Helsingborgs stad har lagt planerna på bostäder i Sjöcronaparken bakom sig. På torsdagen berättade Jan Björklund (S), Mikael Skoog (S) och Peter Danielsson (M) om framtidsplanerna.Bild: Britt-Mari Olsson/HD.
Sundspärlan räddas för framtiden! Planerna på att bygga 400 nya bostäder i området skrotas, rapporterar Helsingborgs Dagblad. En långvarig folklig fight för att rädda den gamla folkparken är (förhoppningsvis) över. Vi är många som drar en djup suck av lättnad och glädje den här fredagen.
Troligen var det namninsamlingen med krav på folkomröstning som avgjorde, med 10710 namn, även om 410 saknades för att kravet att frågan skulle tas upp i kommunfullmäktige, främst till följd av dubletter.
Folkets park invigdes den 1 maj 1895 och har varit och är en viktig del av Helsingborgs historia, därtill nära förknippad med arbetarrörelsens historia.
På 1920-talet tillkom en danspaviljong, som vid den tiden var störst i Norden. På 1930-talet vinterbonades danspaviljongen, för att på 40-talet ut-ökas och byggas samman med en ny restaurangbyggnad.
Sundspärlan är ingen antikvitet utan en levande kulturinstitution med över 100 000 besökare vid 200 årliga evenemang. Sundspärlan har varit inte bara arbetarrörelsens utan alla helsingborgares plats för förstamajtal, danskvällar, konserter och teater alltsedan slutet av 1800-talet.
Så sent som i mars i år sa Danielsson kategoriskt att ”Själva Sundspärlan kommer inte vara kvar”. Nu gäller dessbättre en annan politik. Staden ska köpa ut byggbolagen och arbeta för att utveckla den gamla folkparken i stället för att avveckla den.
Nöjesbolaget Sundspärlan kommer också i fortsättningen att driva verksamheten på Sundspärlan. Men det årliga kommunala stödet på fyra miljoner dras in om två år. Självklart borde Sundspärlan bli en del av Helsingborgs kommunalt hanterade kulturliv, med ett rimligt verksamhetsstöd.
Nöjesbolagets ordförandeMikael Skoog (S) tackar i ett SVT-inslag folkinitiativet som samlat in alla namn och därmed bevisat att det finns ett starkt folkligt stöd för att Sundspärlan ska leva vidare.
Historisk dansbild. Från FB-gruppen Bevara Sundspärlan.
Det är i år hundra år sedan den kvinnliga rösträtten infördes. Men kvinnors och tjejers rätt att spela fotboll har tagit ännu längre tid att garantera. I en machograbbig stad som Helsingborg har de styrande accepterat att tjejerna stängts ute från spela i HIF, som fått massivt miljonstöd under många år, trots segregeringen.
Sedan april har stadens kommunala energibolag Öresundskraft fört förhandlingar med Helsingborgs IF, ja HIF, så att fotbollsklubben kan anställa en verksamhetsansvarig och med det satsa brett på flick- och damfotbollen i alla åldrar, heter det i ett pressmeddelande som energiföretaget sände ut i veckan. Man betonar hållbarhetsbegreppet:
”Social hållbarhet är extremt viktigt för oss på Öresundskraft. I ett socialt hållbart Helsingborg finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Satsningen på flick- och damfotboll är ett av våra sätt att bygga detta på.”
Vad som är häpnadsväckande är att fotbollsklubben inte insett detta för länge sedan. För att inte tala om Helsingborgs kommun, som för åravis sedan borde ställt krav på HIF, som att utan tjejfotboll ingen halv miljard från Dunkersfonderna till en ombyggd fotbollsarena, med mera. Men inte.
Nu är hurusom HIF till slut med på noterna. På klubbens hemsida säger HIF:s klubbdirektör Joel Sandborg:
– Vi har inte haft flick-/damfotboll i vår verksamhet sedan 70-talet och jag vill med gott samvete kunna se min dotter i ögonen när hon undrar om hon kan spela fotboll i sin favoritklubb när hon blir stor. Därför är det med stor glädje och stolthet vi kan presentera samarbetet med Wihlborgs Fastigheter och Öresundskraft. Det gör att vi kan rekrytera en verksamhetsansvarig och ha organiserad fotbollsträning för flickor redan till säsongen 2020.
Efter femtio år av segregerad fotboll släpps till slut tjejerna tillbaka in på Olympia. Ännu en inskränkthetens mur har fallit.
Varför valde Helsingborgs stad det exklusiva amerikanska konsultföretaget A&M, Alvarez&Marsal, att handha försäljningen av Öresundskraft?
En liten svensk stad anlitar utan upphandling en av USA:s mest prestigefyllda konsultfirmor för det som betecknats som Helsingborgs stads största affär genom tiderna. Allt sker i största hemlighet med minimal offentlig insyn.
En uppgift i HD talar sitt eget språk. A&M begärde och fick åtta miljoner extra i arvode därför att arbetet med försäljningen försvårats till följd av den kommande folkomröstningen. Åtta miljoner.
Och vem förmedlade kontakten mellan Helsingborgs stad, ja Peter Danielsson antar jag, och A&M i New York? Jag har svårt att tänka mig att någon bara lämnat över ett telefonnummer. Men vem är länken – och vad motiverade valet?
På youtube-filmen här berättar Paul Aversano, ansvarig för A&M:s internationella verksamhet och också för affären med Öresundskraft, om sin personliga bakgrund och om hur konsultfirman arbetar.
Aversano, stationerad i New York, har arbetat på A&M sedan 2006 och var innan dess partner i EY, tidigare Ernest och Young, där ”partner” kan utläsas som delägare, men också har andra betydelser.
EY har som bekant i Helsingborg ett stort kontor i Nicolaiskolan, men flyttar under slutet av 2020 till nya lokaler i Oceanehamnen, ett kontor på fjärde våningen i Wihlborgs kontorshus Prisma som blir områdets ikonbyggnad, enligt tidningen Fastighetsvärlden.
– Allt bygger på personliga kontakter, säger Aversano. Våra kunder är inte bara kunder. Vi har personliga relationer med de vi arbetar för, ett personligt intresse av våra kunders ekonomiska framgång. Vi vill att våra kunder ska känna att de litar på oss.
– Vi måste också se både vilka affärsmässiga och vilka personliga motiv som ligger bakom våra kunders önskemål, fortsätter han.
A&M arbetar nu globalt på fyra kontinenter. De anställda förväntas engagera sig totalt:
– Go hard or go home.
Paul Aversano har ett nära förhållande till Fox Channel, där han återkommande anlitas som kommentar och analytiker.
Fox grundades 1996 av Rupert Murdoch (som fortfarande är styrelseordförande) och är USA:s största kabeltevekanal som når 85 miljoner hushåll i landet. Ultrakonservativa Fox News ger odelat stöd till Donald Trump som i sin tur följer kanalen på TV dagligen och bygger de flesta av sina tweets på vad som sagts i Fox News, också fake-nyheten om det våldsamma Sverige.
Aversano har återkommande deltagit som politisk och ekonomisk kommentator i Fox Business After the Bell, ”Efter klockan”, vilket syftar på klockan som ringer när den amerikanska börsen stänger för dagen. Han anlitas exempelvis för att kommentera handelskriget mellan USA och Kina och andra högprioriterade ekonomiska nyheter.
Avtalet mellan tjänstemän på Helsingborgs stad med A&M, Alvarez&Marsal, väcker många frågor. Först och främst, hur kunde man kringgå lagar om upphandling. Om nu något går snett och avtalet bryts, finns det risk för att Helsingborg ska betala skadestånd till den amerikanska firman – utöver de nämnda åtta miljonerna för folkomröstningen?
Finns det en särskild grupp inom kommunen som förser A&M med uppgifter om ”affären”, om folkomröstningen och om Öresundskraft? Vilka förutsättningar gäller i så fall?
I en tidigare blogg handlade mycket om anklagelserna mot Paul Aversano för fleråriga sexistiska trakasserier och rasistiska påhopp mot en av firmans anställda. Hur rimmar dessa med Helsingborgs stads etiska regler?
Så vitt jag vet har Helsingborgs stad en uppförandekod som alla leverantörer förväntas skriva under. Det handlar om sådant som nolltolerans mot rasism och mot diskriminering av sexuella, etniska eller religiösa motiv.
Lever A&M upp till uppförandekoden?
Vad innebär slutligen banden mellan Paul Aversano och Fox News. Fox News har länge varit en konstant ohederlig nyhetsförmedlare med en fakenews-journalistik som gynnat den amerikanska extremhögern. Detta om något borde ju strida mot Helsingborg stads etiska regler. Fox journalistik strider i alla avseenden mot all svensk pressetik.
Fotnot: Enligt uppgifter i torsdagens Helsingborgs Dagblad kan beskedet om en intresserad köpare och om prislappen komma redan i nästa vecka.
Den amerikanska konsultfirman A&M öppnade 2017 nordiskt kontor i Stockholm. Paul Aversano, företags chef för affärer utanför amerikanskt territorium, ansvarar ytterst för försäljningen av Öresundskraft. De övriga tre på bilden är svenska medarbetare på stockholmskontoret.
Det exklusiva amerikanska konsultföretaget A&M, Alvarez&Marsal, har som bekant fått i uppdrag att utreda och genomföra försäljningen av Öresundskraft, Helsingborgs kommunala energibolag.
Det globalt verksamma A&M startade verksamhet i Sverige i juni 2017 genom att öppna ett nordiskt kontor i Stockholm. På bilden syns den ytterst ansvarige för uppdraget att sälja Öresundskraft, den amerikanske finansmannen Paul Aversano (andre man från vänster) tillsammans med tre av de verksamma på Stockholmskonoret.
Aversano, är stationerad i New York och är ansvarig för A&M:s affärer utanför amerikanskt territorium. Jag har följt honom på twitter och instagram, som en person ständigt på långa resor över världen. Han är också återkommande anlitad som kommentator av den amerikanska högernationalistiska och oftast Trumpvänliga TV-stationen Fox News.
Vad står A&M för, undrar jag? En snabb googling ger först och främst obehagliga kunskaper. 2014 anklagade en av de anställda på A&M, Ms.Maysa Abdel-Razeq, sin chef Paul Aversanooch andra chefer på företaget för grova sexuella och rasistiska trakasserier. Det handlade om 21 ”ofredanden” från den 11 oktober 2011 till 3 februari 2014.
En källa citerar anklagelserna mot både A&M som företag och Paul Aversano, inlämnade till en federal domstol i New York, Manhattan Federal Court:
According to the suit, managing director Paul Aversano asked Abdel-Razeq to join him for a ”couples massage” and told her she had the perfect hips for ”carrying babies.” Other comments include, ”Your body is like a Coca-Cola bottle,” ”Damn those watermelons,” and the highly logical ”You are a Middle Eastern Queen, but I prefer to call you a Brazilian Queen so I prevent myself from liking a terrorist.” Aversano also assured Abdel-Razeq that although their first time having sex would be ”for 30 seconds” because he would ”get too excited,” he could later step up his game and go for ”3-4 hours.”
Fallet ledde inte till någon dom utan till en ekonomisk uppgörelse, för att slippa rättegång. Skadeståndsbeloppet till den utsatta kvinnan blev 700 000 dollar (*), alltså bortåt sju miljoner svenska kronor, enligt en tidningsartikel i Bloomberg Businessweek.
Kan Helsingborgs stad i #MeToo-tider verkligen överlämna stadens största affär någonsin till ett företag med den historien?
Paul Aversano, direktör på konsultfirman A&M.
På konsultföretagets hemsida kan man läsa om hur firman arbetar:
”We are the consulting firm known for asking tough questions, listening well, digging in and rolling up our sleeves. We are fact-driven and action-oriented. We move our clients forward, to where they need to be. We are A&M.”
Hur kommer konsultfirman att förhålla sig till de uppenbart odemokratiska inslag som så här långt styrt processen med försäljningen av Öresundskraft i största hemlighet också under ett val? ? Ställer man tuffa frågor också till uppdragsgivarna om den demokratiska aspekten? Öresundskraft som ska säljas tillhör för övrigt helsingborgarna, inte Danielsson & Co.
A&M har begärt och fått åtta miljoner kronor extra till följd av ”ökad komplexitet och tidsåtgång” som en konsekvens av den kommande folkomröstningen, med Danielssons bortförklaring. Notan lär stiga, var så säker. A&M sysslar med Big Business. Tydligen tycks demokrati vara mer ett hinder än en självklar utgångspunkt för en sådan här affär.
Hur påverkas vilken köpare som till slut köper Öresundskraft av att A&M hanterar processen? Kommer den framtida köparen enbart att bli en större finansiell aktör intresserad av snabba vinster? Allt tyder på det. Eller kommer den att ta rimliga hänsyn till de nuvarande ägarnas till helsingborgarnas bästa?
Kommer A&M att överhuvud ha åsikter om enskildheter i försäljningsprocessen, som det uppenbart odemokratiska i att folkomröstningen ska genomföras kort tid efter jul för att minimera offentlig debatt? Eller till de tre överklagandensom gjorts av ”Stoppa försäljningen av Öresundskraft”, ett till Konkurrensverket och två till Förvaltningsrätten.
Läs mer på ”Stoppa försäljningen av Öresundskrafts” innehållsrika hemsida
*Fotnot: Siffran på skadeståndsbeloppet storlek har inte kunnat bekräftas. Klat är att juristfirman som åtalat A&M och Paul Aversano, på sin hemsida stoltserar med de skadeståndsbelopp man tvingat fram i olika uppgörelser, där den nämnda siffran hör till de blygsammare beloppen.
Fotnot: Detta är en ny version av det material jag tidigare under lördagen lagt ut på bloggen.
Biblioteket i Täby i provisoriska lokaler. Från hemsidan.
Sverigedemokraterna i Täby försökte förra måndagen stoppa ett ”normkritiskt” författarbesök i biblioteket. Kommunfullmäktigeledamoten Steven Jörsäter (SD) skrev ett brev och krävde att ett planerat författarbesök skulle ställas in. Nu höll Augustprisbelönta Moa-Lena Croall trots det sitt föredrag om hbtq och om att vara transperson i dag.
Kommunens bibliotekschef Malin Törnqvist reagerade med hetta mot SD-skrivelsen, som hon såg som en allvarlig inskränkning i bibliotekets uppdrag att jobba med fri åsiktsbildning. Hon föll inte undan.
I samma brev till kommunen skrev Jörsätter att han begär att ”punkter som biblioteksledningen tror kan uppfattas som kontroversiella hädanefter flaggas i god tid och tas upp i KFN”.
Sveriges Författarförbund kritiserar SD Täbys försök att stoppa föredraget:
”I flera års tid har aktivister världen över utövat påtryckningar gentemot arrangörer i hopp om att hindra meningsmotståndare att framföra sina åsikter.
Det är ett förfarande som Sveriges Författarförbund generellt tar avstånd från, då våra stadgar säger att förbundet ständigt ska försvara yttrandefriheten och därmed säkerställa rätten till fri debatt.
Vad som i det här fallet är än mer allvarligt är SD Täbys försök att kringgå den kulturpolitiska principen om armlängds avstånd mellan politiker och kulturskapare. Problematiken blir extra tydlig i Jörsäters formulering om att ”tjänstemännen ofta har en synnerligen politisk agenda”.
Sveriges Författarförbund fördömer Steven Jörsäters och SD Täbys försök att stoppa vår medlem Moa-Lina Olbers Croalls författarbesök i kommunen, och inte minst förslaget att låta kommunpolitikerna förhandsgranska bibliotekets programpunkter.”
Händelsen i Täby har stora likheter med vad som inträffade i Helsingborg för några år sedan. Pierre Schori föreläste på biblioteket om sin stora självbiografi och talade i egenskap av tidigare FN-ambassadör också om FN.
Biblioteket tilläts inte informera om föredraget. Enligt kommunens policy skulle det då ha krävt att det funnits någon debattör som hade en motsatt och FN-kritisk uppfattning på mötet.
Efter offentlig debatt ändrades policyn, som uppenbart stred mot bibliotekslagen. Det blev aldrig offentligt vem som stod bakom den odemokratiska policyn och hur kommunledningen kunnat acceptera den. Det hela var ytterst pinsamt.
Folkbildningen är viktig för Sverige, skriver Anna-Maria Carnhede i en kommentar till det inträffade i Dagens ETC. Hon diskuterar SD:s budgetförslag för 2020, där man vill slakta stödet till studieförbund och folkhögskolor genom nedskärningar på 920 miljoner.
Hon oroar sig också över konsekvenserna om partiet efter nästa val får inflytande på kulturpolitiken i Sverige tillsammans med ytterkantshögern, M och KD.
Lars Thunberg, Kristdemokraternas kommunalråd.Bild: Tom Wall/HD.
Skandalerna förknippade med några få helsingborgska kommunpolitikers ambition att lägga ut det kommunala energibolaget Öresundskraft till försäljning utan någon som helst demokratisk insyn bara fortsätter.
En dyr konsultfirma A&M fick i september 2018 utan upphandling uppdraget att utreda en försäljning. Affären har betecknats som den största i Helsingborgs historia. A&M:s arvode är hemligstämplat.
Nu slår stadsrevisionen fast att beloppet är så högt att det normalt skulle krävt en upphandling med flera budgivare. Men menar samtidigt att ”rättsläget är oklart” och att det skulle krävts ett domstolsbeslut för att reda ut begreppen.
Från stadens sida hävdar man att det handlar om ”synnerliga skäl och ett undantag i lagen gällande finansiella tjänster”.
Men stopp och belägg. Man vill hemlighålla den största affären i stadens historia under en period just före ett demokratiskt val, när medborgarna har all rätt att veta något om just sådana här planer.
Allt tal om ”synnerliga skäl” och osäkert rättsläge kan sammanfattas med ett enda ord i versaler: KORRUPTION.
I Helsingborgs Dagblads artikel riktas hård kritik mott upphandlingen av konsulter av två ledande politiker i staden.
– Vi ska inte befinna oss i en sådan gråzon, säger en kritisk Jan Björklund, S- ledare i Rådhuset. ”Är det tveksamheter i ett lagrum ska inte en kommun befinna sig där. Det skulle vara förödande för Helsingborg om staden skulle bli dömd i en så viktig affär som berör så många helsingborgare.
Också Lars Dalesjö, MP, är kritisk: ”Om man är osäker så bör man ta det säkra för det osäkra. Och hålla sig klart och tydligt inom lagens råmärke. I synnerhet när handlar om den största affären som Helsingborg genomför.”
En av de politiker som står bakom beslutet är kommunalrådet Lars Thunberg (KD).
Han får av HD:s journalister frågan om kommunen ska göra upphandlingar ”där det är oklart om det är lagligt eller inte?”
Thunbergs svar är häpnadsväckande. Kommunen arbetar med ett ”tillitsbaserat styrsystem där man kan tänja på gränser och till och med våga testa det som en del uppfattar som oklart,” påstår han.
Men vad är ett ”tillitsbaserat styrsystem” värt utan medborgarnas tillit??
Namninsamlingen som krävde en folkomröstning om planerna på att sälja Öresundskraft visade just detta, att medborgarna i Helsingborg känner sig oinformerade eller snarare lurade och förda bakom ljuset.
Då kommer denne Thunberg och talar om tillit och de makthavandes rätt att ”tänja på gränser”. Också när det är oklart om det handlar om lagbrott. Och när ”tänja på gränser” på vanligt språk betyder att förtiga och dölja viktiga fakta för medborgarna.
”I vår stad Göteborg är vi mycket bekymrade över det allvarliga hot som kärnvapen utgör mot vår stad och mot samhällen i hela världen. Vi menar att våra medborgare har rätt att leva i en värld befriad från detta hot”.
Så skriver nedrustningsaktivister i Göteborg som under parollen ”Göteborg för kärnvapenförbud” som lämnat in ett medborgarförslag för att Göteborg ska gå med i ICAN:s kampanj mot kärnvapen. En lång rad städer har anslutit sig, som Paris, Oslo, Manchester, Sydney och Washington DC är några exempel.
Som helsingborgare hävdar jag att Helsingborg självklart bör ansluta sig till ICAN:s kärnvapenfria städer. Det skulle omöjliggöra eller försvåra för krigsfartyg som kan tänkas bära kärnvapen att angöra hamnar i Helsingborg. USA:s policy i det fallet är att aldrig besvara förfrågningar om kärnvapen med ett ja eller ett nej.
I händelse av krig är städer med viktiga hamnar som Helsingborg och Göteborg givna förstahandsmål för bombningar, där kärnvapen kommer att användas om krigshandlingarna tagit en sådan vändning.
Till det kommer att norra Öresund är en strategisk sjöfartsled, som i krigstider blir ett mål för fientliga aktioner.
I Landskrona har kampen för att staden ska ansluta sig till ICAN:s städer inletts. Medlemmar i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har lämnat lappar i brevlådor, arrangerat torgmöten och mailat alla kommunpolitiker. Också i Malmö har aktioner inletts i frågan.
Allt fler städer ansluter sig nu till ICANs kärnvapenfria städer: Se den fulla listan här.
Bilden ovan visar några av de större städer som gått i kampen för ICANs aktion, Paris, Washington DC, Geneve, Toronto, Berlin, Sydney, Manchester, Nagasaki.
Catherine Borgkvist från folkinitiativet som samlade in namn till folkomröstningen (t h på bilden) är kritisk mot 12 januari som valdag. ”Det innebär att förhandsröstningen börjar på julafton och inte heller kan lokaler vara öppna för förhandsröstning andra röda dagar. Foto: Britt-Mari Olsson/HD.
Det blir folkomröstning om Öresundskraft – och den manipulativa och helt odemokratiska texten på valsedeln stryks. Att på en valsedel ge plats för en partsinlaga är något som borde vara otänkbar i ett demokratiskt sammanhang, också i Peter Danielssons Helsingborg.
Kommunfullmäktige sammanträdde på måndagskvällen i rådhuset. Frågan om det kommunala energibolagets försäljning stod på agendan. Utanför demonstrerade i gula västar många i protest mot en av de mest osannolika och obehagliga politiska processerna i Helsingborgs moderna historia. Till slut tvingades alltså kommunfullmäktiges ordförande Peter Danielsson ännu en gång backa i viktig demokratifråga.
För första gången får Helsingborg en folkomröstning i en avgörande lokalfråga, efter ett medborgarinitiativ och en hängiven namninsamling som med råge klarade de krav som ställs i sammanhanget.
I de flesta städer skulle man välkomna ett medborgerligt engagemang i en viktig fråga som den här. Men för Danielsson och hans krets är folket till besvär, det här är en ”komplex fråga” har det hetat och Danielsson har uttryckt sig på ett sätt så att vi är många som tror att han själv inte fattar vad det handlar om.
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och till slut också Kristdemokraterna ställde sig bakom kravet. De bakåtsträvande Moderaterna och Liberalerna är fortfarande mot folkomröstningen.
– Det är vår förbannade skyldighet att lyssna på dem som samlat in namn, sa Marcus Friberg (MP) under debatten.
Och så är det sannerligen. Demokrati kan inte reduceras till deltagande i val vart fjärde år. Folkligt engagemang i politiska frågor borde inte kunde ses som ett problem av någon politiker.
Bara S och MP säger att de kommer att följa utfallet av omröstningen. Det gör också SD om valdeltagandet överstiger 50 procent. Vilket är tveksamt, inte minst om valkampanjen ska föras under jul- och nyårshelgerna.
Danielssons förslag till valdag den 12 januari har av många uppfattats som ännu ett manipulativt sätt att försöka minska valdeltagandet. S, MP, V och C vill att omröstningen ska genomföras på en anständigare valdag, den 9 februari, medan M, SD, L och KD står kvar vid det ursprungliga förslaget.
Vid demonstrationen utanför rådhuset berättade för HD Catherine Borgkvist, en av namninsamlarna och aktiv i folkinitiativet att hon var kritisk till förslaget om valdag i januari:
– Det är idiotiskt att hålla folkomröstningen den 12 januari. Det ser ut som ett försök att få så få som möjligt att rösta. Förtidsröstningen kommer att starta på julafton och många röda dagar går bort, då är röstningsställena stängda.
Demonstranter i gula västar utanför rådhuset i Helsingborg. Foto: Britt-Mari Olsson/HD.
Under en namninsamling lyckades kampanjen ”Rädda Öresundskraft” samla in över 14 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om den av de borgerliga partierna planerade utförsäljningen av det kommunala energibolaget.
En folkomröstning kommer att genomföras. Men kommunstyrelseordföranden Peter Danielsson, djupt engagerad i projektet, har ingen tanke på att genomföra omröstningen under justa demokratiska förutsättningar.
Oppositionen protesterar mot en vilseledande text på valsedeln. Dessutom anser man – med all rätt – att valet av dag för omröstningen, första söndagen efter julhelgen, den 12 januari, försämrar möjligheterna för offentlig debatt.
I Helsingborgs Dagblad har protesterna på kultur-, debatt- och insändarsidorna varit många under de senaste veckorna. Den gångna veckan uppmärksammades frågan också nationellt, i Dagens Samhälle #35/2019 under rubriken ”Oppositionen i Helsingborg: Det blir en riggad valrörelse”.
Till saken hör att frågan hölls hemlig för väljarna under förra årets valrörelse, trots att tjänstemän på kommunen redan då lagt ner mycken tid på att förbereda en försäljning av Öresundskraft, vilket mig veterligt skulle bli den största affären i stadens historia.
Socialdemokraterna i kommunen är upprörda. Texten på valsedeln är missvisande eller med Jan Björklunds formulering ”oärlig argumentation”.
Själva försäljningen leder sannolikt inte bara till högre elpriser för helsingborgarna och andra, den innebär också att kommunen gör sig av med det viktigaste instrumentet i kommunens klimatarbete.
Helsingborgs kommun har länge varit toppstyrd av Peter Danielsson och en liten krets runt honom. De kommunala chefer som inte underordnat sig utan efter sin kompetens drivit egna projekt har snabbt blivit sparkade och (dyrt) utköpta. Det har skapat en obehaglig tystnadens kultur i staden.
Folkligt engagemang i en rad kommunala frågor har inte välkomnats utan motarbetats med politiskt fulspel. Flera namninsamlingar i angelägna frågor som engagerat många har bara viftats bort av formella skäl.
Toppstyrningen av kommunen har också lett till fokusering på en rad kommunala ”monument” i halvmiljardklassen, som läktaren på fotbollsplatsen Olympia, för ett HIF med dyrt köpta spelare men helt utan tjejfotboll.
Det har också lett till att Helsingborg blivit en stor förlorare i konkurrensen med Malmö, där det finns ett levande kulturliv och ett annars företagsklimat än i detta Helsingsorg. Ikea och Allers är bara två av de företag som dragit till Malmö.
Men nu gäller det Öresundskraft och folkomröstningen. Den får inte fuskas bort.
Helsingborgs förste fristadsartist,Abduljabbar Alsuhili – eller AJ – hade med familjen bott i sin lägenhet två och ett halvt år när kontraktet gick ut den måndagen den 1 juli i år. Efter flykten från krigets och svältkatastrofens Jemen hade småbarnsfamiljen haft ett ”hemma” i en stadsdel i södra Helsingborg.
Redan på torsdagen kom hantlangare från kulturförvaltningen och tömde lägenheten på möbler, inklusive sängar, som jag nämnt i en tidigare blogg.
Vid hämtningen träffades en uppgörelse. Kulturförvaltningen sålde madrasser, skrivbord, soffa och TV till AJ. Sängkläderna skänkte man.
Återstoden av möbler och inventarier kördes till återvinningscentralen NSR, där allt dumpades.
På NSR:s hemsida skriver man: ”På återbruket kan du även lämna hela möbler och heminredning, som hämtas av våra samarbetspartners Emmaus Fredriksdal och Activa”.
Hellre än att låta flyktingfamiljen från krigets Jemen behålla det möblemang man levt med i två år körde Helsingborgs kulturförvaltning bohaget till återvinningen.
Vad säger ICORN – som administreras fristadsverksamheten internationellt – om Helsingborgs inhumana sätt att bemöta fristadskonstnären och den jemenitiska flyktingfamiljen?
Vad var tanken bakom beslutet? Ville man statuera exempel. Var det Peter Danielssons mejeritankar som styrde, ingen yttrandefrihetsförföljd konstnär eller författare ska få någon gräddfil?
Om Aleksandr Solzjenitsyn kommit till Helsingborg under tiden då han i Sovjet trakasserades som värst hade han fått vända: Gräddfil. Om Federico Garcia Lorca lyckats fly från Franco-fascismens Spanien till NV-Skåne: Gräddfil. Om Walter Benjamin, på flykt undan Hitlers nazister i stället för att till fots vandra över Pyrenéerna till Spanien lyckats komma till Skåne: Gräddfil.
I tidningarna ser jag samma dagar som den här inhumana tragedin utspelar sig i Helsingborg Röda Korsets helsidesannonser i dagstidningarna:
”RÄDDA LIV I KRIGETS JEMEN.
Vi är på plats och hjälper människor att överleva. Med ditt stöd kan vi rädda fler liv. Swisha till 900 80 04. Din gåva räddar liv i krig och katastrofer.”
