KD-ledaren Ebba Busch anser att ”coronakommissionens kritik mot regeringen är blytung”, skriver Svenska Dagbladet. Busch uppmanar Stefan Löfven till att överväga att avgå.
Tidningen undrar om inte kd också har ett ansvar. Den tidigare regeringen fick ju också kritik av coronakommissionen och den förre kd-ledaren Göran Hägglund var socialminister under många år.
Tidningen frågar vidare: ”Ni har ju äldreomsorgen som profilfråga. Borde ni inte åstadkommit mer för att åtgärda bristerna i äldreomsorgen?
Busch svarar att ”vi åstadkom otroligt mycket under de åtta åren i regeringsställning och hade gärna fortsatt. Det som hände var att Stefan Löfven … drog i reformbromsen”.
Den här hösten har kd med stora kliv närmat sig sverigedemokraterna och tycks nu ha som övergripande mål att bilda en högernationalistisk regering med M och SD efter valet 2022. För att uppnå det vill hon använda varje stor fråga till populistiska attacker mot statsministern och den sittande regeringen.
Det är beklämmande att en partiledare använder den sortens retorik. Coronapandemin har varit dej djupaste krisen i Sverige efter andra världskriget. Diskussionen som förs nu om hur pandemin hanterats politiskt är viktig och nödvändig.
Buschs sätt att i stället att göra allt som hänt till ett politiska slagträn mot Löfvens regering är beklämmande och gör att hon i mina ögon mister precis allt förtroende, som en pratkvarn och pladderhatt, som borde ägna sig åt annat än politik.
Partiets siffror sjunker nu dessbättre mot fyraprocentstrecket. Jag hoppas att fallet fortsätter och att vi slipper partiet efter valet.
”Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.”
Så skrev Tomas Baudin, förbundsordförande i Kommunal, på söndagens DN debatt. Han utgick från två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena och om hur denna präglades av personalens skiftande villkor.
Under våren fälldes många obehagliga kommentar om smittan på äldreboendena. Det hette att de ”sköra äldre” som avlidit annars bara hade haft kort tid kvar i livet och att det inte var så mycket man kunde göra åt döden på äldreboendena. Ledande politiker och tjänstemän inom Helsingborgs äldreomsorg visade ibland upp den attityden.
I dag heter det från samma håll att smittspridningen inom äldreboendena speglar den i samhället, vilket är ett sätt att hävda att smittan som drabbar dessa boenden mer eller mindre är oundviklig, inte mycket man kan göra.
Tomas Baudins hållning är en annan. Utifrån två nya utredningar av Kommunal om vårens smittspridning på de svenska äldreboendena kslår han fast att den i stor utsträckning präglades av personalens skiftande villkor.
Baudin slår fast att hela välfärdssystemet var nedbantat och underbemannat med avvecklade beredskapslager och en nedbantad äldreomsorg.
Det handlar om en kvarts miljon medborgare. 170 000 svenskar över 65 år har hemtjänst och ytterligare 82 000 äldre bor på någon form av äldreboende.
För 20 år sedan bodde 20 procent av alla över 80 år på äldreboenden, 2019 bara 12 procent. Det innebär att de som i dag bor på äldreboenden är ”sjukare, äldre och skörare” än tidigare, många med demensdiagnoser.
Kommunals utredningar har haft kontakter med skydds- och arbetsplatsombud på 1048 äldreboenden i hela Sverigeoch jämfört äldreboendena som inte haft någon smittspridning med de som haft ett eller flera fall av konstaterad covid-19.
Slutsatserna är tydliga: Äldreboenden med smittspridning hade högre andel timavlönad personal och i större utsträckning personal som gått till arbetet trots symtom: 28 procent jämfört med 10 procent på äldreboenden utan smittspridning. Till detta kommer att boenden med smittspridning ”var sämre bemannade före pandemin”. På äldreboenden med flera smittade ansåg 39 procent att bemanningen var tillräcklig strax före pandemin, jämfört med äldreboenden utan smitta där 50 procent ansåg att bemanningen var tillräcklig.”
Frågan om skyddsutrustning användes inom äldreomsorgen i våras ger beklämmande resultat. Baudin skriver:
”Medlemmar i Kommunal fick jobba i munskydd av pappersservetter och visir som pysslats ihop av OH-blad och tvättsvampar. De fick göra förkläden av sopsäckar och engångsregnponchos. En del köpte cyklop att ha på sig på jobbet för att försöka värja sig från smittan.”
En undersökning i slutet av mars bland 2.052 skyddsombud, regionala skyddsombud och arbetsplatsombud inom vården och äldreomsorgen på stora brister. En fjärdedel av skyddsombuden på äldreboenden sa att det förekommit tillfällen när personal arbetat utan rätt skyddsutrustning. Bara hälften av skyddsombuden inom hemtjänsten uppgav att det över huvud taget fanns skyddsutrustning.
Tobias Baudins artikel mynnar ut i en rad viktiga förbättringskrav på äldreomsorgen. Här är några av hans synpunkter:
• Inte en chans att vi går tillbaka till hur det var i äldreomsorgen före pandemin. Det krävs bättre bemanning och fler yrkesutbildade.
• Höj grundbemanningen med fler trygga anställningar. Större andel timavlönade kan ha ökat risken för smittspridning.
• Ett nedbantat, underbemannat välfärdssystem, avvecklade beredskapslager och en nedprioriterad äldreomsorg kan inte skydda oss i en kris, det behöver byggas upp.
Förra veckan registrerades 1294 nya coronafall i Helsingborg mot 1015 veckan före. Den nämnda siffran är högst i Sverige både i absoluta tal och med sina 382 smittade per 10 000 invånare.
Helsingborg är värst smittat i coronaepidemins Sverige. Antalet smittade har ökat åtta veckor i rad och var förra veckan, vecka 49, 1294 nya fall, mot 1015 nya fall veckan före, skriver Helsingborgs Dagblad.
Det innebär att det i Helsingborg totalt konstaterats 5 638 fall av covid-19, vilket motsvarar 382 smittade per 10 000 invånare.
I HD:s text anges att Helsingborg skulle ha näst flest covidsmittade i Sverige, ”Bara i Nordanstig i Hälsingland är situationen värre.” Men i jämförelsen är ju inte relevant. Nordanstig, söder om Sundsvall med dryga 9000 invånare har en annan problematik än Helsingborg med 112 000 invånare.
Också i absoluta tal är Helsingborg värst smittat i landet, med 1291 nya smittade mot Västerås (886 nya fall) och Uppsala 811).
Till det kommer att pandemin åter har slagit klorna i äldreomsorgen, där smitta nu finns på 7 av 18 vårdboende och med 87 personer inom omsorgen misstänkt eller konstaterat smittade.
Statstik på hur smittan fördelar sig mellan olika hem och hur många dödsfall som registreras inom äldreomsorgen lämnas inte, vilket känns olustigt med tanke på alla som dig där under den första coronavågen.
Stadsdirektör Palle Lundberg är orolig: ”Det är mycket allvarligt. Jag tror att vi kommer se fler inlagda och ett förvärrat läge framöver.”
Varför är Helsingborg Sveriges mest drabbade stad? En anledning som tidigare nämnts är att många handlat på Väla, där det rått stor trängsel. Varför har folk gjort det? Är det av slarv och likgiltighet.
Inte direkt. Men i Helsingborgs stadskärna finns vad jag vet numera inte en enda leksaksaffär. Det utarmade centrum duger inte för julklappshandlande.
Det är kortsiktigt att skylla på folks ”dumhet”. De som beger sig till Väla drivs av omständigheterna, tanklöst, visst, men. Problemen är strukturbetingade. En levande stadskärna med levande och varierad handel hade inte drabbats lika illa, tror jag.
Därför har ”politikerna” en läxa. Det måste var slut på Välas tillväxt, en gång för alla. Pandemin avslöjar samhälleliga brister i det här sammanhanget liksom inom den konkurrensutsatta och prispressade äldreomsorgen.
I bästa fall är pandemin över mot slutet av sommaren – om vaccineringarna slår väl ut. Långt innan dess måste en fördjupad diskussion om lärdomar av pandemin komma igång.
Då handlar det inte bara om att tvätta händerna, nysa i armbågen och hålla avstånd utan om att bygga om samhället, lära av det som hänt, inte återgå till hur det var innan katastrofen började.
I Paris inför man i dagarna totalt utegångsförbud. Helsingborg kan inte stänga ner Väla. Men staden kan upphöra med busstrafiken dit om inte köpcentrat inför drastiska restriktioner på antalet kunder som tillåts komma in. Och presentkorten till kommunanställda, 500 kr för att handla på Väla, borde ogiltigförklaras för det här året eller enbart gälla för kontantuttag.
”Coronasmittan skenar i Hesingborg: Liknar värsta områden i Europa”, skrev Aftonbladet på måndagen.
AB citerade kommunens samhällsanalytiker Henrik Persson, som vid en presskonferens samma dag jämförde antalet smittade i Skåne med det i Europas mest drabbade land Belgien. Vissa dagar har Belgien noterat över 20 000 nya coronafall, vilket kan jämföras med Skånes 2522 i fredags.
Belgien har tio gånger fler invånare än Skåne. Med den jämförelsen och med tanke på att Helsingborgs smittsiffror just nu är högst i Skåne för närvarande är det lätt att bli oroad. Helsingborgs smittospridning hör f n till den högsta i Sverige.
När det är sagt, det handlar inte om exakta siffror. Det enda vi säkert kan veta är att rekordsiffrorna för Hesingborg är synnerligen alarmerande.
Frågan om vad den snabba ökningen kan bero på berördes enbart av Henrik Persson:
– Vi vet ju att när folk trängs på arbetsplatser och i kollektivtrafik, på restauranger eller ute i butiker så påverkas smittospridningen.
Henrik Person visade en särskilt intressanta kurva från Google Mobility som visar hur vi har rört oss i Helsingborg (se grafen här under). Av den framgår att kategorin ”shopping och nöje” (den näst översta kurvan) nu bara ligger 6 procent under ett givet medelvärdevärde (0) , med en snabb ökning under de senaste veckorna. Eftersom också ”Station i kollektivtrafik” (understa kurvan) vänt uppåt under samma tid är det lätt att tolka grafen som en indikation på att Väla kan vara en plats för smittspridning. Mycket tyder på att dessa dagars superspridning i Helsingborg stavas framförallt VÄLA och för den delen Black Friday.
Det är förstås lovvärt att Helsingborgs kommun markerar situationens allvar med den här informationen, eller med kommunstyrelseordförande Peter Danielssons ord:
– Det är under de kommande veckorna det avgöras hur vi kan se tillbaka på pandemin och också vända utvecklingen i Helsingborg.
På en punkt fann jag informationen direkt otillräcklig. Det handlar om situationen inom äldreomsorgen. Omsorgsdirektör Annika Andersson gav inga alls konkreta uppgifter om smittospridningen, med antalet sjuka och eventuella dödsfall inom äldreomsorgen.
Under vårens pandemi var just det smärtpunkten, hur pandemin slog till i Helsingborgs äldreomsorg med så många smittade och döda, med alla bortförklaringar om att det ”bara” handlade om väldigt gamla personer som nog hade dött i alla fall.
Äldreomsorgens villkor handlar ju både om de boende, om de som får hjälp av hemtjänsten, om personal och om anhöriga, många tusen personer gissar jag. Är förutsättningarna bättre nu än i våras? Jag tvivlar – men får inget veta.
Den andra vågen drabbar nu Skåne med full kraft. Det verkar som om Region Skånes ledning riktigt dåligt är förberedd på det som händer. Trots flera månaders lägre smittspridning tycks man dåligt ha förberett sig för det som sker nu. Har man utbildat smittspridare. Har man byggt ut testkapaciteten? Vad slags worst case-plan har Region Skåne haft? Ingen?
Förra veckans olustiga konflikt mellan Regions Skånes högste chef Alf Jönsson och Regionens största labb, lundensiska Klinisk mikrobiologi,tyder på extremt dålig förhandsplanering. När labbet arbetar till midnatt alla dagar i veckan och ändå inte hinner med – är det ju ett katastrofalt misslyckande för regionens planerare och ledning.
Alf Jönsson och regionen hanterar yrvaket den kris där Helsingborg och Skåne nu nu hamnat i orkanens öga som det värst pandemidrabbade området i Sverige.
Fölljande sms skickades ut till 47 000 mobilanvändare i Helsingborgstrakten på fredagseftermiddagen. Från Helsingborgs Dagblad.
47 000 helsingborgare fick vid 16-tiden på fredagen ett dramatiskt sms som informerade om att smittspridningen av coronaviruset just nu ökar kraftigt i Helsingborg. Sms:et hänvisade till information på kommunens hemsida helsingborg.se, där man bland annat kunde läsa:
”Smittspridningen av coronaviruset ökar just nu dramatiskt i Helsingborg. Vi har flest nya fall av covid-19 i Skåne och är bland de sex kommuner i Sverige som har störst smittspridning. Därför måste vi alla nu ta ett gemensamt ansvar för att minska smittspridningen.
Det krävs nu att vi tar krafttag för att dämpa spridningen av covid-19 i samhället. ”
Förra veckans 1 015 nya fall av covid-19 i Helsingborg motsvarar 69 nya fall per 10 000 invånare, klart högst bland Skånes kommuner och även den högsta siffran i hela södra Sverige. Bara fem kommuner i landet har högre smittspridning: Älvsbyn, Årjäng, Timrå, Skellefteå och Sundsvall, skriver HD.
Det här är krisinformation av ett slag de flesta av oss aldrig behövt uppleva tidigare. Men informationen är befogad och nödvändig. Smittospridningen i Helsingborg är kuslig och att staden skulle vara så illa drabbad är oväntat och väcker många frågor om hur spridningen gått till.
Det som inte fick hända har skett. Inom vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens verksamheter fanns på torsdagen 85 personer med misstänkt eller konstaterad covid-19. Bekräftad smitta fanns då i hemvården, på LSS-boenden och på 7 av 18 vårdboenden.
Kommunen informerar inte om antalet dödsfall, men med så stor spridning kan man befara det värsta.
Samhället är skörare och mer utsatt än på många, många år dessa decemberdagar. Till råga på allt havererade tågtrafiken mellan Helsingborg och Lund på fredagen och ligger i princip nere, rapporterar HD.
Det är pendlarkaos och ersättningsbussar och tveksamt om någon normal tågtrafik kan komma igång före jul. 7000 meter räls mellan Helsingborg och Lund måste bytas ut.
Kollektivtrafiknämndens ordförande i Skåne, Carina Zachau (M), reagerar kraftigt på dagens besked.
”Trafikverkets oförmåga att planera underhållet av den skånska järnvägen har nått helt nya dimensioner. Timingen är den sämsta tänkbara mitt i en pandemi och med kommande julfiranden”, skriver hon i ett pressmeddelande.
– Här pratar vi om en sträcka där hur många som helst pendlar och så inträffar en sådan här sak. Och informationen från Trafikverket har varit usel, säger hon.
Helsingborgs kommun kommer att gå ut med mer information om coronasituationen i staden vid en pressträff på måndag klockan 10,
Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström.Bild: Anders Wiklund/TT,
Sofia Wallström, generaldirektör vid IVO, Inspektionen för vård och omsorg, berättar att myndigheten identifierat allvarliga brister i regionerna när det gäller vården av äldre vid särskilda boenden under pandemin.
– Ivo gör bedömningen att det är för stora brister i vården i denna del. Lägstanivån är helt enkelt för låg, även under pandemin, säger Sofia Wallström.
Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre vid särskilda boenden under pandemin, enligt Ivos bedömning.
Statsminister Stefan Löfvenoch centerledaren Annie Lööf reagerar i en TT-artikel:
Statsministern konstaterar att Ivo framhåller att alla regioner i Sverige har brustit i sitt lagstadgade ansvar för medicinsk vård och behandling på särskilda boenden. Ivo säger också att äldre har inte fått vård utifrån just sina behov och att det har brustit i information till dem och deras anhöriga. Likaså finns brister i patientjournaler och vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk.
”Varje region behöver genomföra nödvändiga förändringar – de ska redan ha börjat med det”, skriver statsministern.
Centerledaren Annie Lööf vill se en uppryckning på alla håll.
– Vi måste se till att man lever upp till dagens lagkrav. Men det behövs också skärpningar av hälso- och sjukvårdslagen, sade Lööf inför partiledarsamtalen.
Lööf återkommer till tidigare väckta krav om att sjukvård ska kunna ges oavsett plats – hemmet, sjukhus eller det särskilda äldreboendet. Samordningen måste bli bättre mellan regionerna och kommunerna och sjuksköterskor och undersköterskor ges möjligheter att ge rätt vård och behandling i äldrevården, sjuka äldre ska inte behöva skickas till akuten för att få dropp, blodförtunnande och syrgas.
Allt det här är egentligen välkänt. Det som skedde inom äldreomsorgen i Sverige i våras var var kusligt. De politiker och tjänstemän som i efterhand inte förmådde att vara självkritiska, som när över hälften av de boende på ett äldreboende i Helsingborg avled av pandemin, har fortfarande mycket att lära. Stockholm och Helsingborg hörde till de städer som allra sämst klarade av döden inom äldreomsorgen.
Respekten för de äldres människovärdet måste återskapas. Det som skedde i våras var otillständigt, när många svårt sjuka äldre fick ”telefonbesked” av läkare utan konsultation eller fick palliativ vård insatt utan läkarkonsultation.
Därför är IVO:s skarpa formuleringar synnerligen välkomna. Vården av de äldre måste vara likvärdig med den som ges till andra, fattas bara. Det här är, menar jag, den allra viktigaste slutsatsen efter covid-19-pandemins härjningar. Eller med Sofia Wallströms ord ännu en gång:
”Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling av äldre …”
Hur kunde det bli så illa?
Det berodde i synnerhet, menar jag, på systemfel inom äldreomsorgen, något som förfärande synliggjordes av smittans dödliga härjningar. De systemfelen måste åtgärdas nu.
Valltorps äldreboende i Helsingborg, där nästan hälften av de boende avled inom några månader.Bild: Sven-Erik Svensson/HD.
Åter stiger dödsfallen på de svenska äldreboendena. Siffrorna är fortfarande beskedliga jämfört med den värsta tiden i april då 3000 i kategorin testades positivt. För de två första veckorna i i oktober noterades 93 nya smittade, vilket är en fördubbling jämfört med hela september, uppger radions Godmorgonvärlden på söndagen. Det oroande nu är tendensen till snabb ökning.
Av de 6000 som i Sverige har avlidit av covid-19 bodde 40 procent på äldreboenden. De höga dödstalen i våras berodde sannolikt på flera samverkande orsaker. Det rådde stor brist på skyddsutrustning, vilket försvårade eller omöjliggjorde basala skyddsrutiner. Personalen saknade utbildning. Sjukdomen var okänd.
Nu i oktober är förutsättningarna annorlunda. Det finns resurser för smittspårning och råder ingen brist på skyddsmaterial. Samtidigt pågår flera olika utredningar för att skapa klarhet i varför äldreboendena drabbades så ohyggligt. IVO granskar 1700 journaler för att se vilka slutsatser som kan dras.
En viktig fråga gäller om det i våras på en del äldreboenden fanns riktlinjer att palliativ vård sattes in mycket tidigt, vilket mycket tyder på. Det skulle kunna betyda att många äldre-äldre inte fick den vård de hade rätt till, trots att det fanns kapacitet inom vården. Både anhöriga, personal och läkare har reagerat kraftigt.
I Helsingborg drabbades särskilt Valltorps vårdboende ohyggligt. Nästan hälften av de boende av de bonde dog under några få månader. ”Från Valltorp har det kommit anmälningar om allvarliga brister i omvårdnaden från både anhöriga och från äldre.”, skrev Ingrid Runsten i en kommentar i dagarna i Helsingborgs Dagblad.
I sitt svar till Ivo verkar stadens vårdledning inte ta kritiken mot omständigheterna på Valltorp på allvar.Man skyller ifrån sig, sparkar nedåt. HD skriver:
”Vårdledningen säger att det finns anställda som inte följt hygienrutinerna. IVO svarar att det är stadens ansvar att de gör det.
Vårdledningen säger vidare att de upplever att personalen inte har samma kompetens om vård och omsorg när man börjar inom vården som man hade förr.
IVO svarar att det vårdgivarens ansvar att försäkra sig om att personalen har den kunskap som krävs för att säkerställa god vård och omsorg.”
Självfallet är det vårdledningen som bär ansvaret och som rimligen borde ödmjukt reflektera över sin roll, med tanke på alla liv som krävts.
Ingrid Runsten noterar att i Agendas partiledardebatt nyligen var politiker från Stefan Löfven till Ulf Kristersson eniga om att kommunerna behöver anställa läkare och fler sjuksköterskor med specialkunskap inom geriatrik och att personalens utbildning och kunskap måste bli lika självklar inom äldreomsorgen som inom barnomsorgen.
Coronapandemins härjningar på äldreboendena var en kuslig påminnelse om äldreomsorgens förfall under många år. Att inte dra nödvändiga lärdomar av det inträffade eller att som i Helsingborg skylla ifrån sig är djupt ovärdigt.
Gith Nordqvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Ingrid Bergh, verksamhetschef för särskilt boende i Helsingborg och Annika Andersson, Helsingborgs omsorgsdirektör.Bild: HD Arkiv.
Under april månad, då flest avled i covid-19, sköttes mer än hälften, 52 procent, av läkarkontakterna med sjuka på Stockholms äldreboende på distans av Familjeläkarna i Saltjöbaden AB. På boendena som Capio Legevisitten ansvarade för var siffran 70 procent. Smittan tog sig in på hälften av regionens boenden och över tusen personer har avlidit.
Stockholmsregionen var värst drabbad i Sverige under coronapandemin.
Hittills har 5.692 personer avlidit i i Sverige under covid-19-pandemin. Av dessa har 2.634 bott på särskilt boende, 1.063 i Stockholms län.
Bortåt en femtedel av alla dödsfall i Sverige av covid-19 inträffade alltså på Stockholmsregionens 390 vårdboenden.
Uppgifterna bygger på uppgifter som Dagens Nyheter begärt ut och redovisat i två angelägen reportage i veckan, där det framkommer att under pandemin genomfördes vart tredje läkarbesök på distans.
DN skickade i juni ut en enkät till de äldreboenden i regionen som Capio och Familjeläkarna ansvarar för – 359 av totalt 390 boenden. En stor andel svarade inte, vissa gav ett gemensamt svar från ägarkoncerner som Attendo eller Vardaga, andra hänvisade till respektive läkarbolag.
Bland de 70 boenden som svarade, uppgav 23 att de från mars till maj inte haft några fysiska läkarbesök på boendet. 31 boenden svarade att beslut om att inleda palliativ vård för patienterna tagits via telefon, andra att telefonordinationer är vanliga.
Borde inte läkarbesöken tvärtom ha ökat under pandemin, när så många insjuknat och avlidit?, undrar DN:s reportrar Lisa Röstlund och Annika Gustafsson.
Capio Sveriges chefläkare Margareta Danelius slår ifrån sig med att det varit en fråga om patientsäkerhet. Det är inte logiskt. Skulle de sjuka på äldreboendena varit säkrare utan ett läkarbesök än med?
AllmänläkarenPanteha Hatefi hade tidigare medicinskt ansvar för ett 60-tal äldre på ett servicehus i Stockholm, och ingår i styrelsen för Svensk föreningen för allmänmedicin. Hon anser att de minskade fysiska läkarbesöken under pandemin väcker många frågor.
– Man undrar vad det är för bedömningar som har skett på distans, vad det är för tillstånd man tyckt lämpar sig. Beslut om palliativ vård – har det skett per telefon och har man då kunnat prata med patienten? Har planering av vården skett i samråd med patienten? Om det handlar om en läkemedelsgenomgång så kan den absolut ske på distans, men vid en akut försämring så måste man träffa och undersöka patienten, säger Panteha Hatefi.
Bengt Winblad, professor i geriatrik, säger till DN att han inte anser att covid-19-patienter kan bedömas på distans och upprörs över att palliativ vård ordinerats över telefon.
De båda privata läkarbolagen, Familjeläkarna och Capio, bär ett stort ansvar för sin hantering av läkarinsatserna på Stockholms äldreboende, den ”vård” som kostade så många liv och där beslut ibland fattades på telefon utan att läkaren ifråga ens digitalt träffat den sjuke.
I mars bodde 14 700 personer på äldreboenden i Stockholm. Var femte äldre smittades redan under pandemins början.
I juli hade sju procent av de 14 700 (eller över 1000 personer) avlidit covid-19-smittade, vilket motsvarar 18 procent av alla som dött av pandemin i Sverige.
Familjeläkarna och Capio svarade för läkarinsatserna för 90 procent av de boende inom Stockholms äldreomsorg.
Hos Familjeläkarna har 24 procent som varit listade smittats med sjukdomen, och 9 procent avlidit. Hos Capio Legevisitten har 16 procent smittats och 5 procent dött med covid-19.
DN har sedan i maj förgäves sökt Familjeläkarna i Saltsjöbaden för en intervju. Företaget svarar i ett mejl att siffrorna är missvisande. Enligt regionen är dock siffrorna jämförbara,. skriver DN.
Alla dessa döda på äldreboendena tyder på stora systemfel. Det var kris för vården i Stockholm redan före pandemin, skriver sju riksdagsledamöter från Vänsterpartiet för Stockholmsregionen i en debattartikel i Aftonbladet. De konstaterar att det var den offentliga vården som rädda liv men att man nu när pandemin tycks klinga av snabbt ska skära ner på vårdkostnaderna genom att avskeda vårdpersonal. Men Stockholmsregionens styrande politiker – moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister –håller in med. I stället har man bestämt sig för att ge de vårdanställda en ny käftsmäll:
”Det här är en del av en systematisk politik från styret i Stockholmregionen, där privatiseringar ständigt går före robust och jämlik vård.”
Förhållanden är dessvärre likartade i Region Skåne, där till råga på allt sjukvårdspolitiker höjde priserna för covid-19-proven för att regionen skulle tjäna på det och där det på samma sätt som i Stockholm nu talas om ansvarslösa och kortsiktiga neddragningar av vårdens resurser i stället för att bygga upp en för framtiden bättre rustad vård för alla.
Krisen inom äldrevården är en av de som blivit tydliga under coronapandemin. Sociologen Göran Therborn, professor vid University of Cambridge, ser en blek och avslagen svensk debatt om vilka åtgärder som krävs. FOTO: JESSICA GOW / JAKOB DALL/Aftonbladet
”Starta om välfärden” var rubriken på en viktig artikel på Aftonbladet kultur i veckan.
Göran Therborn, professor i sociologi vid universitet i Cambridge i Storbritannien, numera bosatt i Sverige, analyserar den fråga som borde stå högst på den politiska dagordningen i Sverige, detta att pandemin blottat allvarliga sprickor i det svenska samhällsbygget – men sällan diskuteras ingående och i hela sin vidd.
Viktiga frågor måste ställas. Varför drabbades den svenska äldreomsorgen av så många covid-19-dödsfall att Sverige i mitten av augusti hade det femte högsta dödstalet i världen, 574 per en miljon invånare, jämfört med till exempel Norge med samma siffra 48?
”Huvudorsaken är uppenbarligen en misslyckad systemkonstruktion av kommunalisering, kommersialisering och frikoppling från sjukvården.”
Therborn jämför också med skolan och sjukvården.
”Likartade problem av uteslutning och ojämlikhet på grund av kommersialisering och kommunalisering har sedan länge konstaterats inom skola och sjukvård. Det nya pensionssystemet har visat sig användbart för storskaliga ekonomiska bedrägerier.”
Efter decennier av rivningar och utförsäljningar behöver det svenska välfärdsbygget en ny konstruktion, slår Göran Therborn fast.
Han citerarKlaus Schwab, grundare av World Economic Forum i Davos, som i en ny bok, ”Covid-19: The great reset”, bland annat skriver:
”Först och främst kommer eran efter pandemin att föra in en period av massiv förmögenhetsomfördelning från de rika till de fattiga och från kapital till arbete. För det andra, covid-19 kommer sannolikt att ge dödsstöten åt nyliberalismen …”
För Sveriges del måste frågor ställas om hur pandemin till följd av decennier av ökade klassklyftor på olika vis drabbat de mest utsatta i samhället.
Varför har medellivslängden minskat i fattiga kommuner i Sverige? Och hur kommer det sig att Sverige haft den största ökningen av ekonomisk ojämlikhet i Europa?
Och som en följd därav, vad kan göras för att med Schwabs ord ”reset” förutsättningarna för det svenska samhället utifrån de drabbade erfarenheterna av pandemin?
Med LOV kan alla privata utförare som uppfyller kommunens krav erbjuda sina tjänster till Helsingborgs invånare. Det skriver alliansens företrädare i stadens vård- och omsorgsnämnd. Bilden Janerik Henriksson/HD.
Nio borgerliga ledamöter i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd skriver i ett debattinlägg i Helsingborgs Dagblad på torsdagen om hur äldrevården i Helsingborg ska förbättras.
Jag börjar läsa med intresse. Äldreomsorgen i Sverige har drabbats av en förödande katastrof under coronapandemin. Smittan sped sig till många äldreboenden, med höga dödsfall som följd. Ansvariga politiker och tjänstemän försökte i det längsta dölja den fasansfulla verkligheten.
Frågan om förbättringar och omprioriteringar inom välfärden och äldrevården har högsta politiska prioritet. Det system som infördes med den så kallade ädelreformen har med pandemin visat sig grovt dysfunktionellt. Det gällde inte minst att äldreboende inte kunde anställa en egen läkare.
Helsingborgs äldreomsorg var bland de värst drabbade i landet. Många boende smittades. Dödstalen var förfärande höga. Fortfarande har vad jag sett ingen grundlig genomlysning av orsakerna ägt rum.
”Omkring 30 vårdtagare har avlidit sedan covid-19 drabbade Valltorps vårdboende i slutet av april, enligt flera källor, bland annat inifrån boendet. Det är en av de största smitthärdarna inom äldrevården i Skåne. Hur kunde det hända”, undrade SVT.
”Nära hälften av de boende på Valltorp har avlidit under corona-pandemin. Men smittan spred sig även till personalen. Enligt källor med insyn på boendet har en majoritet av den ordinarie personalen varit sjuka. En av rösterna: ”Bara en handfull klarade sig, 90 procent insjuknade på min avdelning.”
För många av de boende och deras anhöriga liksom för personalen inom äldreomsorgen i Helsingborg har det senaste halvåret präglats av en otrygghet på liv och död, som det måste vara svårt för utomstående att leva sig in i.
Till min stora besvikelse nämner ”de nio” i sin artikel inte med ett ord covid-19 och vilka lärdomar man dragit av katastrofen. Det nämns inte heller i texten något om bättre utbildad personal, om rimligare arbetsvillkor, bättre löner och färre timanställda.
I stället handlar det om LOV, som ska leda till att ”hemvården präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet”, där LOV står för ”lagen om valfrihetssystem och innebär att inte bara kommunen utan även privata aktörer kan få utföra vård och omsorg”.
Under covid-19-pandemins värsta stunder diskuterades återkommande hur kvaliteten inom äldreomsorgen sänkts under decennier, inte minst genom privatiseringar och marknadstänkande som genomsyrat också den kommunalt drivna verksamheten.
Nu vill ”de nio” privatisera ytterligare och kallar det för ”valfrihet”. De boende benämns i artikeln som ”kunder”, som ska kunna välja mellan olika ”produkter” eller utförare och där själva valfriheten (också för de dementa?) ska garantera trygghet och hög kvalitet.
Jag blir mörkrädd.
Fotnot: Artikeln har undertecknats av allianspolitikerna i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd: Lars Thunberg (KD), kommunalråd och ordförande i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd, Jacqueline Engström (M), första vice ordförande i Helsingborgs vård- och omsorgsnämnd, James Klingborg (M), Beth Lundstedt Holmkvist (M), Kristina Påhlsson (M), Margareta Fagerhov (L), Dubravka Trejiling Nikolic (L), Sara Johnsson (C), Anne-Margret Norberg (KD).
