Kategoriarkiv: Lund

Äldreomsorg, Corona, Covid-19, Helsingborg, Lund

Pandemin kommer till förskolan i Laröd

Efter covi-19-larm: För säkerhets skull blir det nya leksaker till barnen i Laröd.Arkivbild: Håkon Mosvold/HD.

En fjärdedel av personalen – fem personer – på privata Larödhus förskola har smittats av covid-19, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Med så många smittade valde förskolan att ha stängt under fredagen.

– Vi tar det säkra för det osäkra. Vi i ledningen ska vara här och städa och all personal ska testa sig, säger Frida Bengtsson, biträdande rektor. Bland annat kommer leksaker att bytas ut.– Det finns även en risk att barn drabbas och det vill vi inte.

Orsaken till smittan är okänd. Plan en är att förskolan ska öppna igen på måndag, men med mer utomhusverksamhet än innan. Alla föräldrar är informerade.

Pandemin började äldreboendena. I Helsingborg drabbades några av dem kusligt med höga dödstal. Ofta informerade man dåligt för att ”inte oroa anhöriga”, hette det. Något liknande hade varit otänkbart när det gäller förskolan i Laröd.

Har de som ansvarar för äldreomsorgen tagit åt sig av erfarenheterna från den första tidens fasor? Kritiken mot timanställningar inom äldrevården har varit massiv. Flera studier under året har visat att hög andel timanställdas också ökade smittspridningen inom äldreomsorgen. Coronakommissionens rapport i december innehöll skarp kritik: timanställningarna måste minska.

Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten, och att andelen personal med timanställning kraftigt måste minska. Men nya siffror från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att det inte skett. Andelen timanställningar låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som tidigare år, något som tidningen Arbetet berättat. Var femte inom den kommunala äldreomsorgen är fortfarande timanställd.

– Det är verkligen inte bra. Det visar att kommunerna inte har förstått det som coronakommissionen pekar på, vad som är äldreomsorgens systemfel, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal.

Hon håller med om kommissionens slutsatser – många timanställda leder till sämre kontinuitet. Och det går ut över de äldre.

– Kontinuitet är otroligt viktigt för kvaliteten. De äldre behöver träffa samma personal för att känna sig trygga, och de som tar hand om dem behöver vara utbildade. Om en stor andel av omsorgsproduktionen bemannas av timanställda får vi en inbyggd kompetensbrist i systemet, säger hon.

Men även för de anställdas skull är det viktigt att minska timanställningarna.

– Timanställning är den mest prekära anställningsformen. Det blir svårt att få någon långsiktighet i sitt liv, samtidigt som många inte har möjlighet att tacka nej till de timmar de får. Kommunerna borde i mycket högre grad använda sig av egna vikariepooler istället, så att de kan säkra att vikarier får en riktig anställning, säger Mari Huupponen.

 Danderyd har enligt SKR:s statistik 40 procent timanställda. Även tidigare år har de toppat statistiken, skriver Dagens Etc. På privata boenden är som regel andelen timanställda betydligt högre än på kommunala boenden, se fotnot.

I andra änden av skalan finns Lund. De hade förra året åtta procent timanställda. Därmed minskade de andelen med tre procentenheter jämfört med 2019. Enligt Anna Borgius, vård- och omsorgsdirektör i Lund, har kommunen länge strävat efter att ha så få timanställningar som möjligt.

– Det är ett medvetet arbete som har pågått i flera år, där strategin är att ha en viss överanställning på enheterna. Det gör att vi kan hålla en högre kontinuitet och därmed blir kvaliteten på omvårdnaden också högre, säger hon.

Att kommunen lyckats minska andelen timanställningar i år tror hon till stor del beror på att de redan i mars förra året gick ut med en särskild uppmaning om att överanställa.

– Vi sa också att alla anställda skulle vara kopplade till en enhet istället för att gå mellan olika enheter. Det för att minska smittspridningen, både mellan personalen och till de boende, säger Anna Borgius.

Under pandemins första våg var också smittspridningen låg, både bland anställda och brukare. 

Fotnot:

TIMANSTÄLLNINGAR INOM DEN PRIVATA ÄLDREOMSORGEN

Siffrorna från SKR visar bara kommunalt anställda. Men en undersökning från Kommunal från 2018 visar att andelen timanställda hos privata utförare var 37 procent 2017, jämfört med 27 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

Kommuner med mest timanställda:

(andel av alla anställningar)

Danderyd 40,6 procent

Värmdö 34,7 procent

Ragunda 33,9 procent

Vallentuna 33,0 procent

Upplands Väsby 31,1 procent 

Kommuner med minst timanställda:

Lund 7,9 procent

Nynäshamn 8,3 procent

Karlskrona 8,4 procent

Hultsfred 9,0 procent

Kävlinge 10,8 procent 

Källa: Kolada, SKR

FOTNOT 2

Smittan skenar nu i en takt som inte setts tidigare under pandemin., noterar Svenska Dagbladet. Antalet bekräftade fall av covid-19 i världen har nu passerat 150 miljoner. Nära 3,2 miljoner människor har dött i virussjukdomen.

Bakom de senaste veckornas ökning ligger bland annat den svåra smittspridningen i Indien och Brasilien.

USA toppar den föga avundsvärda listan över länder med flest döda – covid-19 har skördat över 575 000 liv i landet. I Brasilien har mer än 401 000 människor dött, i Mexiko 216 000 och i Indien 205 000, enligt amerikanska Johns Hopkins University som följer utvecklingen.

De tre nämnda länderna förenas i en avgörande sak, de styrs/eller har nyligen styrts av nationalistiskt populistiska ledare, som extremt dåligt hanterat pandemin i de respektive länderna. Refsultatet av detta har blivit förödande och krävt och kräver miljoner människoliv.

En hög andel timanställda ledde till att smittspridningen inom äldreomsorgen ökade. Men andelen timanställda är kvar på ungefär samma nivå idag. 
Bild: Shutterstock/Dagens ETC.
Äldreomsorg, Ängelholm, Corona, Covid-19, Helsingborg, Höganäs, Lund, Malmö

Skånes Högsta dödstal under året i Helsingborg. Ändras Äldreomsorgen? Covid kommer att bli kvar

Helsingborg: 187 personer inom vård och omsorg och 49 i övriga samhället har under det gångna året avlidit i Helsingborg, fler döda här per 100 000 invånare än någon annanstans i Skåne. Vad beror det på?

Coronapandemin har härjat Sverige och världen under ett år. Av en artikel i veckan i Helsingborgs Dagblad framgick att Helsingborg under det gånga året haft högst dödstal i Skåne, räknat i antalet döda per 100 000 döda. 

Uppgifterna bygger på statistik från Socialstyrelsen. De är uppdelade i tre kategorier, covid-döda på särskilt boende(57,6 % av alla covid-avlidna i Helsingborg eller 136), Hemtjänsten (21,6 % eller 51) och Övriga samhället (20,8 % eller 49 personer).

Helsingborg sticker ut med ett stort antal döda i förhållande till sin folkmängd. I staden har 158 per 100 000 invånare avlidit, mot 111 i Malmö, 100 i Kristianstad, 103 i Ängelholm, 74 i Lund och 70 i Höganäs.

Helsingborgarna utgör 11 procent av Skånes befolkning, men här återfinns 17 procent av de som dött i covid i länet.

Vad beror det på?

Annika Andersson är omsorgsdirektör i Helsingborg och hon har ingen särskild förklaring till att kommunen drabbats så hårt, men hon har en teori.

– Jag skulle säga att det är en följd av den höga smittspridningen generellt i Helsingborg. Våra sköra äldre drabbas hårdast av covid-19 och det är verkligen tråkigt att vi varit så hårt drabbade, säger hon.

Anderssons förklaring är att ”hög smittspridning i samhället” är främsta orsaken. Men sättet att hänvisa till just det innebär också en uppgivenhet då det gäller att se på tillkortakommande i den egna organisationen och vad som kan göras. Det är som att slå ut med händerna.

79 procent av de som dött av pandemin i Helsingborg bodde på särskilt boende eller hade hemtjänst. Rikssnittet är 72 procent.

Det betyder att de flesta som avlidit har varit äldre, men Helsingborgs kommuns åldersstruktur har inte påtagligt fler äldre än andra kommuner. Faktum är att Helsingborg kommer på elfte plats när det gäller låg medelålder bland Skånes 33 kommuner.

De faktorer som man ingenting kan göra åt kan inte ändras. Men äldreomsorgen måste ju ändras, i Helsingborg och på de flesta andra platser i Sverige. Det finns mängder av frågor att ställa och grunna på. Frågor som kanske inte heller har enkla givna svar men som kan leda till handling.

Vad betyder skillnaderna mellan kommunala och företagsstyrda och vinstdrivande ”privata” boenden? Är det inte så att många privatstyrda boenden leder till att marknadstänkandet med fokus på bantad och lågavlönad personal och låga kostnader riskerar att prägla också de kommunala drivna boendena?

Vad betyder tillgången till läkare för de äldre, tillgången på bättre utbildad personal med bättre arbetsvillkor – också bland alla som arbetar för hemtjänst? Borde inte ett land som Sverige ”ha råd” att ta hand om de äldre oändligt mycket bättre än vad som framkommit under coronapandemin??

På Helsingborgs stad arbetar man löpande med att ta fram fakta och försöka förstå vad det är som har hänt och vad som händer, skriver HD vidare. Peter Karlin är samhällsanalytiker och arbetar bland annat med befolkningsframskrivningar.

– Vi vet ju inte riktigt var vi är på väg. Är det här slutet på pandemin eller kommer vi att tvingas leva med det här under en längre tid? Det är viktigt att förstå hur det här påverkar befolkningen. Är det här sådant som kommer att behöva skrivas in i befolkningsprognoserna?

Vad jag kan se kommer vi att få leva med covid-19 under mycket lång tid framöver. Eftersom globalt sett miljarder människor inte får vaccin och vård är risken överhängande med muterade virus och återkommande pandemier som kanske måste hanteras med nya vacciner.

Förhoppningsvis blir sommaren 2021 ändå en tid för återhämtning. Men vad händer sedan? Och vad händer om alla skulle resonera som Annika Andersson , att det här kan vi inte göra något åt, annat än vänta och hoppas.

Jag menar att hon och många, många andra måste tänka i termer av worst case-scenarier och analysera vad vi kan göra om det och det händer. Annars finns risken att vi om något år är tillbaka på ruta ett, med de ”sköra äldre” i fokus återigen men kanhända under mycket värre muterade förutsättningar.

Som det ser ut nu fortsätter dock smittspridningen i Skåne att minska, vecka för vecka. Särskilt glädjande är att det inom vård och omsorg i staden den 18 mars bara finns 2 smittade, mot 164 den 30 december.

Helsingborg, Liberalerna, Lund, Miljö

Kan Helsingborg liksom Lund få ett kulturmejeri?

En ny stor park: Helsingborgs ”Central Park” vid Fredriksdals friluftsmuseum, Fredriksdalsskogen och det gamla mejeriet. Foto: HD.

Mejeritomten som gränsar till Fredriksdalsskogen och Olympia och ligger nära Fredriksdals friluftsmuseum har länge varit ett ”problem” för staden. Minoritetsstyret har velat bygga bostäder på tomten, något som en majoritet i kommunfullmäktige dessbättre sagt nej till.

Men området är ju en tillgång för Helsingborg, inte ett problem. Nu har liberalerna gjort en glädjande helomvändning.

– Varför inte skapa en ny grön lunga. Vi måste ha råd i dessa exploateringstider att skapa fria ytor för helsingborgarna. Låt oss göra en grön oas som Central Park i New York, säger Mats Werne (L), förste vice ordförande stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg, till Helsingborgs Dagblad. Han fortsätter:

– Visst är det en skev jämförelse, men tänk vilka inkomster man fått om Central Park i New York exploaterats. Det är otänkbart att göra så för den ger så mycket tillbaka till invånarna. Det går att tänka på precis samma sätt här.

Werne vill också rädda de gamla byggnaderna på platsen:

– Själva fabriksbyggnaden är i bra skick, trots vandalism. Innan man går vidare och river skulle man kunna se om den går att använda. Ska man göra ett omtag så gäller det att göra det i rätt ordning. Det finns kommunal verksamhet som skulle kunna verka i lokalerna, säger Mats Werne.

Vilka positiva förslag! Man behöver inte jämföra med Central Park (men varför inte!), i levande städer finns ”gröna lungor”, som fungerar som mötesplatser och promenadstråk. När den näraliggande vackra skogen kompletteras med ett grönområde kan helheten bli riktigt fin.

Att bevara äldre fabriksbyggnader och ge dem nytt innehåll kan innebära både ett slags kontinuitet och ett sätt att få fram lokaler som inte är alltför kostsamma. Det gamla mejeriet är ingen skönhet, men skulle kunna bli det i varliga och kreativa arkitekthänder. 

Lunds Kulturmejeri är en hjärtpunkt i den stadens kulturliv. Helsingborgs Kulturmejeri skulle kunna bli något motsvarande!

Helsingborgspolitikernas förslag till satsningar i staden har alltför länge varit inriktade på spektakulära lyxhotell, som mest gjort oss Helsingborgare förbannade, som det på Gröningen eller det i Sofieroparken (vilket dock snabbt försvann från de styrandes önskelista). Påkostade idrottsanläggningar, som Olympias läktare och Helsingborgs Arena, har ofta varit dåligt ekonomiskt kalkylerade och inte minst slukat Dunkersfondernas kapital.

Då är Mats Wernes tankar i ögonhöjd om Mejeritomten något annat, ett förslag som jag tror att många av oss som bor i staden kan ta till oss gillande. En ny lummig park mitt i stan, det har inte varit på tal på länge och känns efterlängtat. Gärna med ett Kulturmejeri.

Kulturmejeriet i Lund. Foto: Kulturportalen Lund, Claes Wahlöö.
Äldreomsorg, Ängelholm, Corona, Covid-19, Demokrati, Kristdemokraterna, Lund, Malmö

I Skåne är Helsingborgs ädreomsorg värst drabbad av smittan

2 kommentarer
Många kommuner i Skåne berättar inte frivilligt hur många som har dött i covid-19 på deras äldreboenden. Men sammanlagt i Skåne handlar det om knappt 100 personer. Bild: Barbro Hallin/HD. 

Helsingborg är den kommun i Skåne som sämst lyckats hålla covid-19-smittan borta från kommunens äldreboenden enligt ny statistik från Region Skåne, som återges av Helsingborgs Dagblad.

I staden har 84 brukare smittats, allra värst på äldreboendet Valltorp, där mer än hälften av de gamla smittats och över 20 personer har dött, och där det anges att ”en stor del av dödsfallen tros ha koppling till covid-19”. Coronasmittan har kommit in på fem äldreboenden i Helsingborg: Elinebo, Stattenahemmet, Valltorp, Bergalid och Jordbodalen. 

Malmö har redovisat betydligt lägre siffror än Helsingborg, med 49 smittade på 12 av kommunens 53 äldreboenden. I Lund handlar det om 12 smittade, i Ängelholm om 14, i Höganäs 0 och i Landskrona också 0, de privata äldreboendena ej inräknade.

Skåne lyckas annars bättre än de flesta regioner med att hålla covid-19 borta från äldreomsorgen, skriver Helsingborgs Dagblad. Hittills har 85 procent av alla äldreboenden klarat sig utan ett enda sjukdomsfall. De mörka undantagen är Helsingborg, Burlöv och Kristianstad.

Drygt hälften av alla som dör i covid-19 i Sverige är gamla och ofta multisjuka människor som bor på äldreboenden. Hittills har smittan konstaterats på 46 av Skånes 312 äldreboenden eller vart sjunde.

Socialstyrelsen har räknat fram att 52 procent av dem som dött under coronapandemin bodde på ett äldreboende. Siffrorna är ännu högre för de hårt drabbade länen Stockholm, Östergötland och Västra Götaland.

Skånes dödstal är i sig enormt mycket lägre än de värst drabbade regionerna. Räknat per 100 000 invånare är antalet döda13,9 i Skåne, jämfört med 88,5 i region Stockholm. Knappt hälften av de 200 personer i Skåne som dött i covid-19 bodde på ett äldreboende.

De uppgifter som nu framkommer ger Helsingborgs äldreomsorg en bedrövlig negativ position när det gäller hanteringen av covid-19-pandemin på stadens äldreboenden. Jag utgår från att man från stadens sida kommer att djupgående analysera vad som hänt för att undvika framtida upprepningar.

Men det förutsätter att Lars Thunberg (KD), ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg, byter attityd och vågar ta ansvar för den fruktansvärda situation som uppkommit och övergår till förtroendeskapande öppenhet.

Thunbergs mörkläggning och vägran att lämna information under lång tid innebär ju också att han försvårar eller omöjliggör en djupgående granskning av hans egen maktutövning och av vad som orsakat smittspridningen på de drabbade äldreboendena.

Det handlar om många människors liv.

På vårdboendet Valltorp i Helsingborg har över hälften av de 60 hyresgästerna smittats med covid-19. Minst ett tjugotal har dött. Bild: Sven-Erik Svensson/HD. Vårdboendet är troligen värt drabbat i hela Skåne.
Demokrati, Lund, Sjukvård

Vård på lika villkor eller för den som kan betala?

På webbsidan för nya Petruskliniken (bilden en skärmdump) heter det bland annat att satsningen innebär en betydande resursförstärkning för vården i Sverige och internationellt och ska ses som ett komplement till den offentliga sjukvården inom såväl diagnostik som behandling.
”Inledningsvis kommer Perituskliniken att prioritera diagnos och kirurgisk behandling av cancersjukdomar, företrädesvis prostatacancer. Avsikten är erbjuda konsultationer, kirurgisk och medicinsk behandling och adekvat uppföljning av vanligt förekommande cancersjukdomar.”

Är du tillräckligt lönsam för nya cancervården?, undrar Jens Lapidus retoriskt i en debattartikel i Expressen. Skribenten är forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Lapidus utgår från Perituskliniken, det privata företaget Alivias skinande nya privata cancerklinik, ett stenkast från universitetssjukhuset i Lund (bilden). Satsningen kombineras med samma företags nya cancervårdsförsäkring.

Den som vill köpa en försäkring får inte vara överviktig eller under utredning för cellförändringar. Personer som röker eller på annat sätt kan bedömas vara i riskzonen får högre avgifter eller exkluderas.

Håller cancervården på att bli en vara som vilken som helst, undrar John Lapidus.

Bakom satsningen står Antonia Ax:son Johnson och familjen Anderssons Mellby Gård som hostar upp 100 miljoner till denna murbräcka för privat finansierad cancervård. 

I Sverige har vård på lika villkor länge varit en lagstadgad rättighet för alla. Med satsningar som den i Lund uppstår parallella system, där de som står för vårdkostnaderna själva eller via privata sjukförsäkringar får egna snabbfiler till exklusiv vård. Vi får ett A- och ett B-lag inom svensk vård.

Lapidus är inte nådig mot den nya satsningen, som kan komma att dränera ”omkringliggande sjukhus på specialister då det finns en ny aktör med obegränsade resurser”.

Han menar att det är svårt att hitta en sjukvårdsfråga av större etnisk dignitet än detta flagranta brott mot Hälso- och sjukvårdslagen.

Arkitektur, Helsingborg, Höganäs, Lund, Malmö

Arkitektdynastin Sörensen på Tomarp

Skiss till vattentorn, av Curt Arnold Salomon-Sörensen.

”Arkitektdynastin Sörensen” heter en utställning som med vernissage i lördags nu under en månad (till 23 april) visas på Tomarps Kungsgård. Det är första gången Tomarp visar en arkitekturutställning, med skisser, fotografier och ritningar.

Det handlar om något så unikt som fyra generationer arkitekter, som särskilt satt sin prägel på städer som Malmö, Lund och Helsingborg.

Med på vernissagen var i dag 90-årige men ännu verksamme Curt Arnold Salomon-Sörensen. Hans farfars far grundade arkitektfirman för 165 år sedan. Den är därmed förmodligen Sveriges äldsta arkitektkontor, skrev tidskriften Arkitektur.

Med vemod konstaterar Curt Arnold Salomon-Sörensen att ingen tar över efter honom. Inget av hans fyra barn är arkitekt. Han själv startade 1956 verksamhet med kontor i Helsingborg och Eslöv och har inte minst arbetat med upprustning av äldre bostäder. Bland hans senare uppdrag kan nämnas om- och tillbyggnad av St Jörgens skola i Helsingborg och bostäder på Laröbaden.

Farfarsfar Peder Christian Sörensen kom till Lund kring mitten av 1800-talet för att arbeta på bygget med Akademiska Föreningen i Lundagård,. Han slog sig ner i Lund, skapade bl a en rad byggnader och orangerier i Botaniska trädgården.

Dennes son Salomon Sörensen var under trettio år (från 1893) stadsarkitekt i Malmö, men ritade också mycket i Helsingborg, däribland gamla lasarettet vid Munkavägen

Kraftstationen i Laholm ritades av Arnold Salomon-Sörensen och invigdes år 1932.

Tredje generationens Arnold Salomon-Sörensen blev stadsarkitekt i Höganäs. Han satte sin prägel på just Höganäs men ritade också en lång rad byggnader i Helsingborg, som det stora bostadshuset på Roskildegatan mitt emot Konserthuset, där tidigare Fahlmans café låg.

Bostadshuset vid Roskildegatan och Kungsgatan i Helsingborg. Bostadshus i kvarteret Svärdet från 1929. Båda ritade av Arnold Salomon-Sörensen.

Arkitektutställningen på Tomarp ger spännande bilder från flera skånska städers utveckling och byggnadshistoria, verktyg för att läsa städernas geografi och bli varse deras årsringar. Fokus är på fyra generationer mycket aktiva och mångsidiga arkitekter Sörensen-Det är ett stycke unik kulturhistoria som Tomarp lyfter fram med den här utställningen.