunens hemsida helsingborg.se nämns bara att Louise stänger. Formuleringen ”minska risken för smittspridning” antyder något om att smittan drabbat boendet, men det är min reflexion, inget som sägs rakt ut.
Nu får jag uppgifter som jag bedömer som ytterst trovärdiga. Tidigt i maj skulle en person sändas dit för att avlasta vården i hemmet. På frågan om det fanns smitta på Villa Louise, gavs svaret ”absolut inte”.
Kort tid därefter (kring mitten av maj) var den nyligen överförde den ende som togs omhand på Villa Louise. På institutionen fanns då bara begränsat antal vårdpersonal och alltså en enda boende.
Hen hade då smittats av coronaviruset, trots beskedet vid inflyttningen.
Några dagar senare (måndag 18 maj) stängde Villa Louise helt ”tills vidare”. Frågan som måste få ett svar är vad som inträffat på boendet under den första delen av maj.
Det finns nu fler frågor som nödvändigtvis måste besvaras:
Varför har Vård och omsorg i Helsingborg inte lämnat korrekt information? Hur många har smittats på boendet? Har någon avlidit?
Inom loppet av en månad har 37 av 60 boende på Valltorp i Helsingborg smittats av viruset. 20 personer har avlidit under samma period, men hur många av dem som dött i covid-19 är ännu inte klarlagt.
Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg, har länge inte velat informera om Covid-19-pandemins konsekvenser i Helsingborg och hänvisat till ”patientsäkerheten”. Men om patienter dör – just till följd av bristande eller missvisande information – är den linjen fullständigt ohållbar. Nu är det öppenhet som gäller, inget annat. Vad är sanningen om Villa Louise?
Lars Thunberg (kd), ordförande i Vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg tycks dåligt inse vikten av ärlighet och öppenhet i den kommunala informationen i de livsavgörande frågeställningar som nu är aktuella. Helsingborgs äldreomsorg begynner sig i en djup politisk och humanitär kris. Nu gäller det att informera och agera, inte bortförklara.
Annika Andersson, omsorgsdirektör i Helsingborg.Bild: Björn Lilja
Lars Thunberg säger att vård- och omsorgsförvaltningen frångår sin policy att inte kommunicera hur många personer på äldreboenden som smittats eller avlidit i covid-19. ”Det finns en stort tryck och det finns en oro. Man vill inte att det ska spridas rykten – då är bättre att vara tydlig.”Bild: Britt-Mari Olsson/HD.
De 37 smittade och 17 döda på äldreomsorgsboendet Valltorp i Helsingborg är en av de mest kusliga händelserna i Helsingborgs moderna efterkrigshistoria. Vad var det som hände?
Fick de smittade andningshämmande morfin, som skulle kunna bedömas som aktiv dödshjälp, så som tycks ha hänt på en del äldreboende i Stockholm? Detta blev en nationell nyhet, något som inte varit fallet i Helsingborg även om andelen döda är ungefär densamma, en tredjedel av de boende både i Berg i Solna och på Valltorp i Helsingborg.
Hade de sjuka boende på Valltorp tillgång till andningshjälp i form av syrgas? Blev de bedömda av läkare som träffade dem eller bara av en läkare som gav diagnos på telefon utan fysiskt möte?
Fler dog på Valltorp och Berg än under skotten i Ådalen 1931, som i dag betraktas som en svart milstolpe i svensk historia, strejkande arbetare som sköts ihjäl av polis.
I andra kulturer betraktas de äldre med självklar respekt. Kenyas landsfader Jomo Kenyatta hade hederstiteln Mzee, som betyder ”den gamle” och som fick innebörden ”Nationens fader”. I det socialistiska grannlandet Tanzania kallades Julius Nyerere ofta ”Mwalimu”, läraren.
I Sverige 2020 har de äldre – äldre fråntagits all värdighet. Äldreboendena fylls i dag av personer mest i livets slutskede, vårdade av vårdkoncerner för lägsta möjliga kostnad eller av kommuner utsatta för konkurrens och mördande kostnadspress.
En avgörande lärdom av coronakrisen är att Sverige blivit ett samhälle utan respekt för de gamla. Kommer de politiska systemen att klara av att montera ner de omänskliga strukturerna efter krisen, att återge våra äldre deras människovärde? Det är en stor utmaning!
För att kunna agera krävs information. I Helsingborg sammanträdde i torsdags i förra veckan vård- och omsorgsnämnden. På mötet sa man att tre boenden var drabbade och att det var ”ett ansträngt läge på Valltorp”, skriver Helsingborgs Dagblad, som intervjuat nämndens vice ordförande Christel Håkansson (S):
– Man sa ingenting om hur många som var smittade eller hur många som har gått bort, säger hon.
Nämndens ordförandeLars Thunberg (KD), slår i från sig allt eget ansvar, i en HD-intervju. Han får frågan ”Ni i nämnden är högst ansvariga. Borde ni inte fått information tidigare om att läget håller på att förvärras på Valltorp?” och svarar:
– Jag vet inte vad nämnden hade haft för glädje av att känna till siffror och sådant tidigare. Jag har uppfattat att nämnden känner sig trygg med den förvaltningen som vi har och den information som man har fått.
Thunberg har inte känsla för ett demokratiskt fundament. En förutsättning för demokrati är informerade medborgare och informerade politiker som kan hantera utmaningar.
Samtidigt rapporterar HD att personal i Helsingborg flyttar runt mellan olika boenden. Bland annat har personal skiftat mellan Elinebo och Valltorp där 37 av de 60 boende smittats av covid-19 och 17 äldre avlidit den senaste månaden. Elinebo har nu också konstaterad smitta. Kunde det ha undvikits? Med bättre ledning – troligen.
Ofattbart.
Annika Andersson, omsorgsdirektör vid Helsingborgs stad, menar att rekommendationerna säger att personal kan jobba på olika boenden utan att riskera att sprida smitta.
– Det säger man att det inte finns någon risk för, så länge personalen inte går till jobbet om de har några symtom och följer de basala hygienrutinerna.
I Malmö som haft en mycket bättre utveckling än i Helsingborg går ingen under samma pass mellan smittade och friska.
Först i tisdags fick facket veta om smittoläget i Helsingborg , berättar Louise Ressner, arbetsmiljösamordnare på fackförbundet Kommunal. Då hette det att ”här och här finns smittan, men ni får själva räkna ut ungefär hur många det är på varje ställe”.
Inte nog med detta. På det drabbade Valltorp har personalen till ett av stadens största hemvårdsdistrikt sina lokaler. Deras verksamhet utgår från vårdboendet. Här arbetar ett femtiotal anställda med att ta hand om 180 vårdtagare som bor på Slottshöjden och i delar av centrala Helsingborg.
Verksamhetschefen Erik Semb ser inga ökade smittorisker för varken personal eller vårdtagare. – Det ser jag inte som möjligt ens i teorin, säger han.
Det kommunala pensionärsrådet fick nu sent omsider information om smittspridningen och dödstalen på Valltorp, skriver HD.
– Vi hade ingen aning om detta. Jag ringde vår ordförande som var lika oförstående, säger Ulla-Britt Andersson, ordförande för PRO:s samorganisation.
Mörkläggning har blivit återkommande i Helsingborgs kommunala förvaltning. Så var det under Öresundskraftsaffären, så är det också nu under coronapandemin. Då handlade det om miljarder kronor. Nu handlar det om de äldres människovärde och många människors liv.
– Öppenhet skulle gagna kommunen, särskilt i dessa oroliga tider, säger till HD yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han fortsätter:
– Det allra bästa är att de på en förfrågan öppet redovisar för att undvika ryktesspridning och konspirationsteorier. Myndigheterna ska förbygga sådant genom att vara öppna och ärliga. Så här ser det ut, vi har misslyckats, vi tar på oss det här och vi kommer göra allt för att korrigera. Det är den attityd man bör ha, om man vill framstå som en seriös driftansvarig, i synnerhet inom det offentligt finansierade.
