William Rogers fick en fin utmärkelse, Legion of Merit, för att ha skjutit ner det iranska trafikflygplanet med 290 döda som följd, varav 66 barn. USA beklagade inte.
Iranskt luftvärn sköt av misstag ner ett ukrainskt passagerarplan den 8 januari, i tron att det var en missil från USA. Trump hade fem dagar tidigare beordrat mordet på den iranske generalen och diplomaten Qasem Soleimani. Iranierna slog tillbaka, men återhållsamt, för att inte förvärra konflikten med USA med ytterligare vedergällning från Vita huset.
I Sydöstran påminnerUlf Bjerén i ett debattinlägg om att det inte var första gången ett passagerarplan sköts ner över Iran.
Den 3 juli 1988 sköt den amerikanska flottans robotkryssare USS Vincennes, när det olagligt befann sig i Hormuzsundet, ner det iranska trafikflygplanet Iran Airflight 655 i iranskt luftrum. Flygplanet var på väg från Teheran till Dubai.
Alla 290 ombord, däribland 66 barn, dog. USA gav ingen formell ursäkt till Iran.
Åtta år senare, 1996 erkände USA nedskjutningen i Internationella domstolen i Haag. USA tog inte på sig något juridiskt ansvar, men betalade ut ersättning till offrens anhöriga.
Vicepresident den gången var George H W Bush. Ulf Bjerén påminner om hans kommentar:
”Jag kommer aldrig att be om ursäkt för USA, oavsett hur fakta ser ut. Jag är ingen apologize-for-America kind of guy.”
Befälhavaren William Rogers på US Vincennes sköt ner trafikflygplanet. Han erhöll senare en fin utmärkelse – Legion of Merit. Veterans Today har krävt att han ska lämna tillbaka medaljen.
EU reagerade i hårda ordalag mot USA:s beslut att i strid mot FN-förbudet från 1997 mot landminor eller personminor åter börja använda dessa vapen utan restriktioner. Det innebär att Donald Trump sätter sig över folkrätten.
EU:s utrikespolitiske chef Josep Borrell sa i ett uttalande att USA nu underminerar det internationella förbudet mot landminor. Ett förbud som rädda tiotusentals liv under de senaste tjugo åren. Han fortsatte:
Majoriteten av offren är barn. Att använda dessa vapen ”någonstans vid något tillfälle är fullständigt oacceptabelt för EU”:
Trumps föregångare Barack Obama förbjöd USA:s väpnade styrkor att använda minor någonstans i världen utom i försvaret av Sydkorea, skriver New York Times.
FN:s förbud mot minor, den så kallade Ottawa-konventionen, har undertecknats av 164 länder, däribland alla USA:s Nato-allierade, konstaterar The Guardian.
USA har inte använt personminor sedan 1991, med ett undantag i Afghanistan 2002. Landets tillverkning upphörde 1997 och man har sedan dess kommit långt med att förstöra lagren av minor.
Nu ska alltså dessa lager av särskilt för civila dödliga minor åter byggas upp.
Organisationen Landmine Monitors, som arbetar för att eliminera användningen av minor och kluster-vapen har uppskattat att minor har skadat eller dödat 130 000 personer mellan 1999 och 2018, de flesta av dem civila.
Svensk vapenindustri sålde stora mängder minor in på 90-talet. Många av dem exporterades till Jugoslavien, som var tredje största kund till svensk vapenindustri och som fortfarande orsakar mänskligt lidande i länder som Bosnien och Kroatien.
Sverige borde som alliansfri stat avbryta allt militärt samarbete med dagens USA. Landet beter sig som en skurkstat, både då det gäller kärnvapen och minor, och uppträder i många avseenden som en stormakt som rustar för krig och som på punkt efter punkt bryter mot FN-beslut och mot folkrätten.
Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Avbryt allt militärt samarbete med Trump”, skriver Pierre Schori på Aftonbladet kultur.
Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen inleddes i söndags och avslutas på tisdagen. I medierapporteringen har det, vad jag uppfattat mest handlat om hur mycket pengar som ska anslås till militära ändamål. Pierre Schori sätter en annan och mycket viktigare fråga i fokus:
Är det god säkerhetspolitik att fortsätta ingå i militära operationer som i realiteten styrs av Pentagon, som i sin tur har lydnadsplikt till en person som tycks ha helt tappat förstånd och förnuft med sina hot om utplåning av hela nationer, dess ekonomier och kulturer? Hot som kvalificerar som brott mot krigets lagar. Om de skulle genomföras vore de krigsförbrytelser.
Schori slår vidare fast att den tid är förbi då vi kan förlita oss på gott omdöme och gemensamt säkerhetstänkande i Vita huset.
Mordet på den ledande iranske generalen Soleimani och de irakiska toppmilitärerna var ett brott både mot FN:s och Natos stadgar. Efter mordet röstade Iraks parlament för att USA och dess stödtrupper ska lämna landet. Trump svarade med att hota Irak med sanktioner.
Från svensk officiell sida har hörts liten eller ingen kritik mot mordet och USA-hotet om sanktioner. De svenska 70-talet soldater som finns på en amerikansk bas i Irak norr om Bagdad har inte tagits hem, bara tillfälligt ”pausats”.
I alla sammanhang har det hetat att svenska soldater var i Irak på regimens inbjudan. När regimen högst rimligt vill få bort de utländska soldaterna ur landet, borde förstås Sverige vara lyhört – i stället för att invänta instruktioner från Trumpregimen.
Risken är överhängande att Trump segrar i höstens USA-val och kan styra landet i ytterligare en fyraårsperiod, med allt vad det innebär för en oförutsägbar och hotfull politik som mycket snabbt kan utlösa storkrig. Ska Sverige riskera att i ett sådant läge ha svenska soldater under amerikanskt kommando? Med Shoris formulering: ”I Vita huset råder …
… kaos och envälde, cynism och girighet. Vi vet nu vad som menas med America First, och det betyder inte global säkerhet och gemensam värdegrund under FN-stadgan, respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är dags att pausa allt militärt samarbete med Pentagon så länge Donald Trump sitter vid makten.”
Trump talade på onsdagseftermiddagen svenskt tid till den amerikanska nationen efter Irans ”begränsade” attacker mot amerikanska baser i Irak, det som skulle markera vedergällning. ”No american lifes” hade (dessbättre) krävts vid attacken och skadorna på baserna var begränsade. Därför behövde Trump inte vifta med nya missiler eller angripa Irans Världskulturarv som han utlovat. Häromdagen när Iraks parlament krävde att USA:s militär skulle lämna Irak hotade han dessutom med att Irak då skulle få betala alla ”dyra USA-anläggningar” i landet. Denne neandertalare har bara två lägen, hot eller smicker, tycks det mig.
Vi som undrade vad Trump skulle säga fick vänta 30 minuter efter utsatt tid. Sedan talade han knapp tio minuter och fyrade av hot efter hot inbäddat i skryt om USA:s överlägsna militära förmåga och nedlåtande kommentarer om Irans ondska. Plus hot om nya fruktansvärda sanktioner mot det redan så plågade iranska folket.
Det var med andra ord riktigt obehagligt att höra denne amerikanske vettvilling till president spela statsmannamässig, gissningsvis för att avfärda TV-tittarnas tankar på den väntande riksrättsprocessen mot honom. ”Det verkar som om Iran böjer sig, vi har besegrat dem”, lät det som och jag kände djupt obehag över att den där typen är världens mäktigaste man och kan göra nästan vad han vill med andra människor och stater. Bakom honom stod hans stab, alla män förstås, de flesta militärer, alla med mycket glitter på sina uniformer, alla ultrakonservativa jasägare.
Två steg åt höger stod vicepresidenten Mike Pence och ytterligare två steg bort Trumps utrikesminister, Mike Pompeo, den jasägare som aldrig säger mot Trump och därför har kunnat stanna på sin post längre än många andra.
I sitt tal krävde Trump att Nato skulle bli mera inblandat i USA:s offensiver i Mellanöstern. Ska dansk och norsk militär skickas till de amerikanska baserna nu? Och hur kan det komma sig att det fortfarande finns 70 svenska soldater på en amerikansk bas strax norr om Bagdad.
Hur skulle Sverige reagerat på en sådan propå som Natoland? Skulle svenska soldater under Trumps befäl kunnat tvingas delta i en attack mot Iran? Bara tanken väcker djupaste avsmak.
Svenska mediers reaktioner på Trumps utspel är i många avseenden underdåniga. Jag har inte i någon av SVT eller SR hör kommentarer till att mordet på den israeliske generalen strider mot både Natos och FN:s stadgor, att Trump som ansvarig utan tvivel är krigsförbrytare och borde bemötas som en sådan.
Persepolis var huvudstad i Achaemenid-imperiet och hart rötter tillbaka till 515 f Kr. Platsen utsågs 1979 till Unescos Världskulturarv. Donald Trump har hotat att förstöra Irans kulturella skatter.
Qassem Soleimani anklagas nu av USA:s vicepresident Mike Pence för att ha varit inblandad i 9/11. Han ordnade transport till USA för tio av de tolv terroristerna, påstår Pence. Men han ljuger, konstaterar TV-stationen MSNBC.
New York Times kommer till samma ståndpunkt. Historiska uppgifter om general Suleimani och 9/11-terroristerna visar att deras vägar aldrig korsades. Suleimanis namn förekommer ingenstans i den stora rapporten, “9/11 Commission Report.”
Varför ljuger vicepresidenten? För att skydda presidenten?? Som också ljuger.
Mordet i fredags har många dimensioner. Uppgifter har framkommit om att Soleimani då han mördades skulle delta i medling mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien.
Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, återgav på måndagen uppgifter från Iraks premiärminister, som skulle träffa Soleimani senare samma dag han mördades för att samtala om relationen mellan Saudiarabien och Iran.
– Den irakiske premiärministern hävdar att Soleimani hade med sig ett budskap från Teheran som skulle vidareförmedlas till Saudiarabien via Irak. Det här sa han själv igår i parlamentet när parlamentet röstade om att kasta ut amerikanska trupper, enligt Cecilia Uddén.
I Saudiarabien finns en besvikelse över att USA inte försvarade Saudiarabien mot attackerna mot landets oljeanläggningar. Då ska Saudiarabien, enligt uppgifter, ha tagit saken i egna händer och velat ha överläggningar med Iran. I dessa förhandlingar var den irakiske premiärministern mellanhand. Soleimani skulle i så fall haft med sig ett budskap till Saudiarabien som han skulle överlämnat till Iraks premiärminister, för vidare befordran till saudierna.
Lyckades Trump effektivt förhindra en möjlig avspänning i Mellanöstern mellan ärkerivalerna Iran och Saudiarabien. Det kan inte uteslutas.
Från Iraks sida reagerade man på Trumps mord med att hota med vedergällning mot amerikanska mål. Trump i sin tur svarade med att hota med amerikanska attacker mot 52 utpekade mål, däribland inte minst Irans mest kulturellt viktiga monument.
BBC har på sin webbsida lagt ut bilder från elva tänkbara platser och noterar att det det finns hundratals, av vilka över tjugo av Unesco klassats som tillhöriga Världskulturarvet.
Skulle USA angripa och förstöra någon av dessa unika historiska skatter vore det en ohygglig förbrytelse och en provocerande handling som skulle mångfaldiga riskerna för storkrig och attentat.
Samtidigt intensifieras i USA riksrättsprocessen mot Trump. På måndagen rapporteradePolitico att Trumps tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton förklarar sig beredd att vittna mot presidenten. Det skulle i så fall bli ett vittnesmål från en person som stått Trump mycket nära och haft stor insyn i hans politiska agerande också i Ukraina.
Handlar Trumps mord i Bagdad egentligen om att förskjuta uppmärksamheten från den kommande riksrättsprocessen, som väntas kulminera de närmsta veckorna. Kan han starta krig mot Iran med allt vad det innebär och bomba delar av Unescos världskulturarv i Iran till aska av samma skäl, för att rädda sitt eget skinn.
Är det därför hans vicepresident Mike Pence blåljuger, liksom för övrigt hans utrikesminister Mike Pompeo, som i alla lägena är hundra procent lojal mot sin boss?
Kanske ser vi här början till slutet på ett kusligt och solkigt presidentskap? Eller är det att hoppas för mycket?
The coffins of General Soleimani and his comrades who were killed in Iraq were carried on a truck surrounded by mourners during a funeral procession in Mashhad, Iran, on Sunday.Credit…Mohammad Hossein Thaghi/Tasnim News Agency, via Associated Press
Tre raketer rapporteras på söndagskvällen ha slagnit ner i den så kallade gröna zonen i Iraks huvudstad Bagdad, där bland annat USA:s och Storbritanniens ambassader finns. Flera personer ska ha skadats enligt poliskällor till Reuters. Läget är oförutsägbart och ytterst allvarligt.
Går vi mot ett nytt storkrig efter Donald Trumps drönarmord på den iranske generalen Qassem Soleimani på Bagdads flygplats? Många fruktar det.
I Iran förbereder man sig för att USA ska angripa 52 av Trump utpekade mål, däribland kulturellt viktiga platser i landet. Man har också övergett de sista delarna av kärnvapenavtalet, framförhandlat under Obamas presidenttid.
Iraks parlament har samtidigt krävt att alla amerikanska trupper lämnar landet.
Därigenom har Sverige blivit inblandat eftersom 70 svenska soldater finns stationerade på en amerikansk bas en bit utanför Bagdad. De ingår formellt i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR), som folkrättsstridigt och utan mandat från FN:s säkerhetsråd är stationerad i Irak.
Deras uppgift är, heter det, att bekämpa IS genom att träna den irakiska armén. Men OIR används i verkligheten också för att likaså folkrättsstridigt intervenera också i Syrien och för att på olika sätt motverka Iran i hela regionen”, skriver utgivarna av sajten ”Bevara Alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap”.
De amerikanska trupperna har i realiteten ofta fungerat som en ockupationsarmé under 17 långa år av kaos i ett samhälle som USA bombat sönder och samman. Till det kommer att Iran efter avrättningen av Qassem Soleimani nu gör OIR och de svenska soldaterna till en måltavla för USA-fientliga aktioner.
I en annan artikel av samma sajts utgivare konstaterar dessa att Sverige under söndagen beslutat att de svenska soldaterna i Irak ska göra en tillfällig paus, till följd av ”det spända läget mellan USA och Iran”.
Det här är inget annat än en fräck lögn, heter det vidare i samma artikel. Försvarsmakten är naturligtvis fullt införstådd med att det är USA som leder OIR och fattar alla beslut.
Iraks premiärministerAbdul-Mahdi informerades före raiden och bad uttryckligen Washington att inte genomföra den. När USA struntade i detta bröt man flagrant mot Iraks nationella suveränitet.
De närmaste dagarna blir viktiga. Ur svensk synpunkt måste regeringen vara tydlig, avsluta deltagandet i OIR och en gång för alla dra hem svenska trupper från det ockuperade och krigshärjade landet.
Vettvillingen i Washington kan gå vidare och angripa Iran så som han hotat. Iran är med cirka 83 miljoner invånare lika stort som Tyskland (82 milj). Ett amerikanskt krig med bomber och missiler mot Iran vore fasansfullt på alla vis, med oändligt mänskligt lidande. Låt oss i det under sekler så fredsinriktade Sverige snarast dra oss ur det här smutsiga spelet: Sverige ut ur Irak!
Samme vettvilling har verbalt knappast visat återhållsamhet när det gäller användningen av kärnvapen. I ett för USA trängt läge kan vad som helst inträffa.
Qassem Suleimani var en tänkbare presidentkandidat i Iran. På fredagen mördades han av en drönare på Bagdads flygplats, på direkt order från president Donald Trump. Photograph from Iranian Supreme Leader Press Office.
”Mordet på Qassem Suleimanien öppen krigshandling”, är rubriken på en kommentar av Robin Wright i kvalitetstidningen The New Yorker på fredagen. Donald Trump gav order om mordet på en person som karakteriserats som en tänkbar presidentkandidat och den näst främste i den iranska hierarkin.
Wright menar att drönarmordet på ledaren för den iranska elitstyrkan Quds Force är USA:s mest långtgående slag mot Iran sedan revolutionen i landet 1979. Han klassificerar den utan att tveka som en krigshandling och en häpnadsväckande och skrämmande eskalering av spänningarna mellan Washington och Teheran.
Trump beskrev mordet som en handling med syftet att skydda amerikansk personal utomlands. Men Wright menar att mordet på en man som beskrivits som ”Irans Patton” troligen kan ha rakt motsatt effekt. Amerikaner på tjänst eller resa i Asien kan få stora problem efter detta.
PÅ USA:s många militärbaser och ambassader arbetar tusentals amerikaner enbart i regionen. Iran kommer sannolikt att svara med dödligt våld riktat mot sådana mål. Redan på fredagen beordrade USA:s utrikesdepartement alla civila amerikaner att lämna Irak.
Wright har talat om mordet med Douglas Silliman, USA:s ambassadör i Irak till för ett år sedan. Denne menar att handlingen kan jämställas med om Iran mördat en amerikansk högste befälhavare i Mellanöstern, något som skulle ha väckt våldsamma reaktioner i USA.
Mohammad Javad Zarif, Irans i USA utbildade utrikesminister som ägnade två år till att delta i de förhandlingar som ledde fram till 2015 års nukleära avtal med USA, kallar den amerikanska attacken för ”internationell terrorism”.
– Det är omöjligt att övervärdera betydelsen av detta, säger till Wright den pensionerade amerikanske generalen David Petraeus, som ledde USA:s trupper i Irak och senare blev chef för CIA. Petraeus oroar sig och menar att Iran har ett universum av möjligheter när det gäller hämnd, som kidnappning av amerikanska medborgare, aktioner genom koalitionspartners eller rentav operationer inom USA.
2018 hotade Trump Irans president Hassan Rouhani i ett tweet från sin golfbana i Bedminster, New Jersey:
”NEVER, EVER THREATEN THE UNITED STATES AGAIN OR YOU WILL SUFFER CONSEQUENCES THE LIKES OF WHICH FEW THROUGHOUT HISTORY HAVE EVER SUFFERED BEFORE. WE ARE NO LONGER A COUNTRY THAT WILL STAND FOR YOUR DEMENTED WORDS OF VIOLENCE & DEATH.”
Suleiman svarade den gången Trump i ett tal: ”Det är under vår presidents värdighet att svara dig. Men vi finns nära er, där du inte kan föreställa dig det. Vi är mannen i den här arenan.”
Iranier sörjer under fredagen på Teherans gator mordet på Qassem Suleimani. Foto: Abedin Taherkenareh/EPA.
USA:s militär förorenar mer än något av 140 länder, skriverBenjamin Neimark, geograf och seniorforskare vid Lancaster Environment Centre, i en artikel publicerad i danska Solidaritet.
Tillsammans med andra forskare har han studerat militärens enorma påverkan på klimatet. Neimark skriver att om den amerikanska militären varit en nationell stat hade enbart dess olje- och bensinförbrukning placerat det som den 47 största miljöförstöraren och utsläppparen av drivhusgaser i världen. Listan omfattar knappt 190 länder och USA:s militär skulle hamnat mellan Peru och Portugal, då det gäller utsläppen.
2017 köpte den amerikanska militären omkring 269 230 tunnor olja om dagen och släppte dagligen ut mer än 25 miljoner ton koldioxid. Det gör militären till den enskilt största förbrukaren och förbrännaeren av olja i världen.
USA har länge varit ovilligt att lämna ut uppgifter om de militära utsläppen och insisterade på att slippa att rapportera om militära utsläpp i Kyotoavtalet 1997, som USA aldrig ratificerade. Undantaget upphörde i och med att Obamaregimen undertecknade Parisavtalet men har återinförts i och med att Trumpadministrationen nu lämnat Parisavtalet.
Det har förekommit försöka att introducera ”gröna militära operationer” och ”gröna krig” genom att öka användningen av miljövänlig energi. Samtidigt har militären bundit upp sig för vapensystem som använder fossila bränslen långt fram i tiden genom existerande flyg- och krigsfartygstyper.
För att råda bot påklimatförändringarna krävs att stora delar av militärmaskinen stängs ner, konstaterar Benjamin Neimark:
Få saker på jorden är lika kusliga miljökatastrofer som krig. Betydande inskränkningar av Pentagons förmåga att föra krig skulle också skapa en väldig minskning av efterfrågan på flytande bränslen och därmed också på utsläppen.
Boris Johnsson, Storbritanniens premiärminister segrade stort i valet häromdagen. Ett av hans första politiska utspel efter valsegern är ett våldsamt angrepp på BBC, i linje med vad Donald Trump hållit på med i USA, rapporterar brittiska The Guardian. Skillnaden är att BBC finansieras genom licensmedel och är mycket mera sårbart än USA:s privatägda medier.
Under valkampanjen har BBC:s politiska bevakning utsatts för hårda attacker från både höger och vänster. Det gäller särskilt Storbritanniens mest sedda nyhetsprogram BBC News at Ten, lett av den legendariske walesiske journalisten Huw Edwards.
– Det har varit en stor utmaning att ge en rättvis och balanserad bild av en komplex valkampanj, säger Edwards till The Guardian. Att göra det medan redaktionen hela tiden har fått hantera bitande giftiga attacker har gett oss en dubbel utmaning.
– Syftet med attackerna har varit att underminera tilltron till BBC och som en följd av det skapa kaos och förvirring i landet, fortsätter Edwards.
Boris Johnson har nu gått ut med att Downing Street kommer att avkriminalisera underlåtenhet att betala TV-licensen, som finansierar BBC, och jämställa det med att inte betala sin telefon- eller elräkning.
För fem år sedan gjorde den konservativa regeringen ett liknande utspel. Det genomfördes aldrig sedan en oberoende utredning kommit fram till att det existerande systemet skulle bibehållas därför att en avkriminalisering skulle medföra att BBC riskerade att gå miste om £200 miljoner (motsvarande med dagens kurs 2,5 miljarder SEK).
En motsvarande attack mot Public Service har aldrig hittills genomförts i Västeuropa, men väl i länder som Polen och Ungern med stora demokratiska problem.
Om det svenska högernationalistiska blocket får utökad makt kan liknande attacker mot svensk Public Service väntas, efter en rad rabiata angrepp från politiker ur gruppens tre partier, moderaterna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna.
Angreppet riktas främst mot BBC men också mot radions kvalitetsprogram Radio 4’s program Today.
BBC har också angripits från vänster. En ledamot i labours skuggregering, Andy McDonald, menar att BBC har ett stort ansvar för labours nederlag i valet.
På måndagen offentliggjordes offentliggjordes siffror som visade att det folkliga missnöjet med BBC under valkampanjen ökat från 14% till 20%.
The Guardians skribentJim Waterson tror att Boris Johnsons utspel kan godkännas i underhuset, där regeringen har stor majoritet. Han menar att det blir svårare i överhuset, House of Lords, eftersom de konservativa i sitt valmanifest inte nämnde något om förslaget.
Hew Edwards, programledare för BBC:s mest populära nyhetsprogram News at Ten, attackeras skoningslöst av Boris Johnson, som hotar att vidta åtgärder som kan minska BBC:s intäkter med miljardbelopp.
Det mänskliga priset för USA:s krig efter elfte september. Sammanställningen gjord av Neta C. Crawford, Watson Institute, Brown University, USA.
Under 18 års krigshärjningar i Afghanistan har USA använt två biljoner (*) dollar, skriver New York Times i en högintressant artikel, där man också ställer frågan ”Var pengarna väl använda?”.
Frågan besvaras omgående av tidningens båda reportrar, Sarah Almukhtar och Rod Nordland med att mycket lite tyder på det.
Afghanistan är i dag ett av de länder i världen med flest flyktingar, till följd av det långa kriget. 2,6 miljoner afghaner har flytt sitt hemland, häften till Afghanistan, 900 000 till Iran. 1.84 miljoner afghaner är kvar i landet men har flytt från sina hem.
FN:s High Commission for Refugees har dokumenterat antalet flyktingar och kommit fram till att var 7:e afghan eller 14 procent av landets befolkning, 34 miljoner, har flytt sina hem under USA:s skamliga krig.
Också svenska trupper har deltagit i kriget under Natobefäl. Enbart fram till 2014 beräknas insatsen ha kostat 9 miljarder kronor. 5 svenska soldater hade då stupat och 31 hade skadats, enligt Wikipedia.
Var den amerikanska insatsen värd biljonerna? I december 2019 kontrollerar talibanerna allt större delar av landet. Kriget har krävt 147 000 döda, varav 38 000 civila afghaner, 400 frivilligarbetare, 54 journalister, 2400 amerikanska soldater, nära 4000 av USA kontraktsanställda personer, 59 000 nationella militärer och poliser, 42 000 oppositionella soldater.
Opiumodling i Afghanistan från 2002, 84 000 hektar, till 2017, 328 000 hektar.
Opiumtillverkningen i landet har fyrdubblats. I dag kommer 80 procent av världens heroin från Afghanistan. Före kriget hade opiumodlingen näst intill upphört. I dag är odlingen den största sektorn i Afghanistans ekonomi – efter kriget.
Vad det George W Bushs avsikt med kriget? Förmodligen inte. Men så blev det. Bush borde fängslas, sändas till krigsförbrytardomstolen i Haag och tvingas ta sitt ansvar.
USA skulle hjälpa de afghanska kvinnorna hette det under en period i propagandan, också den för svenska insatser. Hur blev det?
Dödligheten för kvinnor har förblivit bland den högsta i världen, skriver NYT. Den förväntande livslängden för afghanska kvinnor hör till den globalt lägsta. De flesta flickor får liten eller ingen utbildning och också skolorna för pojkar är i allmänhet usla.
För att finansiera kriget tog USA väldiga lån, som man nu betalar ränta för, över $600 miljarder till 2023. Återstoden av skulden kommer att ta lång tid att återbetala.
När USA:s gaphals till president kräver att andra länder (också Sverige) ska öka sina militära anslag (för att kunna delta i USA:s och Natos krig) tyder det på att han har insett att USA:s anfallskrig i Asien varit ”very bad business”, för att tala trumpska.
I en rättvis värld borde USA förstås dömas till stora krigsskadestånd till länder som Afghanistan och Irak och dessutom tvingas ta emot åtminstone lika många flyktingar från krigen som Turkiet.
*) Fotnot: En biljon motsvarar tusen miljarder, en etta följd av tolv nollor. 2 biljoner dollar motsvarar 20 biljoner kronor eller 20 000 miljarder kronor.
SANGIN, Afghanistan. Amerikanska och brittiska trupper. April 2007. Foto: Daniel Love, U.S. Army .
