Kategoriarkiv: Äldreomsorg

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg, Öresundskraft, Region Skåne, Sjukvård

STOCKHOLMARE DUMMAST I LANDET – eller helsingborgarna?

Krönika i Aftonbladet torsdag den 30.12,21.

”Stockholmare är dummast i landet”, läser jag i en rubrik i torsdagens Aftonbladet (30/12). Den som slår fast det är tidningens nyhetskrönikör Oisin Cantwell.

Cantwells irritation beror på att han förgäves försökt få en tredje covidspruta, vilket ju är livsviktigt för många dessa dramatiska tider när smittan åter stiger till nya rekordhöjder. Något som fått honom att tänka på förra moderatledaren Anna Kinberg Batra som i en valrörelse för länge sedan på vad som verkade fullt allvar påstod att ”stockholmare är smartare än lantisar”.

För att få en vaccinationstid sitter Cantwell i vaccinationstelefonkö en halvtimme för att boka en tid, bara för att när någon till slut svarar få beskedet att ”systemet ligger nere”. I stället ställer han sig i en oändlig  kö till en vaccinationsbuss på Medborgarplatsen på Söder – och får efter lång väntan få ett besked om att sjuksköterskan kommer tidigast en timme efter utsatt tid.

Region Stockholm bestämde sig i somras för att arbeta fram en vaccinationsplan. Den tidigare visade sig inte fungera bland annat därför att många av de privata vaccinatörerna hade helt olika och separata bokningssystem. Men någon ny fungerande plan tycks inte finnas ett halvår senare.

Cantwell kommer att tänka på hur ett klassiskt sjukhus i regionen för en tid sedan för en spottstyver såldes till några läkare, vilka ett par år senare krängde det vidare och blev mångmiljonärer. ”Eländet kring Nya Karolinska ska vi bara inte prata om”, suckar han och går raskt vidare till en dagsaktuell skandal, hur SL, Stockholms Länstrafik, tvingades betala en halv miljard till ett italienskt bolag. Det italienska företaget skulle byta signalsystem i tunnelbanan vilket inte gick något vidare. SL bröt då kontraktet och dömdes till det nämnda beloppet i skadestånd.

Än mer upprör det Cantwell hur Röda Korset efter 20 framgångsrika år förlorade uppdraget att rehabilitera människor som blivit torterade till några charlataner som aldrig hade arbetat med människor med den här sortens psykiska skador men trots det vunnit upphandlingen genom ett 250 000 kronor lägre bud än Röda korsets. Upphandlingen överklagades i domstol, där Röda korset vann över ”de imbecilla politikerna”.

 ”Kinberg Batra hade fel” avrundar Oisim Cantwell:

”Den enda förklaringen till att vi stockholmare inte har röstat bort de klåpare som styr regionen är att vi är dummast i Sverige.”

Jag håller inte med. Skåningarna är minst lika dumma och helsingborgarna ofta allra dummast.

Ta det här med sängarna i korridorerna på Helsingborgs lasarett. Gång efter gång har lasarettet dömts till miljonskadeståndsbelopp. Patienternas säkerhet hotas – och ändå fortsätter det bara. Eller med de helsingborgska äldreboenden där covid19 krävt höga dödstal utan att orsaker utretts och utan att förbättringar och förändrade arbetsrutiner presenterats. Hur kan man bara låta det fortgå??

Turerna kring folkomröstningen om Öresundskrafts tänkta försäljning är en annan skandal. Den ledde till slut till att bara tre procent av de röstande gick på de ledande politikernas förslag. Flera av dessa politiker uppmanade dessutom helsingborgarna att inte rösta. Häpnadsväckande liksom den totala tystnad som brett ut sig efter då det gäller konsekvenser av omröstningen.

På regionsnivå finns talrika exempel på obegripliga skandaler. Den senaste gäller det brutala avskedet av Ingvar Eliasson, specialistläkare i klinisk bakteriologi, doktor i medicinsk vetenskap och laboratoriechef på det största labbet i Skåne för covid19-prover.

Trots hög kompetens och massivt stöd från personal och fackligt håll fick han sparken av regionens ledande politiker för att utifrån sin yrkeskompetens ha vågat framför kritik mot alltför hastigt och kortsiktigt av politiker genomförda organisationsförändringar.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Region Skåne

Smittan närmar sig åter: . nu utreder IVO covidhanteringen på svenska äldreboenden

Från onsdagen presskonferens om nya covidrestriktioner. Skärmdump SVT.

Nu stiger åter smittotalen i Europa och i vår nära omgivning, också om än hittills sakta också i Sverige. Vid en presskonferens på onsdagseftermiddagen aviserade regeringen att det vid månadsskiftet november/december kommer att införas krav på vaccinationsbevis för sammankomster inomhus med över 100 personer. För de som inte kan – eller inte vill – vaccinera sig väntar begränsningar.

Ska pandemin åter ta greppet om samhället? Väntar nya åtgärder som åter igen släcker ner samhället?  Det kan inte uteslutas.

Samtidigt fortsätter arbetet med att granska det som hänt under pandemins tidigare skeenden.

Ivo startar inom kort en stor granskning av den medicinska vården på äldreboenden i Sverige, skriver Helsingborgs Dagblad. Fokus kommer att ligga särskilt på beslut som togs i början av pandemin. Då fattade läkare inte minst i Skåne felaktiga beslut som hindrade äldre från att få vård.

Ivo:s initiativ känns som en välkommen satsning, med tanke på att det finns djupa brister i svensk äldrevård och omsorg, säger Peder Carlsson på Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

Läkare i Skåne tog särskilt i pandemins början beslut på löpande band om att äldre människor inte skulle få vård på sjukhus. Besluten var ofta hemliga, både för de det gällde och för deras anhöriga.

Till råga på allt tog vissa skånska vårdcentraler hundratusentals kronor i betalt för möten med patienter och anhöriga som aldrig ägt rum, skriver Dan Ivarsson i HD vidare. Dessa vårdcentraler måste nu betala tillbaka stora summor till Region Skåne, i vissa fall rör det sig om miljonbelopp.

Tyvärr listar inte tidningen de vårdcentraler som gjort sig skyldiga till dessa grova övergrepp mot allt vad medicinsk etik heter. Vi är nog många som skulle velat veta för att välja bort dem i kommande vårdval.

Vissa regioner gick ut i mars 2020 ut med generella direktiv, bland annat Jämtland och Härjedalen. Personer på äldreboenden som misstänktes ha covid skulle inte åka till sjukhus utan ”så gott som alltid stanna kvar i sitt boende”.

Under första halvåret av pandemin dog 51 personer med covid på äldreboenden i dessa båda län. Hos var fjärde av dem saknas protokoll som visar att någon läkare talat med dem eller deras anhöriga om möjligheten att få vård på sjukhus.

Ivo kommer under 2022 att granska större delen de 1700 äldreboenden som finns i Sverige. Man kommer särskilt att särskilt studera en tredjedel av alla boende på äldreboende för att kontrollera att de fått individuella medicinska bedömanden och att läkemedel hanterats korrekt.

Ivo kommer också att se till så att Sveriges äldreboenden rättar till de stora brister som myndigheten tidigare har påpekat.

De politiskt ansvariga har alltför ofta uttalat sig undanglidande om händelserna i pandemins början. Region Skåne har granskat 19 av regionens 160 vårdcentraler under ett fåtal dagar våren 2020 och enbart där funnit över 500 fall där läkare tagit felaktiga beslut om behandlingsbegränsningar. Det återstår mycket att kartlägga och förstås att förändra för att förhindra upprepning, Det som skedde innebar kusliga övergrepp mot många äldre personer.

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Sjukvård

Kan ett sjukhus kräva att alla i personalen ska vara covid-19-vaccinerade?

Lisa Singdén och Maria Ruth i ett tomt iva-rum på Falu lasarett. När det var som värst hade de åtta iva-platserna utökats till tjugo. Vad får vi fråga varandra om när det gäller våra egna vaccinationer? undrar de. Foto: Miranda Solvang/DN.

Den tredje september kom det in coronavirus på ett äldreboende i Dalarna. Trots att smittskyddsläkaren inte har kunnat konstatera att det var via personalen, bestämde sig regionrådet Ulf Berg (M) och regionstyrelsen för att utreda om det går att kräva vaccination av dem som ska nyanställas. skriver Dagens Nyheter.

– Om mormor vårdas på Falu lasarett så ska dalfolket som betalar skatt ha rätt att kräva att risken för infektion ska vara så låg som möjligt, konstaterar Ulf Berg.

– Vi har valt det här yrket för att vi vill jobba med sjuka människor. Då ska man ha den moralen att man ska skydda sig själv – för att kunna skydda dem. Vi här ska vara så välutbildade att vi förstår det. Men jag tror inte att man kan tvinga folk, säger Maria Ruth, sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen, iva, och uppvakningsavdelningen, uva, på Falu lasarett.

Det är viktigt för henne att skilja på hur säker hon är på sin åsikt att alla ska vaccinera sig, men också hur osäker hon är på om det går att kräva det av nyanställda. Efter Ulf Bergs utspel har flera i personalen blivit osäkra. Kan de fråga varandra om de är vaccinerade? Hur fritt kan de prata om det utan att det blir för känsligt och integritetskränkande?

– Det har nästan blivit tabu att prata om, säger Lisa Singdén som är sjuksköterska och biträdande avdelningschef på iva/uva.

– Får man fråga om någon är vaccinerad mot covid?

Kan ett sjukhus kräva att alla nyanställda ska vara vaccinerade?

Regionrådet Ulf Berg vill det. För honom är det viktigt att personalen är vaccinerad och han vill inte se vaccinmotståndare på regionens lönelista.

– Ska du jobba här vill vi inte att du tillhör vaccinmotståndarna. Och skulle du gå runt på en avdelning och säga ”du ska inte vaccinera dig” då är det skäl för avsked.

– Personalen gjorde skillnad mellan liv och död under pandemin, det var ingen jäkla lekstuga, utan avancerad vård. Sedan kan man fundera på om man ska ta sprutan eller hålla på med grundlagar hit och dit. Verkligheten är en annan och då väljer jag att förhålla mig till den, säger han.

Vårdförbundets ordförande i Dalarna, Marion Vaeggemose, tycker att omplacering av den som inte kan eller vill vaccinera sig är en god idé. Regionen är en så stor arbetsgivare att den bör kunna erbjuda det.

– Vårdförbundet frågade sina medlemmar om hur många som var vaccinerade och det visade sig att tio procent inte var det.

– Men att kräva att nyanställda ska ha vaccination är helt fel väg att gå. Vi har svårt att rekrytera folk redan som det är i dag. Det saknas barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensköterskor och medicinska analytiker. Ska vi då lägga fram det här om vaccination som går emot grundlagen och integritetsskyddet? Vad är nästa grej som personalen ska göra för få att jobba i regionen, undrar hon.

Läkarförbundet i Dalarna är betydligt mer försiktigt men anser ändå att det är intressant att frågan utreds.

”Som facklig medlemsorganisation med ett av våra ben djupt rotat i arbetsrätten stödjer vi att arbetsgivaren, när det dyker upp funderingar av denna art, först tar reda på de lagmässiga förutsättningarna”, skriver förbundet i ett mejl till DN.

Enligt Hanna Kjellberg, ordförande i Kommunal i regionen, har förbundet ännu inte tagit ställning till förslaget.

Fotnot: Grundlagen och regeringsformen kap 2 §6 ska skydda medborgare och offentligt anställda från tvång eller påtryckningsmedel från staten. Där står:

”Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp…” och ”…Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.”

Sveriges kommuner och regioner, SKR, tolkar lagen som att en offentlig arbetsgivare inte kan tvinga sina medarbetare att ta ett vaccin.

Statens medicinska och etiska råd, Smer, anser att vårdpersonal har en moralisk skyldighet att vaccinera sig:

”Det innebär /…/ en skyldighet för anställda som saknar kontraindikation att låta vaccinera sig vid risk för smitta som kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser för patienten. Patientens intresse av att smittorisken minimeras väger tyngre än den anställdes individuella val att vaccinera sig eller inte.”

Däremot ser Smer inte att det finns juridiska möjligheter att kräva vaccination.

– Ska du jobba här vill vi inte att du tillhör vaccinmotståndarna, säger regionrådet Ulf Berg (M) som driver frågan om att inte behöva anställa ovaccinerade. Foto: Miranda Solvang/DN.
Äldreomsorg, Demokrati, Riskkapitalbolag, Skatt

När Gamla på äldreboende exploateras av Vardaga och riskkapitalbolag i USA

På Högasten står Vardagas äldreboende Villa Gåsen färdigt men tomt och inte inrett. Bild: Tom Wall/HD.

Tre stora byggnader för äldreboenden har under det senaste året byggts på spekulation i Helsingborg av det svenska vårdföretaget Vardaga, tidigare Carema Care, skriver Truls Nilsson i Helsingborgs Dagblad. Här finns plats för 200 äldre. Men hittills har bara ett av dem, Villa Maria i Maria Park, inlett verksamhet, med i våras 11 boende.

De båda andra byggena står färdiga men inte inreda , Villa Gåsen på Högasten och Villa Öresund på Rosengården.

Alla tre projekten kallas för ”Villa”, men är minst av allt villalika utan kompakta flervåningshus.

HD skriver att ”boendena har byggts utan att Vardaga har kontrakt som säger att kommunen ska nyttja ett visst antal lägenheter. Nu visar dessutom en färsk utredning att staden inte har något behov av fler platser. Tvärtom.”

Kostnader för hela äldreomsorgen i Helsingborg ligger 300 miljoner eller 19 procent lägre än förväntat. En gissning är att det kan bero på de höga dödstalen under pandemin på många äldreboenden tillsammans med usel information eller förtigande av det som skedde.

Många så kallade ”privata” eller snarare bolagsägda boenden har kritiserats för lägre personaltäthet och för fler timanställda med delade turer och hårt pressade arbetsscheman, vilket bådadera kan ha bidragit till smittspridning. Kanske vill Vardaga med de på spekulation byggda äldreboendena återvinna förlorade marknadsandelar i en lönsam bransch?

Men till HD uppger vård- och omsorgsförvaltningen att:

”I nuläget har vi inget behov av fler platser på särskilt boende än de vi redan har. Som det ser ut nu behöver vi inte fler platser de kommande 2-3 åren. Boendet i Rydebäck står klart 2023 och då tillgodoser det behoven.”

Vardaga ägs av Ambea, med huvudkontor i Solna. Företaget har 26 000 anställda och  bedriver verksamhet i 900 enheter över hela Sverige, Norge och Danmark. Ambea är marknadsledare i Sverige, Norge och Danmark inom så kallad ”privat” eller bolagsägd omsorgsverksamhet. Företaget omsatte 2018 dryga sex miljarder kronor.

Ambea är i sin tur ett dotterbolag till amerikanska KKR, som enligt Wikipedia är ett  amerikanskt investmentbolag inom riskkapitalområdet, tillsammans med det delvis Sverigebaserade riskkapitalbolaget Triton, grundat 1997 av Peder Pråhl. Triton har kontor i Stockholm, Oslo, Köpenhamn, Frankfurt, London, Luxemburg och på Jersey, vilket tyder på avancerad ”skatteplanering” eller skatteflykt.

KKR eller Kohlberg Kravis & Roberts är ett globalt investeringsföretag med kontor i USA, Europa, Asien och Australien med en 2020 redovisad vinst på över $20 miljarder. 2017 var företagets så kallade  Assets Under Management(”AUM”)  153 miljarder dollar.

Till dessa kan nu läggas de tre i det närmaste tomma äldreomsorgsbyggnaderna i Helsingborg.

Hur gick det till när vården av våra äldre blev extremt lönsam business för amerikanska riskkapitalbolag, som omvandlar svenska skattepengar till gigantiska dollarmiljardvinster?

Äldreomsorg, Corona, Covid-19

över trettio grader i äldreboendes sovrum

”En lägenhet hade till exempel en genomsnittstemperatur över 30 grader under fyra dagar”, säger kemiingenjör Carin Pettersson som deltagit i mätningen av inomhustemperaturen på boenden i Örebro.
Foto: Arbets- och miljömedicin/Universitetssjukhuset Örebro

Sommaren 2020 uppmättes på en del äldreboenden en medeltemperatur på 30–31 grader i sovrummen under vissa dygn i juni, skriver Dagens ETC. Uppgifterna kommer från en alarmerande pilotstudie gjord av universitetssjukhuset i Örebro.

Arbets- och miljömedicin mätte inomhustemperaturen  på fem boenden i Örebro kommun mellan den 23 juni och den 1 juli förra sommaren. Under den tiden varierade dygnsmedeltemperaturen på de undersökta boendena mellan 24 och 31 grader, skriver Dagens Medicin.

En dygnsmedeltemperatur på runt trettio grader på ett äldreboende måste vara otroligt påfrestande om inte livshotande för de boende. Eller inomhustemperaturer dag efter dag på över 26 grader?

Något liknande hade aldrig accepterats dagtid på en normal arbetsplats. Nattetid får sovrumstemperaturen enligt Folkhälsomyndigheten inte överskrida 24 grader.

– Risken för hälsoproblem ökar tydligt om inomhustemperaturen är 26 grader eller mer under tre dagar i följd. I det här resultatet ser vi sådana situationer i flera rum. En lägenhet hade till exempel en genomsnittstemperatur över 30 grader under fyra dagar, säger Carin Pettersson, kemiingenjör vid Arbets- och miljömedicin i Örebro i ett pressmeddelande för studien.

Sommaren 2018 uppmärksammades att många svenska äldrebonden saknade rimliga klimatanläggningar, sannolikt till följd av samma mångåriga nedskärningar som drabbat dessa under lång tid. Men inte mycket tycks ha hänt sedan dess.

Pandemisommaren 2020 blev speciell. Folkhälsomyndigheten avrådde från att använda fläktar på äldreboenden därför att dessa kan öka spridningen av smittan från aerosoler av covid-19 i rummet. Eftersom många äldreboenden inte heller har luftkonditionering blev värmen nästan outhärdlig på många platser i landet.

– Fläktar kan kännas skönt men är inte ett bra sätt ens utan smittspridning att kyla kroppen och rekommenderas därför inte som avkylning vid värmeböljor. Det som är viktigt i alla lägen är att ha en bra och anpassad ventilation. Ska man svalka någon ska man helst använda andra metoder som en svalkande dusch och att vädra under dygnets svalaste timmar. Som ansvarig på ett särskilt boende behöver man också göra riskbedömningar för boende att drabbas av värmen jämfört med risker för covid.

Vaccinationstäckning och det allmänna epidemiologiska läget spelar alltså stor roll där, säger Britta Björkholm, avdelningschef för smittskydd och hälsoskydd på Folkhälsomyndigheten.

Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorgen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR menar att det i dagsläget saknas en överblick för hur det ser ut på äldreboenden i Sveriges kommuner men att det inte kommit in några större klagomål vilket tyder på att läget är förbättrat.

Bengtsson tror, men han vet inte.

Flera kommuner har infört nya anpassade regler och rutiner för en varm sommar under pandemin. Men alla kommuner har inte lyckats förbereda sig ens efter förra sommarens värmebölja. Lokaltidningen Norra Skåne beskriver exempelvis hur luftkonditionering inte finns på något av Hässleholm kommuns äldreboenden i dagsläget.

ETC frågar om det i dag finns luftkonditionering på de flesta svenska äldreboenden? Men tidningen får mycket svävande svar.

– Jag kan väl gissa på att efter värmeböljan 2018 så kom frågan upp på tapeten så att säga men hur långt man kommit i hanteringen vet inte jag, säger Britta Björkholm.

Inte heller Greger Bengtsson på SKR kan svara på hur stor andel äldreboenden som har luftkonditionerade utrymmen idag.

Äldreomsorg, Yttrandefrihet

Efter skandalerna – en äldreomsorgslag!

Attendos VD Martin Tivéus och Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet.

”När tar skandalerna slut?”, frågar sig  Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet i ett inlägg i nättidningen Dagens Arena. Hennes välargumenterade text mynnar ut ett krav på en ”äldreomsorgslag där vi tydligare reglerar krav på kompetens och arbetsuppgifter och där det blir tydligare vad äldre ska kunna förvänta sig av äldreomsorgen.”

Ännu en gång har medierna skildrat en ny vårdföretagsskandal inom äldreomsorgen, skriver Kristina Nilsson: ”För tio år sedan hette skandalföretaget Carema. Det blev så utskällt att det 2013 bytte namn till Vardaga. Den här gången är det vårdföretaget Attendo som hamnat i centrum för kritiken om missförhållanden.”

En av Attendos tidigare anställda, Stine Christophersen, slog larm om att man på Atendos boende Sabbatsbergsbyn när pandemin bröt ut inte  isolerade personal och coronasmittade från de övriga på äldreboendet genom så kallad kohortvård. Samtidigt gick ledningen ut med internt och externt att det var just det man gjorde.

Stine Christophersen blev uppkallad till företagets huvudkontor och uppläxad rejält. Det hette att hon var illojal och spred falsk information. Hon fick en varning. En upprepad kritik skulle leda till att hon fick sparken.

At en visselblåsare hotas med repressalier är allvarligt. Sedan snart fyra år finns en lag om att privatanställd vårdpersonal i offentligt finansierad vård har meddelarskydd. Arbetsgivaren får inte vidta åtgärder mot en anställd som vänder sig till medier.

Till det kommer, som jag också berört i en tidigare blogg, att Attendo, ett av Nordens största värdföretag fick statligt coronastöd från främst Sverige men också från Finland på 133 miljoner. Företaget har trots det delat ut 108 miljoner i aktieutdelning och gett företagsledningen 4,8 miljoner i bonus. Samtidigt har de anställda inte fått det coronaengångsbelopp på 5500 kr som kommunalt anställda erhållit.

Girigheten och egennyttan hos beslutsfattarna är provocerande. ”Överskott som görs i verksamheten behöver återinvesteras i vården, bland annat för fler och bättre utbildade anställda”, skriver Kristina Nilsson.

Pandemin har visat at äldreomsorgen i Sverige fungerar uselt. Eller med Kristina Nilssons ord:

”Exemplet Attendo visar att vi behöver reglera äldreomsorgen bättre. Vi behöver komma bort från stora vårdbolag där vinstjakten är det primära målet. Vi behöver säkra tillgången till medicinsk kompetens och komma bort från dåliga anställningsförhållanden. Vi behöver rejält minska andelen timanställda, allmänt visstidsanställda och vikarier och erbjuda fler heltidsanställningar utan delade turer.”

Genom en äldreomsorgslag kan kraven på kvalitet och mänsklighet i en utsatt och nedprioriterat äldreomsorg skrivas upp rejält.

Ett samhälle kan bedömas efter hur man bemöta sina svaga grupper. Vårt Sverige som för inte så länge sedan gjorde skäl för epitetet folkhem borde värdera de äldre bättre än nu, bättre än vad som framkommit genom pandemins dödliga hantering av de sköra äldre-äldre. Den grupp som i alla sammanhang framhävdes som den som främst av allt borde skyddas hanterades mycket och även dödligt illa i många sammanhang.

Äldreomsorg, Riskkapitalbolag, Skatt, Skolan, Sverige

VÄLFÄRDSJÄTTARNAS Chefer och Riskkapitalbolag i skatteparadis får Miljoner

Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor, Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor, Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner.

Betrakta de tre männen. De har vd-tjänster i tre välfärdsjättar, företag som hör till pandemins mångmiljonvinnare 2020-21 inte minst genom statligt coronastöd. De tre har fått stora lönehöjningar. Företagens vinster har till stor del hamnat hos riskkapitalföretag också i skatteparadis.

T v: Fredrik Gren, vd Ambea. Årsinkomst 2020: 9,2 miljoner kronor (inklusive lön, bonus och pension). Motsvarar: 26 undersköterskelöner. Ökning grundlön: 1 miljon. Aktieägande i Ambea: 31 miljoner kronor (aktiekurs på 79,50 kronor).

Ambea är en börsnoterad vård- och omsorgskoncern med 26 000 anställda. Största ägare: Riskkapitalbolagen Triton (registrerat på lågskatteön Jersey) och KKR (USA).

I mitten: Rasmus Nerman, vd Humana. Årsinkomst under 2020: 7,7 miljoner kronor. Löneökning: 2,2 miljoner. Motsvarar: 22 undersköterskelöner. Aktieägande i Humana: 13,3 miljoner kronor (aktiekurs på 76,70 kronor). Därutöver också optioner.

Humana är en börsnoterad nordisk omsorgsjätte aktiv inom individ- och familjeomsorg samt personlig assistans. Största ägare: Riskkapitalbolaget Impilo (registrerat i Sverige).

T h: Marcus Strömberg, vd Academedia. Årsinkomst 2020: 10,3 miljoner kronor. Motsvarar: 24 lärarlöner. Löneökning under 2020: 5 miljoner. Aktieägande i Academedia: 13,5 miljoner kronor (aktiekurs på 88,10 kronor). Därutöver också syntetiska optioner.

Academia är Sveriges största friskolekoncern. 60 000 förskolebarn och elever samt cirka 80 000 vuxenstuderande. Största ägare ärMellby gård (Sverige).

Coronaepidemin och de stora statliga stöden till pandemiutsatta företag har blottlagd riktigt obehagliga missförhållanden vid de så kallade ”privata välfärdsföretagen”.

Var det verkligen meningen att skattemedel som var avsedda för vård och skola skulle ge vinster åt riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis, att skatter skulle användas till grovt skattefusk??

Länge fördes en politisk debatt om ”vinster i välfärden”. De debattörer som menade att skattemedel inte skulle användas till vinstutdelningar inom vård och skolsektorn stämplades ofta som nära nog vänsterextremister.

Genom pandemin ser vi bedrövliga konsekvenserna av den svenska politiska modellen. Det här borde inte få fortsätta. Men var finns de politiker som har mod och röstunderlag för att riva upp och göra om på ett anständigt vis?

Var det verkligen meningen att samma företags koncernchefer skulle får löner som motsvarade 26 undersköterskelöner eller 24 lärarlöner – och att samma personers ersättningar skulle höjas samtidigt som staten ger ekonomiskt stöd i pandemikrisen?

De privata största välfärdsföretagen granskas i Dagens Etc.

Trots rekordvinsterna har Academedia nyligen sagt upp personal på 60 skolor. Detta kritiseras av Lärarnas riksförbund som menar att de medel som är avsedda för skolan ska behållas i skolan.
– Vinstutdelning är med andra ord inte acceptabel och därmed är aktiebolagsformen olämplig för skolan. Det är självklart så att man kan behöva minska på personalstyrkan om man får färre elever men det går inte att göra under pågående läsår, säger ordförande Åsa Fahlén, ordförande i Läsarnas Riksförbund..

Bolaget delade ut 158 miljoner till ägarna, vad tycker du om den prioriteringen?, frågar Etc.

– Nej, men det visar ju att det uppenbarligen finns mycket pengar som istället borde återinvesteras i skolan.

Academedia vill inte kommentera optionsaffärerna eller vad som motiverar vd:ns höga ersättningar. Men i ett mejl skriver kommunikationsdirektör Paula Hammerskog att på grund av ett uppskjutet styrelsebeslut fick vd:n dubbel bonusutbetalning under 2020 vilket förklarar den kraftiga inkomstökningen.

 Ambea dominerar tillsammans med det i dagarna skandaliserade Attendo totalt den privata äldrevården. Attendo hotade visselblåsare som slog larm om missförhållanden och det prövas nu om åtal kommer att väckas.

Ambea i sin tur dubblades vinsten, och tack vare extra ”stödåtgärder från myndigheterna”, skriver vd Fredrik Gren i en delårsrapport. De nordiska länderna förmedlade stöd på 113 miljoner till företaget.

Företaget håller bolagsstämma den 12 maj. Styrelsen föreslår att 108 miljoner kronor ska föras över till aktieägarna. Det innebär att mer än hela bolagets rekordvinst går till bolagets ägare och den största delen (16,4 miljoner) går till riskkapitalbolaget Triton med kontor i skatteparadiset Jersey.

Bolagets agerande är ”oerhört provocerande”, tycker Sanna Tefke som är ordförande för fackförbundet Kommunals sektion på Ambea. Hon är även ersättare i distriktsstyrelsen för Vänsterpartiet i Storstockholm.

– Välfärden skriker efter mer resurser. Vi behöver fler kollegor, bättre scheman och löner och pensioner som går att leva på. Tänk vilka förbättringar det skulle innebära om de skattepengar som nu försvinner till obegränsade vinster och skatteparadis faktiskt gick till det de är avsedda för. Det verkar viktigare att se till att aktieägarna får sitt än att ge kompensation till den som gått till jobbet med livet som insats under pandemin.

I en ledare i Dagens ETC skriver Ulrika Lindahl bland annat:

”Vad ska vi ha privat vård och marknadsstyrd skola till över huvud taget om den inte gör vården och skolan bättre. Varför ska vi låta skattepengar försvinna iväg i aktieutdelningar och feta bonusar? Varför?

För att göra ett antal rika män, ja framför allt män, ännu rikare? Är det vad välfärden ska vara till för Magdalena Andersson?”

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Region Skåne

Äldre har diskriminerats grovt under pandemin

FOTO: UMEÅ UNIVERSITET
”Jag tycker det är väldigt uppenbart att äldre har diskriminerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

I Sverige har total 14 000 personer avlidit med covid-19 fram till den 26 april 2021. Av dem var 12 614 – eller 90 procent –70+, skriver Aftonbladet, vars siffror bygger på uppgifter från Folkhälsomyndigheten.

”Äldre har diskrimerats på grund av sin ålder under pandemin”, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i en intervju med Aftonbladet.

Värst var det i början av pandemin – och allra värst i Stockholm, enligt professorn. ”Där var det väsentligt många gamla” som inte fick någon individuell bedömning vid misstanke om covid-19, utan fick en ”generell ordination om palliativ vård”, ”vilket i praktiken innebär att de dör inom några dygn”.

Många äldre på boenden fick inte träffa en läkare. De ordinerades ofta palliativ vård per telefon vid feber och andra symptom på infektion, utan att läkaren visste om tillståndet berodde på covid eller inte.

– För mig är det oerhört skrämmande och ett hot mot läkaretiken.

Han nämner särskilt den läkare på en vårdcentral i Lomma som i april förra året beslutade att ingen av 180 äldre patienter skulle få sjukhusvård vid misstänkt covid. Läkare ordinerade generellt palliativ vård på distans i alla journaler – utan att patienterna visste någonting.

– Det var nästan som att döma 180 personer till döden, säger Yngve Gustafson, som hänvisar till ett avslöjande i HD/Sydsvenskan i december 2020.

– I början av pandemin var det nästan ingen över 80 som lades in på sjukhus. Man valde också bort att erbjuda dem intensivvård.

Var femte person på ett äldreboende fick under pandemin inte någon individuell läkarbedömning, skriver Aftonbladet i en annan artikel där man utgår från IVO:s granskning förra året av särskilt äldre på SÄBO, särskilda boenden.

Totalt inspekterades 1 700 äldreboenden, varav 98 granskades djupare.
Ivo konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av äldre på SÄBO under pandemin.

  • Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård och behandling av dessa patienter.
  • Ingen region har heller uppnått kvalitetskraven som ställs på brytpunktssamtal, som läkaren ska ha med patienten och med närstående inför vård i livets slutskede (palliativ vård).

– Alla som behöver ska få en god vård och omsorg. Även i kristider, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.

Ivo konstaterade stora brister i vården inom samtliga regioner. För Regin Skåne blev omdömet allvarligt:

  • Äldre som bor på särskilt boende har inte fått vård och behandling utifrån den enskildes behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Äldre som bor på särskilt boende och deras närstående har inte fått information och gjorts delaktiga vad gäller vård och behandling vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 
  • Ställningstagande om och genomförande av vård i livets slutskede har inte skett i enlighet med gällande regelverk under covid-19 pandemin för äldre som bor på särskilt boende. 
  • Det går inte att följa vården och behandlingen till äldre som bor på särskilt boende som haft misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19 pga. brister i primärvårdens patientjournaler.

Aftonbladet har inlett en reportageserie för att ta ett helhetsgrepp om ”ålderismen” i Sverige, särskilt i pandemisammanhanget.

– Det är jätteviktigt att ni skriver om detta. Vi måste se till alla människors lika värde och att inte äldre diskrimineras, säger Yngve Gustafson.

FOTO: ANDERS WIKLUND/TT/Aftonbladet.
Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo.
Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Yttrandefrihet

Attendos verksamhet ifrågasätts – efter personalhot, höga bonusar och 130 Mkr i statliga coronastöd

Stine Christophersen i P1 Dokumentären Det illojala vårdbiträdet. Foto: Mattias Ramos SR.

I P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” berättar anhöriga och anställda att Attendo ljugit om vården på ett av företagets äldreboenden under coronapandemin. Det handlar om vårdbiträdet Stine Christophersen, som slog larm om att anhöriga fick besked om att deras covid-19-smittade släktingar på Attendos boende fick så kallad kohortvård, där sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska. Det stämde inte med verkligheten.

– Det är en rak lögn, säger Stine Christophersen i dokumentären.

Hon slog upprepade gånger larm till Attendos ledning, men hennes kritik vändes mot henne. Hon var nära att få sparken men det slutade med en varning, som efter det att radioprogrammet sänts drogs tillbaka.

Både hotet om uppsägning av en visselblåsare och varningen strider mot svensk lag. Sedan 2017 har alla anställda inom välfärden, även de som jobbar för privata företag, en grundlagsskyddad rätt att lämna uppgifter till medier. Det är därtill uttryckligen förbjudet för arbetsgivare att rota i vem som fört fram något till en journalist, skriver DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski i en ledare under rubriken ”Straffa dem som sätter munskydd på visselblåsare”.

Han menar också att åklagare före lyssna igenom P1:s dokumentär för att ”utreda om det kan bli aktuellt att åtala de chefer hos Attendo som varnade Stine Christophersen”.

I dokumentären nämns Mia Granes föräldrar Kjell och Marianne, som bodde på Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm våren 2020. På boendet bor runt hundra personer och coronasmittan kom in på fem av boendets elva avdelningar och flera personer dog. 

Pappa Kjell fick tidigt covid-19 men mamma Marianne var inledningsvis frisk. Mia Grane fick mejl från Attendo där det stod att man satt in så kallad kohortvård – sjuka och friska hölls isär och personal som jobbade med sjuka jobbade inte med friska.

Attendo är Nordens största vårdbolag och driver drygt hundra äldreboende i Sverige. Informationen om att man sätter in kohortvård vid misstänkt smitta har funnits på Attendos hemsida under hela coronapandemin. Men den var osann.

– Det stämmer ju inte eftersom personalen tvingades gå till alla eftersom det var så liten bemanning, så kohortvård – det är ett skämt att kalla det för det, säger Sanne Nilsson.

Attendo har fått statliga stöd på över 130 miljoner kronor under pandemin. Samtidigt har ledningens bonusar ökat med nästan 100 procent, skriver Aftonbladet.

– Deras tillstånd att finnas kvar i äldreomsorgen behöver dras tillbaka, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

– Jag är glad att Aftonbladet har gjort den här granskningen, och avslöjar sanningen bakom det som hände under den här pandemin, förra året och vad som händer nu. Attendo satte alltså inte in personal för att skydda de äldre, precis när viruset spreds som allra värst. De försökte tysta Stine, vårdbiträdet som klev fram och larmade om detta. Och nu använder de svenska skattebetalares pengar, inte för att förstärka personalen och förbättra vården, utan för att betala ut bonusar till sig själva, fortsätter Nooshi Dadgostar till Aftonbladet TV.

S-toppen Aida Hadzialic reagerar på hur ledningen undviker att svara på frågor om miljonbonusarna.

”Driver man skattefinansierad verksamhet ska offentlighetsprincipen gälla. Att vägra svara på frågor om bonusar i miljonklassen på grund av ”tyst period” när man fått 130 miljoner kronor i krisstöd från de svenska skattebetalarna är respektlöst”, skriver Aida Hadzialic, regionråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen.

Även tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem, numera rättsdebattör och ordförande för Brottsofferjouren, reagerar på Aftonbladets avslöjande.

”Sådant väcker berättigad ilska hos många. Borde finnas förbehåll när stöd lämnas”, skriver Alhem på Twitter.

Fotnot 1: VD:s Martin Tivéus har fått en löneökning på 12 procent, till 12,9 miljoner. Tillsammans med koncernledningen har han tilldelats en bonus på 4,8 miljoner, en ökning med 98 procent mot året innan. Bolaget har inte velat svara på frågor med hänvisning till en ”tyst period”, som infaller 30 dagar före en rapport.

Fotnot2: Det börsnoterade Attendos kurs har de senaste fem dagarna sjunkit från 52 till 48 kronor, alltså med knappt åtta procent, varav hälften under måndagen.

PS: Attendo bedriver även verksamhet i Helsingborg. I en blogg 2017 skrev jag följande:

”Den 1 maj 2017 tar Attendo över driften av fyra LSS-boenden i staden. Av totalt 26 anställda har 14 meddelat att de inte vill jobba kvar utan fortsätter inom Helsingborgs stad, skriver Helsingborgs Dagblad.

Kommunal stämde Attendo när 22 anställda inom hemvården tvingades gå ner i arbetstid, hette det i en annan HD-artikel i dagarna. Kommunal drev fallet ända till Arbetsdomstolen, men tvingades retirera.

De anställda vill inte arbeta för Attendo. De äldre vill inte bo på Attendos boenden. Ändå beslöt den styrande blågröna majoriteten att ”privatisera” som det kallas. Men det är ju inte privata aktörer som tar över utan ansiktslösa finansiella placerare, för vilka den skattefinansierade vården blivit en ytterst lönsam sektor.

Attendo ägdes länge av riskkapitalbolag som tjänade grova pengar och vållade svarta rubriker, som ”billig äldrevård med hjälp från skatteparadis” (Kalla fakta 2008). I Dagens ETC skriver Kent Werne:

”Genom åren har en rad figurer gjort sig en rejäl hacka på att köpa, expandera och sälja företaget: Björn Savéns riskkapitalbolag IK, franska Sodhexo, miljardärerna Gustav Douglas och Melker Schörling, riskkapitalbolaget Bridgepoint, sedan Björn Savéns IK en andra gång. Förra året börsnoterades Attendo, vilket gav drygt 8 miljarder till Savén & Co.

Skandaler har kantat Attendos verksamhet, främst till följd av otillräcklig personal. Werne ger några exempel:

  • 2009: På ett vårdhem i Helsingborg fryser en kvinna ihjäl efter att ha lämnats med öppet fönster.
  • 2011: På äldreboendet Vintertullen hittas en dement kvinna naken på en madrass med avföring över hela kroppen.
  • 2012: Blöjor som inte byts, smutsiga lakan, nerbajsade kläder och fallskador avslöjas på äldreboendet Frösunda.
  • 2013: Sår fulla med maskar, dementa som ramlar ur sina sängar och boende som är undernärda rapporteras från två äldreboenden i Stockholm.
  • 2016: Dementa låses in och döda lämnas liggande i rumstemperatur i flera dygn på ett vårdboende i Linköping.

Hur har det kunnat bli så, att de äldre förvandlas till produkter på en marknad för äldreomsorg? Det säger inte så lite om dagens svenska samhälle.”

Sanne Nilsson, specailistsjuksköterska, och familjen Grane. Foto: Mattias Ramos/Sveriges Radio/privat.
Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg, Lund

Pandemin kommer till förskolan i Laröd

Efter covi-19-larm: För säkerhets skull blir det nya leksaker till barnen i Laröd.Arkivbild: Håkon Mosvold/HD.

En fjärdedel av personalen – fem personer – på privata Larödhus förskola har smittats av covid-19, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Med så många smittade valde förskolan att ha stängt under fredagen.

– Vi tar det säkra för det osäkra. Vi i ledningen ska vara här och städa och all personal ska testa sig, säger Frida Bengtsson, biträdande rektor. Bland annat kommer leksaker att bytas ut.– Det finns även en risk att barn drabbas och det vill vi inte.

Orsaken till smittan är okänd. Plan en är att förskolan ska öppna igen på måndag, men med mer utomhusverksamhet än innan. Alla föräldrar är informerade.

Pandemin började äldreboendena. I Helsingborg drabbades några av dem kusligt med höga dödstal. Ofta informerade man dåligt för att ”inte oroa anhöriga”, hette det. Något liknande hade varit otänkbart när det gäller förskolan i Laröd.

Har de som ansvarar för äldreomsorgen tagit åt sig av erfarenheterna från den första tidens fasor? Kritiken mot timanställningar inom äldrevården har varit massiv. Flera studier under året har visat att hög andel timanställdas också ökade smittspridningen inom äldreomsorgen. Coronakommissionens rapport i december innehöll skarp kritik: timanställningarna måste minska.

Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten, och att andelen personal med timanställning kraftigt måste minska. Men nya siffror från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att det inte skett. Andelen timanställningar låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som tidigare år, något som tidningen Arbetet berättat. Var femte inom den kommunala äldreomsorgen är fortfarande timanställd.

– Det är verkligen inte bra. Det visar att kommunerna inte har förstått det som coronakommissionen pekar på, vad som är äldreomsorgens systemfel, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

Hon håller med om kommissionens slutsatser – många timanställda leder till sämre kontinuitet. Och det går ut över de äldre.

– Kontinuitet är otroligt viktigt för kvaliteten. De äldre behöver träffa samma personal för att känna sig trygga, och de som tar hand om dem behöver vara utbildade. Om en stor andel av omsorgsproduktionen bemannas av timanställda får vi en inbyggd kompetensbrist i systemet, säger hon.

Men även för de anställdas skull är det viktigt att minska timanställningarna.

– Timanställning är den mest prekära anställningsformen. Det blir svårt att få någon långsiktighet i sitt liv, samtidigt som många inte har möjlighet att tacka nej till de timmar de får. Kommunerna borde i mycket högre grad använda sig av egna vikariepooler istället, så att de kan säkra att vikarier får en riktig anställning, säger Mari Huupponen.

 Danderyd har enligt SKR:s statistik 40 procent timanställda. Även tidigare år har de toppat statistiken, skriver Dagens Etc. På privata boenden är som regel andelen timanställda betydligt högre än på kommunala boenden, se fotnot.

I andra änden av skalan finns Lund. De hade förra året åtta procent timanställda. Därmed minskade de andelen med tre procentenheter jämfört med 2019. Enligt Anna Borgius, vård- och omsorgsdirektör i Lund, har kommunen länge strävat efter att ha så få timanställningar som möjligt.

– Det är ett medvetet arbete som har pågått i flera år, där strategin är att ha en viss överanställning på enheterna. Det gör att vi kan hålla en högre kontinuitet och därmed blir kvaliteten på omvårdnaden också högre, säger hon.

Att kommunen lyckats minska andelen timanställningar i år tror hon till stor del beror på att de redan i mars förra året gick ut med en särskild uppmaning om att överanställa.

– Vi sa också att alla anställda skulle vara kopplade till en enhet istället för att gå mellan olika enheter. Det för att minska smittspridningen, både mellan personalen och till de boende, säger Anna Borgius.

Under pandemins första våg var också smittspridningen låg, både bland anställda och brukare. 

Fotnot:

TIMANSTÄLLNINGAR INOM DEN PRIVATA ÄLDREOMSORGEN

Siffrorna från SKR visar bara kommunalt anställda. Men en undersökning från Kommunal från 2018 visar att andelen timanställda hos privata utförare var 37 procent 2017, jämfört med 27 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

Kommuner med mest timanställda:

(andel av alla anställningar)

Danderyd 40,6 procent

Värmdö 34,7 procent

Ragunda 33,9 procent

Vallentuna 33,0 procent

Upplands Väsby 31,1 procent 

Kommuner med minst timanställda:

Lund 7,9 procent

Nynäshamn 8,3 procent

Karlskrona 8,4 procent

Hultsfred 9,0 procent

Kävlinge 10,8 procent 

Källa: Kolada, SKR

FOTNOT 2

Smittan skenar nu i en takt som inte setts tidigare under pandemin., noterar Svenska Dagbladet. Antalet bekräftade fall av covid-19 i världen har nu passerat 150 miljoner. Nära 3,2 miljoner människor har dött i virussjukdomen.

Bakom de senaste veckornas ökning ligger bland annat den svåra smittspridningen i Indien och Brasilien.

USA toppar den föga avundsvärda listan över länder med flest döda – covid-19 har skördat över 575 000 liv i landet. I Brasilien har mer än 401 000 människor dött, i Mexiko 216 000 och i Indien 205 000, enligt amerikanska Johns Hopkins University som följer utvecklingen.

De tre nämnda länderna förenas i en avgörande sak, de styrs/eller har nyligen styrts av nationalistiskt populistiska ledare, som extremt dåligt hanterat pandemin i de respektive länderna. Refsultatet av detta har blivit förödande och krävt och kräver miljoner människoliv.

En hög andel timanställda ledde till att smittspridningen inom äldreomsorgen ökade. Men andelen timanställda är kvar på ungefär samma nivå idag. 
Bild: Shutterstock/Dagens ETC.