Kategoriarkiv: Skåne

Demokrati, Journalistik, Malmö, Medier, Public Service, Skåne, SVT, TV

SVT Malmö: ”Våra sändningar kan bli en katastrof”

SVT Nyheter befinner sig i en identitetskris, skriver tidningen Journalisten i sitt senaste nummer. Stora omorganisationer, en satsning på i första hand webbmaterial och TV i mobilen väcker intern kritik, försvårad av en tystnadskultur som gör att få anställda vågar diskutera öppet. 

SVT:s båda nyhetsprogram Rapport kl 19.30 och Aktuellt kl 21.00 är fortfarande väsentliga för det som på TV-språk kallas ”Sverigebilden” och är centralt i Public Service-TV:s åtagande. Men programmens kvalitet är svajig. Mycket av materialet återkommer i båda sändningarna och kanske också i den lokala sändningen. Annat är kortfattat, mallat, räddhågset och ”balanserat” på ett sätt så att den verkliga frågeställningen blir ogenomlyst.

I Journalistens gedigna granskning står den lokala bevakningen och inte minst SVT Nyheter Skåne i fokus. Inga lokala reportrar jobbar längre direkt mot tv-programmen. Alla flyttas över till webbdesken med en lokal chef. Den lokale reportern gör ett inslag för nätet, en annan putsar till den så att den kan användas i TV. Kedjan av personer som arbetar med samma inslag kan leda till viskleken”, befarar Anders Hansson, ordförande i journalistsektionen vid SVT Gävle-Dala. Till slut har en historia passerat så många människor att man inte känner igen den längre.

På nyhetsredaktionen i Malmö är många upprörda. Ett mejl från Malmö till Journalisten ger en aning:

”Hela personalen är djupt kritisk till den nya omgörningen. Dels eftersom vi fruktar att våra tv-sändningar kommer att bli en katastrof, dels eftersom den nya TV-redaktionen är alldeles för slimmad”.

Hanna Nyberg, ordförande i journalistklubben på SVT, bekräftar för Journalisten att det finns en rädsla för att yttra sig kritiskt bland medlemmarna:

– Det förekommer att medarbetare inte vågar prata med sina chefer för att de är oroliga för repressalier. Jag kan inte säga att det finns fog för den oron, men oron är ett problem i sig.

Att erfarna journalister säger upp sig från SVT Nyheter för att de inte står ut beskriver hon som ”förskräckligt”.

– SVT har faktiskt inte råd att förlora duktiga medarbetare på det sättet. Det finns många företag som är intresserade av att rekrytera journalister som är skickliga på visuellt berättande till sina kommunikationsavdelningar, där lönerna är högre och arbetsvillkoren bättre.

Rolf Lunneborg, arbetsmiljöombud på SVT Västernorrland, sammanfattar den akuta krisen på SVT Nyheter:

– Jag upplever att SVT Nyheter befinner sig i en identitetskris som sprider sig från ledningen till oss på golvet. Det här är särskilt tydligt hos oss som jobbar på de lokala redaktionerna där förändringstakten är så hög att vi i bland upplever oss jobba i en experimentverkstad. Vi är bra på att räkna klick och besöksstatistik, men saknar en diskussion på djupet om den goda journalistiken lokalt och hur vi bäst bidrar till den bredare Sverigebilden. Vi pratar mycket om målgrupper och form men allt mindre om innehållet.

Helsingborg, Helsingborgs Dagblad,, Sjukvård, Skåne, Skatt

Helsingborgs sjukhus – Ett stoppat miljardbygge

Foto: Björn Lilja/HD.

Helsingborgs sjukhusbygge har gjort en paus, skrev Helsingborgs Dagblad häromdagen. Allt som inte är påbörjat stoppas.

Planeringen måste göras om.Konsekvenserna är så stora att det krävs nästan ett års funderande. Sju år efter det att regionstyrelsen klubbade om– och nybyggnaden på Helsingborgs lasarett – har man inget svar på frågan vilket sjukhus som egentligen ska byggas.

Det ligger nära till hands att dra likheter mellan skandalerna kring bygget av Karolinska sjukhuset och turerna kring Helsingborgs lasarett. I båda fallen ligger det yttersta ansvaret hos regionpolitiker som inte klarat av att hantera otroligt komplexa och kostsamma sjukhusbyggen.

Skuldfrågan är bara en del av byggeländet i Helsingborg. Men nog borde den genomlysas och ansvar utkrävas. Så här långt är ett grundfel uppenbart, att ”sjukvårdens verkliga behov inte nått fram till dem som bygger”.

Eller med andra ord att de ytterst ansvariga för miljardbygget inte skapat beslutsstrukturer som på djupet involverar folk med kompetens då det gäller nödvändiga förutsättningar för god vård och bästa möjliga medicinska insatser. Kanske är Helsingborgs lasarettsbygge bara ännu ett uttryck för den djupgående vårdkrisen i Region Skåne.

Vi är många som med vrede minns den ledande moderate regionpolitiker som under förra mandatperioden tyckte att det viktigaste för vården i regionen var att Skåne hade den lägsta landstingsskatten i Sverige.

HD:s granskning har – så här långt – klokt nog ändå haft fokus på den viktigaste frågan om hur sjukhusbygget ska kunna fullföljas så att funktionerna garanteras och kostnaderna inte blir allt för orimliga.

I det senaste avsnittet handlar det därför om vilka alternativ som finns för utformning och placering av olika avdelningar i det nya sjukhuset, ett avgörande viktigt pussel för att skapa ett fungerande sjukhus för framtiden.

Det är lätt att bli ödmjuk inför svårigheterna. Det finns inga genvägar, inga enkla lösningar. Det viktigaste efter allt som skett hittills är att undvika halvmesyrer och våga ta svåra beslut för att forma ett väl fungerande lasarett.

Vy över sjukhusområdet.Bild: Fredrik Hedenskog/HD.
Infrastruktur, Järnväg, Klimat, Kollektivtrafik, Miljö, Skåne

Ökad LASTBILSTRAFIK gav ökade utsläpp 2018

Förra året ökade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 0,5 procent, enligt en rapport från Trafikverket. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Utsläppen av växthusgaser ökade med 0,5 procent förra året, enligt en ny rapport från Trafikverket, skriver Svenska Dagbladet. Målet är ena årlig reducering av utsläppen med åtta procent. Men utvecklingen går åt ett helt annat håll. Totalt ökade utsläppen med 76 000 ton.

Lastbilstrafiken ökade med nästan tre procent 2018 och aldrig tidigare har det registrerats så många lätta och tunga lastbilar, konstaterar Trafikverket som slår fast att energieffektiviseringen av personbilstrafiken inte räckte för att kompensera för detta.

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) är kritisk. Han menar att infrastrukturplaneringen, såväl nationellt som i städerna, går stick i stäv med nuvarande klimatmål.

I stället för att satsa på utvidgad kollektivtrafik fokuserar politikerna på att bygga ut vägar och annan infrastruktur, säger Finnveden.

I Region Skåne har politikerna nyligen beslutat att dra in en rad busslinjer till mindre orter. Samtidigt storsatsar vägverket på en upprustning av Europavägarna. Om bara tre år ska det vara motorvägsstandard på E4:an från Helsingborg till Gävle. E6 görs sexfiligt mellan Alnarp och Lomma till 2014, skrev HD/Sydsvenskan häromdagen. Många politiker vill att hela sträckan Malmö Helsingborg snarast ska bli sexfilig.

Samtidigt dröjer satsningarna på järnvägsnätet. Fortfarande är sträckan Helsingborg Hässleholm dåligt utbyggd, vilket gör att tågresenärer från Helsingborg till Stockholm ofta hänvisas att resa via Lund, vilket är en rejäl omväg både i tid och rum.

Till Svenskan säger Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) att man kommer att behöva höja ambitionsnivån och att större satsningar nya görs på järnväg än tidigare:

– En mycket mindre andel går nu till upprustning och underhåll av vägarna och hela 77 procent av de namngivna investeringarna går till järnvägen.

Demokrati, Miljöpartiet, Sjukvård, Skåne, Socialdemokraterna

Folktandvårdens vinster ger sämre tandhälsa

Allt fler barn har dåliga tänder – måste sövas ner Foto: TT.

I tandvården i Skåne sövs tio barn i veckan – barnen har så många hål i tänderna att det inte går att behandla dem annars, rapporterar Sveriges Radio.

Tandhälsa har länge varit en klassfråga i välfärdslandet Sverige. De barn som lever i socialt utsatta familjer med sämre ekonomi har fyra gånger större risk för  kariesskador, enligt en ny avhandling.

Och det kommer att bli värre. I synnerhet i Skåne. ”Prischock för att laga tänder hos tandvården”, skriver HD/Sydsvenskan.

Det nya alliansstyret hade behövt höja taxorna med 15 miljoner för att nå ”avkastningskraven”. Men i stället höjs taxorna med cirka 50 miljoner. Det innebär att en priset för tandundersökning höjs med 165 kronor. Taxorna för tolv vanliga behandlingar ”höjs rejält”, med i snitt 20 procent.

Dolores Öhman (MP), styrelseordförande i Folktandvården höjer behandlingspriserna med i snitt 20 procent för att skapa högre avkastning åt företaget.
Bild: Sandra Henningsson 

Dolores Öhman (MP)  är styrelseordförande i Folktandvården. Hon betonar att det handlar om ett vinstdrivande företag som har ett avkastningskrav: ”Ett bolag som omsätter en miljard kronor kan inte ha nollresultat”.

Priset får utsatta grupper i samhället betala genom eftersatt tandhälsa, i all synnerhet barnen. Allt fler kommer inte att ha råd att gå till tandläkare.

Regionrådet Henrik Fritzon (S) arbetade under förra mandatperioden för billigare tandvård. Han är nu upprörd över de nya höjningarna.  

I socialdemokraternas budgetförslag för 2019 avsattes 15 miljoner för att sänka avkastningskravet på Folktandvården.

– Nu gör Folktandvården istället en mycket högre höjning än man behöver, säger Fritzon. ”Vi är oerhört kritiska till detta och bekymrade över ökande klassklyftor, att folk kan komma att avstå från tandvård för att de inte har råd.”

Sjukvård, Skåne, Skatt

Varför har Sverige lägst antal sängplatser inom vården i EU?

1 kommentar

Sverige har lägst antal sängplatser inom vården, skriver Mikael Nyberg, som också pekar på att privatiseringar ökat sjukvårdens kostnader, från nio procent av BNP (2009) till 14 procent (2014).

Sjukvårdens kris liknar allt oftare ett sammanbrott, med återkommande haverier som tenderar att bidra till förlorat förtroende för vården.

Vem vill besöka vården efter rapporter om nio timmars väntetid på barnakuten i Helsingborg för en femåring med blindtarmsinflammation – innan den sjuka flickan efter midnatt skickades till lasarettet i Halmstad?

Politikerna i Skåne har misslyckats med att enas om en blygsam skattehöjning för att åtminstone tillfälligt kunna hantera problemen. Men de är ju värre än så. I en analytisk artikel i Aftonbladet kultur pekar Mikael Nyberg på krisens orsaker – och hur det kan komma sig att Sverige är det land bland 28 EU-länder som har lägst antal sängplatser inom vården per hundratusen invånare, 254, vilket är under hälften av genomsnittet och kan jämföras med Tysklands 823 eller Litauens 722.

Samtidigt har sjukvårdens kostnader rusat i höjden – från nio procent av BNP (2009) till 14 procent (2014).

Mikael Nyberg menar att privatiseringarna inom vårdsektorn är den främsta orsaken till att vården blivit samtidigt dyrbarare och sämre. Han skriver:

”Privata företag med årets bokslut till mål och mening har tagit över stora delar av verksamheten. Samtidigt har politikerna underkastat den offentliga vården marknadsmekanismer och ledningsmodeller hämtade från det privata.

Skattemedel hopar sig på privata konton i skatteparadis, och privatiseringarna och köp- och säljsystemen bryter sönder planeringen av vården och prioriteringarna efter behov. Vinstdrivande vårdcentraler och kliniker får dragningsrätt till de offentliga kassorna och kan öppna gräddfiler för välbeställda som efterfrågar snabb service för enklare åkommor.”

Det hela kallas ”New Public Management”, nyordningen inom det allmänna, som skulle minska byråkratin. Det blev tvärtom – ”växande kostnader för att hantera marknadsmekaniken. Leverans enligt kontrakt kräver administration och kontroll.”

Konsekvensen av att vinstpengar från vården går till skatteparadis – drabbar en femåring från Helsingborg med inflammerad blindtarm som får vänta nio timmar, inte på vård utan på ambulans till ett annat sjukhus mitt i natten.

Hur länge ska vi finna oss?

Illustrationen är från Eurostat, EU:s statistiska myndighet i Luxemburg och visar antalet sjuksängar per 100 000 sängar. Sverige ligger lägst Teckningen av Robert Nyberg.